Sök:

Sökresultat:

10310 Uppsatser om Sociala fällor och tillit - Sida 15 av 688

Sociala medier som marknadsföringskanal - En studie kring hur punk och rockare upplever och anvÀnder sociala medier.

Problembakgrund: Sociala medier har blivit sÄ viktigt att marknadsförare inte kan bortse ifrÄndem (Patino, Pitta och Quinones, 2012). Det Àr viktigt att företag har en klar strategi för hurmarknadsföringen pÄ sociala medier ska se ut (Setreus, 2011). För att fÄ djupare förstÄelse kringdet hÀr bör anvÀndandet av sociala medier undersökas.Syfte: Uppsatsen syfte Àr att undersöka och beskriva konsumenters beteende pÄ sociala medier,och upplevelser kring företags marknadsföring pÄ sociala medier.Metod: Undersökningen har en kvalitativ ansats. Urvalet i studien Àr ett spontant uppsökandeurval av tolv individer, som har deltagit i totalt tre stycken gruppintervjuer med fyra personer ivardera.Slutsatser: Respondenterna i undersökningen anvÀnde i huvudsak sociala medier för att hÄllakontakten med vÀnner. De lÀste varandras profilsidor, och var noga med hur deras egnaprofilsidor sÄg ut.

Hur sociala miljöinnovationer sprids: en studie med utgÄngspunkt i initiativet en köttfri dag i veckan

Syftet med denna studie Àr att öka förstÄelsen för hur man kan sprida sociala miljöinnovationer som bidrar till en hÄllbar utveckling. I detta examensarbete undersöktes innovationsprocessen av den sociala miljöinnovationen en köttfri dag i veckan. Studien baserades pÄ semistrukturerade intervjuer dÀr innovationsprocessen pÄ tvÄ skolor som implementerat en köttfri dag spÄrats. Vi konstaterade att det Àr av stor vikt att försöka kartlÀgga sociala system som delar de normer och vÀrderingar som en social miljöinnovation bidrar till dÄ detta sprider innovationen ytterligare. Vidare medförde studien en förstÄelse för att det behövs sociala miljöinnovationer för att kunna förÀndra individers sociala vilja nÀr det kommer till att konsumera hÄllbart.

Sociala berÀttelser och seriesamtal - En pedagogisk metod för elever i sÀrskola?

I mitt arbete som lÀrare i sÀrskolan har jag kommit i kontakt med sociala berÀttelser och seriesamtal, som Àr en pedagogisk metod som kan anvÀndas för personer som har svÄrt att förstÄ den verbala kommunikationen och behöver stimulera flera sinnen för att förstÄ. Sociala berÀttelser och seriesamtal Àr skrivna och ritade förklaringar och strategier som försöker förtydliga sociala mönster, oskrivna regler och sociala normer. Syftet med mitt arbete Àr att undersöka hur man kan arbeta med sociala berÀttelser och seriesamtal med elever i sÀrskolan. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ forskningsmetod dÀr jag gjort min datainsamling genom intervjuer. Jag kom fram till att sociala berÀttelser och seriesamtal kan anvÀndas som en metod att kommunicera med elever i sÀrskolan.

Tillit, förtroende och misstro : En kritisk granskning av enkÀt- och frÄgeformulÀr som anvÀnts inom statsvetetskaplig forskning

In this paper I have conducted an analysis to critically examine survey questionnaire forms used in political research to measure trust and distrust. During the first step of the analysis I aimed to identify how the concepts where used in the forms. The second step involved examining if it was possible to relate the questions and items to five theoretical assumptions based on theories of trust (and distrust). The third step was to examine the quality of the forms, in relation to survey and questionnaire designs.The results of the analysis showed that the institutes that conduct the studies tended to use similar questions to measure trust. Some of the forms that where analyzed had very many questions, which could lead to exhaustion for those participating in studies.

Varför vÀljs en byggentreprenör över en annan? : En kvalitativ studie inom den svenska byggbranschen om fastighetsbolagens preferenser.

Inom den svenska byggbranschen anses pris ofta vara den faktor som har störst pÄverkan pÄ fastighetsbolags val av entreprenör vid fastighetsköp. Denna studie har som intresse av att se vilka andra faktorer som pÄverkar detta val. Studiens utförande görs inom Storstockholm. Under senare Är har relationsmarknadsföring vuxit fram som ett centralt begrepp inom marknadsföringslitteraturen. Med relationsmarknadsföring menas alla marknadsrelaterade aktiviteter vilka Àmnar bygga lÄngvariga relationer. Inom relationsmarknadsföringen stÄr begrepp som kundnöjdhet, kundlojalitet och tillit i centrum. Vi fokuserar pÄ det teoretiska avsnittet, specifikt pÄ kundnöjdhet, samt hur de förvÀntningar som kundnöjdhet grundar sig pÄ, formas och utvÀrderas.

Krisinformation i sociala medier : Kommuners anvÀndning av Facebook och Twitterför att sprida information till kommuninvÄnare

Det blir allt vanligare att kommuner anvÀnder sociala medier i sitt kommunikationsarbete. I denna uppsats har det undersökts hur sociala medier anvÀnds för spridning av krisinformation pÄ kommunal nivÄ samt vilka faktorer som bidrar till att krisinformationen nÄr kommuninvÄnarna. Vidare har det undersökts hur kommunernas delade krisinformation i sociala medier kan förtydligas genom aggregering till en annan plattform. Studien som innefattar intervjuer med tolv kommuner som Àr aktiva i sociala medier samt med tre i Àmnet insatta personer visar pÄ att sociala medier som kriskommunikationskanaler idag anvÀnds i relativt liten utstrÀckning. Det beror, enligt kommunerna, frÀmst pÄ att fÄ kriser drabbat kommunerna sedan anvÀndningen av sociala medier pÄbörjades.

Trygg pÄ arbetsplatsen? - En studie om butikspersonals trygghet, tillit, rÀdsla, utsatthet och oro för brott

Denna uppsats skrivs pÄ uppdrag av Polismyndigheten i Karlskrona och Àmnar ligga till grund för deras och kommunens framtida brottsförebyggande- och trygghetsskapande arbete. Syftet med studien Àr att undersöka butikspersonals trygghet, tillit, rÀdsla, utsatthet och oro för brott samt polisens agerande. Materialet som ligger till grund för uppsatsen bestÄr av statistik frÄn Polismyndigheten i Karlskrona och en enkÀtundersökning. Studiens enkÀt innehÄller 21 frÄgor och följande sju ÀmnesomrÄden: bakgrundsfakta, trygghet och konkret otrygghet, rÀdslan över att utsÀttas för brott, oron över att utsÀttas för brott, utsatthet för brott, problem i gallerian samt anmÀlningsbenÀgenheten och frÄgor om polisens agerande. FrÄgorna Àr Àven utvalda utifrÄn den tidigare empiriska forskningen och i enlighet med de faktorer som pÄverkar mÀnniskors trygghet.

Kunskapsdelning i tillitsfulla relationer

organisationen.Studiens syfte Àr att undersöka hur kunskapsdelning sker mellan kunskapsarbetarei en kunskapsintensiv och högteknologisk organisation. Genom att ta reda pÄ individersförhÄllningssÀtt till det egna arbetet och sina kollegor inom en organisatorisk enhet vill vi utforskatilliten i dessa relationer. Vidare vill vi synliggöra dilemmat mellan sjÀlvstÀndiga kunskapsarbetareoch organisationens intention att styra dessa.Tidigare forskning inom omrÄdet kunskapsdelning stÀller i de flesta fall begreppet i förhÄllandetill andra teoretiska begrepp, som exempelvis socialt kapital och tillit. Socialt kapitalantas i vissa fall bidra till en bÀttre prestation i organisationen medan det ibland kan kommaatt tjÀna individens intressen snarare Àn organisationens. Tillit till ledningen anses inom dentidigare forskning som tagits del av bidra till en ökad vilja hos individen att dela med sig avkunskap.

Personlig integritet och sÀkerhet i sociala nÀtverksmiljöer

NÀr sociala nÀtverk blir en del av mÀnniskors vardag öppnar sig mÄnga möjligheter till interaktion med vÀnner, kollegor och bekanta pÄ nÀtet. Medan sociala nÀtverk erbjuder en uppsÀttning av verktyg och forum för att dela med sig av vardagen kan de ocksÄ utsÀtta anvÀndaren för risk gÀllande den personliga integriteten och sÀkerheten. Denna uppsats behandlar hur anvÀndare kan vidta försiktighetsÄtgÀrder för att skydda sin personliga integritet och sÀkerhet pÄ sociala nÀtverk. Med detta i Ätanke genomfördes en kartlÀggning av tre sociala nÀtverk för att identifiera vilka risker som en anvÀndare kan utsÀttas för. Dessutom genomfördes en onlineundersökning dÀr anvÀndare svarade pÄ hur deras Äsikter angÄende instÀllning, medvetenhet och beteende ter sig i givna situationer.

En vandring pÄ förÀldraskapets hinderbana : vÀgen fram till sjÀlvtillit

Bakgrund: Den basala processen för nyblivna förÀldrar Àr att ta kontroll över sin situation vilket innebÀr hÄrt arbete för att organisera sina behov och ta till sig rÄd och stöd för att kunna tillgodese barnets behov. FörÀldrars upplevda behov Àr relaterade till osÀkerhet i förÀldraskapet och stöd behövs för att stÀrka dem i förÀldrarollen. Effekterna av stöd kan vara att förÀldrars mentala hÀlsa förbÀttras och barnens behov blir tillgodosedda. Sjuksköterskan pÄ BVC har till uppgift att stödja förÀldrar, men hur stödet ser ut finns inte klart beskrivet i tidigare forskning.Syfte: Syftet med studien var att fÄ en ökad förstÄelse för betydelsen av sjuksköterskans stöd till nyblivna förÀldrar för att stödja dem i förÀldrarollen.Metod: Metasyntes valdes till metod med en hermeneutisk ansats i analysen.Resultat: Resultatet visade att förÀldrar behövde vÀgledning pÄ förÀldraskapets hinderbana för att öka sjÀlvförtroendet och sjÀlvtilliten med underrubrikerna: ser sjuksköterskans om en symbol för stöd, att ha ett gemensamt perspektiv pÄ förÀldraskapet, att tillit skapas ? en förutsÀttning för att kunna ta emot stöd och att vÀxa i sjÀlvtillit i sitt förÀldraskap.

Social kompetens hos förskolebarn : En stodie om förskollÀrarens syn pÄ barns sociala kompetens i förskolan

Syftet med studien Àr att lyfta fram sociala kompetenser som förskollÀrare vill ha hos förskolebarn, till exempel att barn ska ta hÀnsyn till varandra och visa empati samt kunna vÀnta pÄ sin tur och vilken roll förskolan har i barns sociala utveckling. Dessutom kommer förskollÀrarna att berÀtta om arbetssÀtt för att frÀmja barns sociala kompetens. I bakgrundkapitlet kommer olika beskrivningar om vad social kompetens Àr enligt olika forskare, lekens betydelse för att utveckla den sociala kompetensen hos förskolebarn och sambandet mellan sprÄkutveckling och social kompetens hos förskolebarn. Metoden bestÄr av lÄgstrukturerade kvalitativa intervjuer med förskollÀrare. I resultatet syns förskollÀrarnas resonemang kring socialkompetens och deras arbetssÀtt med barnen i förskolan.

Analys av kÀrnkraftsolyckan i Fukushima : och hur den pÄverkat svensk kÀrnkraft

Arbetets syfte har varit att klargo?ra hur Nybro Energi ABs miljo?dator utfo?r sina bera?kningar och om bera?kningssa?ttet den anva?nder a?r korrekt.Genom att ha kritiskt analyserat hur miljo?datorns bera?kningar a?r strukturerade genomfo?rde vi kontrollbera?kningar och kunde med hja?lp av DU-teknik skapa en laborationsmall fo?r ja?mfo?relsebera?kningar och o?vriga tester.I resultatet finns en ja?mfo?relse mellan laborationsmallens och miljo?datorns utra?knade pannverkningsgrad vid olika tidpunkter. Ha?r framga?r a?ven miljo?datorns formelstruktur och hur vardera formel ha?nger samman.Ur resultatet kan slutsatsen faststa?llas att miljo?datorn utfo?r korrekta bera?kningar eftersom pannverkningsgraderna sta?mde o?verens. Eventuella felka?llor sa? som ma?tfel gjorde dock att ett sa?krare resultat hade uppna?tts om en mer grundlig och genomga?ende underso?kning gjorts, da?r alla givare och enheter som fo?rser miljo?datorn med information kontrollerats.Avslutningsvis ges na?gra fo?rba?ttringsfo?rslag som Nybro Energi AB kan go?ra fo?r att sa?kersta?lla att miljo?datorn utfo?r noggrannare och mer verklighetstrogna bera?kningar. .

Sociala medier ? Ett komplement till den traditionella rekryteringsprocessen

Sammanfattning: Föreliggande studie syftar till hur sociala medier har förÀndrat den traditionella rekryteringsprocessen. Sociala medier Àr ett Àmne och omrÄde i rekryteringssammanhang som Àr relativt outforskat och nytt och dÀrmed har studien en explorativ och induktiv karaktÀr. Studien syftar till att kartlÀgga, beskriva samt att undersöka hur tre globala, ett internationellt, och ett nationellt företag anvÀnder sig utav sociala medier i sina rekryteringsprocesser.  Genom kvalitativa intervjuer har fyra frÄgestÀllningar besvarats som berör hur sociala medier anvÀnds i företagens rekryteringsprocesser, om sociala medier har pÄverkat det traditionella tillvÀgagÄngssÀttet att rekrytera, problem som kan uppstÄ nÀr sociala medier anvÀnds i rekryteringsarbetet samt hur anvÀndandet av sociala medier kommer se ut i framtiden. Studiens resultat visar att sociala medier anvÀnds som komplement inom den traditionella rekryteringsprocessen. Annonsering, urval och referenstagning kan idag utföras via sociala medier till mindre kostnader och med högre effektivitet gentemot traditionella tillvÀgagÄngssÀtt.

Sambandsfaktorer mellan socialt kapital och hÀlsa - ett förtydligande

En allmÀn beskrivning av socialt kapital skulle kunna benÀmnas som en resurs som blir tillgÀnglig först genom sociala nÀtverk och i socialt deltagande. Detta kan kallas för social sammanhÄllning och har Àven i teorin benÀmnts som ?det sociala kittet?, som hÄller ihop grupper och samhÀllen. Litteraturstudiens syfte var att identifiera sambandsfaktorer mellan socialt kapital och hÀlsa samt tydliggöra förhÄllandet mellan dessa. Genom att undersöka socialt kapital ur olika teoriperspektiv och utifrÄn olika mÀtmetoder, kan ett kunskapsunderlag skapas om hur och varför samhÀllet ska arbeta med att öka tillgÄngen av begreppet socialt kapital ur ett folkhÀlsoperspektiv.

Sociala medier som verktyg i elevers lÀrande : en kvalitativ studie om gymnasielÀrares tankar kring nya medier i undervisningen

Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka attityder till sociala medier hos yrkesverksamma gymnasielÀrare. Jag har utgÄtt frÄn vad lÀrarna sjÀlva sÀger om sociala medier och dÀrefter försökt skapa en bild av hur de ser pÄ sociala medier i undervisning och som verktyg i elevers lÀrande. Jag har anvÀnt mig av en forskningsmetod dÀr jag genomfört kvalitativa intervjuer. Metoden valde jag dÄ jag ville försöka förstÄ och tolka ett mer komplicerat innehÄll. Eftersom sociala medier som lÀrande verktyg i undervisningen ger intryck av att variera starkt mellan olika skolor och mellan olika lÀrare, har jag för min undersökning valt intervjupersoner i olika Äldersgrupper, med olika erfarenhet och pÄ olika skolor.

<- FöregÄende sida 15 NÀsta sida ->