SOM-mätningar som Göteborgs universitet genomfört visar att polisen har ett högt förtroende från allmänheten. Men i Norrbotten är avstånden väldigt stora och den allmänna uppfattningen är att det inte finns tillräckligt med poliser. För att skydda sin egendom när polisen inte räcker till startar allmänheten medborgargarden. Det kan ses som ett tecken på missnöje. Dessa faktorer borde kunna påverka förtroendet för polisen i Norrbotten negativt.

Att besvara - vilka faktorer kan göra ett e-handelsföretag framgångsrikt? Metod: Kvalitativ enkätundersökning med öppna svar. Undersökningen visade att framgångsfaktorerna finns i ett sammanhang. De faktorer som vi ser som kritiska i ett e-handelsföretag är logistik, speciell produkt, bra ledning, kundkontakt och en viss del av teknisk utveckling..

Vi har med hjälp av intervjuer och enkäter undersökt vilka faktorer som ligger till grund för föräldrars val av förskola. Idag kan föräldrar göra ett rationellt val genom att själva undersöka, besöka och ta reda på vilken förskola som passar dem och deras barn bäst. Valmöjligheterna är många och beslutet är stort. I denna undersökning redovisas faktorer som utmärker sig vid föräldrars val av förskola i Sverige utifrån ett socioekonomiskt perspektiv. Föräldrar i allmänhet visste vilka faktorer som de ansåg viktigast i sitt val av förskola.

Syftet med vår studie var att undersöka lärares uppfattningar om elevers motivation i skolan ochlärarnas strategier för att stärka elevmotivationen. Studiens frågeställningar var hur uppfattarlärare begreppet motivation? Vilka faktorer påverkar enligt lärarna elevers motivation? Hurarbetar lärarna för att motivera eleverna? Metoden som tillämpades var en kvalitativ intervju mednio stycken lärare, som var strukturerad efter tre stycken teman: motivation, lärares roll förelevernas motivation och motivationsarbete. Utifrån frågeställningarna sammanfattas studienmed att motivation är ett svårdefinierat begrepp, som anses stå i relation till andra begrepp såsom vilja, drivkraft, intresse och glädje. Motivation är viktig för elever, eftersom det driver demframåt i deras utveckling och stimulerar deras lärande.

Webb 2.0 och sociala medier har bidragit till nya sätt att integrera på webben. Transformeringen från webb 1.0 till webb 2.0 har lett till att även sociala medier och Twitter och sociala medier kommit att bli ett arbetsredskap för journalister. Det är lätt att förbise att journalisterna inte enbart är sändare av information utan även mottagare. Uppsatsen undersöker hur journalister använder sig av Twitter och sociala medier som verktyg för informationshämtning och vad det ger för effekt på journalistikens innehåll. Genom att knyta an till tidigare forskning av Michael Gullikssons rapport Elektroniska källor i dagspressjournalistik: tekniktillgång, teknikanvändning och attityder vid tre redaktioner 1993 och 1996, jämförs användningen av Twitter och Facebook på en landsortstidning, Söderhamns-Kuriren, med en rikstäckande nyhetstidning, Dagens Nyheter. Kvalitativa intervjuer har genomförts skriftligt med tre journalister vardera på respektive nyhetsredaktion. Uppsatsens resultat visar att journalisterna använder sociala medier som arbetsverktyg i allt större utsträckning.

Denna studie baseras på den sociala semiotiken och idéen om att kunskap om sociala sammanhang och lämpliga sociala beteenden kan förstås som sociala genrer. Förmedlandet av den kunskapen ges genom olika texter där sociala situationer, individer och beteenden representeras. Syftet med denna studie är därför att undersöka vilka sociala situationer och beteenden som gestaltas i Systembolaget och Iq:s filmer. Studien ämnar därmed att undersöka vilka outtalade diskurser och myter som bolagen förmedlar. Det valda materialet i studien baseras delvis på bolagets unika roll i och med Sveriges alkoholmonopol, men också av anledning att studien ämnar undersöka betydelsen av filmernas avsändare.

Arbetets syfte är att fördjupa förståelsen för vad ett socialt kunskaps- och lärandebegrepp är och vilka konsekvenser det kan få för utformningen av undervisningen. Arbetet utgår ifrån Johan Asplunds begrepp om social responsivitet och dess betydelse för en social förståelse av kunskap och lärande. Det sker genom kvalitativa textanalyser av Jean Jacques Rousseaus bildningsroman Emile (1762)och Lpf 94. Översiktligt anger resultatet vilket utrymme elevens sociala responsivitet ges genom den förmedlade förståelsen av kunskaps- och lärandebegreppen. Lpf 94 utvecklar en bildningsorienterad och konstruktivistisk syn på begreppen.

Detta är en kvalitativ studie om tre ungdomar i åldrarna 19-25 år som är arbetslösa och tre som har fått arbete hemmahörande i tre kommuner i Norrbotten. De teoretiska begrepp som används är sociala nätverk, socialt kapital, social uteslutning och anställningstrygghet samt studier av Willis (1983), Bolinder (2006), Piippola (2010) och Håkansson (2011). Syftet med studien är att undersöka ungdomars upplevelse och attityder till arbete, arbetslöshet, utbildning och framtid samt vad finns det för faktorer som leder till arbete.De flesta av informanterna lider av arbetslösheten och de som nyligt erhållit arbete värderar det högt och det kan möjliggöra ett eget boende. De tillfälliga och deltidsarbeten som finns tillgängliga för ungdomar hindrar dock vuxenblivandet och skjuter upp framtida inkomster, föreningsdeltagande och egen familjebildning. Arbetslöshet och låga inkomster gör det svårare att komma in på bostadsmarknaden.

Uppsatsens syfte är att Bidra till forskningens taxonomi genom att utveckla begreppen kring fenomenet sociala nätverk och använda taxonomi på fallföretagen: Salongen och Nova100. Ansatsen gör skillnad på frågeställning och syfte och är i grunden deskriptiv; vi vill beskriva sociala nätverk och bidra till hur forskningen hanterar fenomenet. Frågeställningen lyder: ?Vad är sociala nätverk och vilka dimensioner är centrala i analysen av dem?? Uppsatsen utgår från att någon form av värde uppstår i sociala nätverk och att om så inte var fallet hade de inte existerat. Teorierna har hämtats från flera discipliner, främst från företagsekonomi och ekonomisk historia men även i viss utsträckning derivat från forskning inom socialantropologi samt psykologi.

Detta är en uppsats som har fått sin utgångspunkt från rapporten ?Om sociala problem i nya bostadsområden? från Centralförbundet för socialt arbete. Rapporten från 1976 konstaterade att det i hög grad förekom sociala problem i de nya bostadsområden som byggts enligt Miljonprogramsmodellen. I Halmstad byggdes bostadsområdet Andersberg för att bota den bostadsbrist som under 1960-talet rådde i Halmstad. Då området byggdes enligt normer från just Miljonprogrammet, blev uppsatsens syfte att se hur väl detta bostadsområde stämde överrens med de definitioner av sociala problem som preciserades i rapporten, samt att ge en lokal och levande bild av det tidiga Anderberg.

Vårdatmosfär är ett komplext fenomen som är avgörande för hur vårdtagare och vårdpersonal kommer att trivas på en vårdenhet. Det finns en mängd studier gjorda vad gäller vårdatmosfär men de saknas studier som beskriver helheten. Syftet med studien var att sammanställa kunskapen om faktorer som bidrar till en god vårdatmosfär. En systematisk litteraturöversikt gjordes där kvalitativa, kvantitativa och översiktsartiklar integrerades. Resultatet baserades på en analys av 20 artiklar bestående av tre dimensioner: delaktighet, relationen till vårdpersonal, fysisk miljö samt 12 faktorer som påverkar dessa.

Syftet med studien var att utforska innehållet i skolsköterskors hälsosamtal med elever om deras matvanor. En kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats gjordes på utskrifter från 24 hälsosamtal. Vid analysen framkom fem kategorier som beskrev innehållet i samtalet om matvanor. Elevens levnadsvanor berörde kost, måltidsordning samt mat vid träning. Elevens sociala sammanhang visade att olika sociala grupper nära eleven påverkar matvanorna.

Syfte: Syftet med undersökningen är att undersöka hur det sociala nätverket används av gymnasieelever samt vilken roll det spelar för deras lärande. Studien tar sitt avstamp i en nulägesanalys i hur gymnasieelever använder sig av ett socialt nätverk och deras synpunkter på hur det används i skolan. Ur empirin dras slutsatser om hur skolan bäst utnyttjar de sociala nätverken för att förstärka lärandet och påverka kunskapsutvecklingen i en positiv riktning.Frågeställningar: ? Hur används det sociala nätverket av gymnasieelever? ? Hur kan det sociala nätverket användas för lärande? Teori: Studien utgår från sociokulturell teori där begrepp som berörs är bland annat interaktion, kontext, distribuerat lärande, appropriering, externalisering, praxisgemenskap samt Vygotskijs zon för nära förestående utveckling. Andra begrepp som berörs är synkron och asynkron kommunikation vid elektroniska diskussioner samt externa minnessystem (EMS).Metod: I studien har både observation och intervjuer utförts för att samla in empiriska data.

Idag utlöses stress i arbetslivet till stor del av psykoSociala faktorer. Den ökade användningen av IT sedan 70-talet har lett till att nya faktorer kan utlösa stress. Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som eventuellt skulle kunna ha samband med stress kopplat till IT-användning. 75 besvarade enkäter låg till grund för analysen. Resultatet av faktoranalysen blev tre faktorer, varav två var kopplade till stress.

Syftet med uppsatsen var att belysa hur LSS-handläggare tolkade begreppet barnperspektiv och hur detta applicerades i utredningsarbetet. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med sex LSS-handläggare och resultaten analyserades med hjälp av teorin om sociala konstruktioner. I analysen av intervjuerna identifierades fem centrala teman som vi såg som förklarande faktorer angående hur LSS-handläggarna applicerade barnperspektivet i handläggningen. Dessa teman var utredningsförfarandet, avsaknaden av riktlinjer och utredningsmetod, barnperspektivet kontra barns perspektiv, delaktighet och inflytande samt kommunikation. Det framkom att avsaknaden av riktlinjer och utredningsmetoder medförde att LSS-handläggarna själva fick konstruera egna sätt för hur barnperspektivet skulle appliceras.