Sök:

Sökresultat:

9277 Uppsatser om Sociala belöningar - Sida 33 av 619

Företagens sociala ansvar : En studie om svenska klÀdföretags arbete med CSR

Syftet med studien har varit att ta reda pÄ hur 20 Svenska klÀdföretag arbetar med CSR. Fokus har varit att redogöra för viktiga faktorer och förutsÀttningar som krÀvs av företagen för ett framgÄngsrikt CSR-arbete samt att identifiera dessa faktorer och förutsÀttningar i klÀdföretagens CSR-arbeten för att bedöma dess prestation, det vill sÀga vilken ambition och vilka stÀllningstaganden de arbetar efter. Avslutningsvis har diskuterats kring vad klÀdföretagens ambitioner och stÀllningstaganden gÀllande deras CSR-arbete innebÀr sett utifrÄn ett intressentperspektiv.Företagens sociala ansvar utgörs av ett företags miljömÀssiga, sociala, etiska, filantropiska, ekonomiska och juridiska ansvar. Företagen ska stÄ till svars för sin samhÀllspÄverkan och deras sociala ansvar ska strÀcka sig utöver ekonomiska och juridiska krav. För att företagen ska lyckas med och nÄ ett framgÄngsrikt arbete med frÄgor kring CSR krÀvs att de identifierar ansvarsomrÄden för att vidare kunna definiera vilket ansvar de ska ta och hur det ska hanteras, företagens sociala ansvar definieras i samverkan mellan företagen och dess intressenter.

Att fÄ vara med. : Hur barns konsumtionsmöjligheter pÄverkar den sociala delaktigheten i skolan.

Studiens syfte var att undersöka om, och i sÄ fall hur, barns konsumtionsmöjligheter pÄverkar den sociala delaktigheten bland barn i förskola/skola/fritids. Vi ville fÄnga skolpersonalens upplevelser av fenomenet för att förstÄ hur detta skulle kunna hanteras. För att svara pÄ syftet har en kvalitativ studie gjorts med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer med personal som arbetar inom verksamheterna. Resultatet visar att barnens konsumtionsmöjligheter till viss del pÄverkar den sociala delaktigheten. pÄ bÄde gott och ont.

Hantering av sociala medier. : En studie om hur kommuner vÀljer att hantera sociala medier.

Befattningshavare av bÄde stora och smÄ organisationer har kommit till en punkt dÀr det Àr viktigt att förstÄ vikten av sociala medier och stÀlla frÄgan, hur? och inte om? de ska möta sina kunder pÄ denna nya arena. Sociala medier Àr fortfarande nÄgot vÀldigt nytt för mÄnga, och har förhÄllandevis fÄ regler och rutiner för hur organisationer ska hantera det pÄ bÀsta sÀtt.Syftet med denna studie Àr att undersöka hur de undersökta kommunerna arbetar med och vÀljer att hantera sociala medier som ett kommunikationsverktyg för att stÀrka relationen till sina medborgare.FrÄgestÀllningen som har anvÀnts för att besvara syftet Àr:Hur ser de undersökta kommunerna pÄ sociala medier?Vad Àr syftet med anvÀndningen av sociala medier inom dessa kommuner?Hur vÀljer dessa kommuner att hantera anvÀndningen av sociala medier inom organisationen?Jag har valt att genomföra en kvalitativ undersökning som bestÄr av intervjuer och en dokumentundersökning av kommunernas riktlinjer och policys. Intervjuerna har genomförts med vad anser vara högkvalitativa kÀllor, det vill sÀga chefsinformatören pÄ Ljungby kommun och kommunikationschefen pÄ VÀxjö kommun.

En plattform som erbjuder nya kommunikationsmöjligheter : En kvalitativ studie om varför butiker inom Coop och ICA anvÀnder sociala medier som marknadsföringskanal

Allt fler personer anvÀnder sig av sociala medier, nÄgot som ocksÄ fler och fler företag tycks uppmÀrksamma.Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ varför butiker inom tvÄ svenska organisationer anvÀnder sociala medier som marknadsföringskanal, och varför vissa specifika kanaler föredras framför andra. En drivkraft i vÄrt arbete har alltsÄ varit att förstÄ de uttalade motiv och val som ligger bakom anvÀndningen av sociala medier som extern kommunikationskanal. Företagen som ingÄr i undersökningen Àr Sveriges tvÄ största matkedjor, ICA och Coop.Studien bygger pÄ kvalitativa forskningsintervjuer med insatta personer inom de tvÄ företagen,och följande fyra frÄgestÀllningar har utgjort vÄrt primÀra fokus:Vilka motiv och mÄl uppges styra företagens anvÀndande av sociala medier som marknadsföringskanal?Vilka fördelar anses marknadsföring via sociala medier ge företagen?Vilken betydelse upplevs sociala medier ha för skapandet av lÄngvariga relationer med företagens kunder?Vad framhÄlls som avgörande för valet av kanal?Teoretiska ramverk som har anvÀnts i undersökningen har varit relationsmarknadsföring, webb 2.0 och teorier om social nÀrvaro och varumÀrkesbyggande.Resultatet frÄn studien visar att anvÀndningen av sociala medier som marknadsföringskanal utgÄr frÄn en vilja hos företagen att verka och existera pÄ samma plattform som deras kunder. Marknadsföringen via de sociala medierna anges som ett snabbt och smidigt sÀtt att nÄ en stor del av mÄlgruppen pÄ ett kostnadseffektivt sÀtt.

Företagens nÀrvaro i sociala medier : En studie om hur anvÀndare förhÄller sig till företagssidor i sociala medier

Syftet med studien Àr att fÄ en djupare förstÄelse för hur anvÀndare av sociala medier förhÄller sig till, och varför de vÀljer att följa företagssidor i sociala medier, vad de förvÀntar sig av dem samt hur de upplever företagens stÀndiga nÀrvaro. Vi har undersökt detta utifrÄn en kvalitativ ansats och har anvÀnt fokusgrupper för att samla in studiens empiriska material. Fokusgruppsintervjuerna Àr semistrukturerade dÄ detta anses vara lÀmpligt för att fÄnga in sÄ mycket som möjligt av Àmnet samtidigt som deltagarna fÄr möjlighet att diskutera fritt. Det teoretiska ramverk som anvÀnds i denna studie omfattar konsumentattityder, konsumentbeteende, skapande av image genom varumÀrken och word of mouth i sociala medier.VÄra resultat visar att de största anledningarna till att deltagarna följer företag i sociala medier Àr för att fÄ tillgÄng till information och inspiration samt ta del av underhÄllning. Majoriteten av deltagarna följer Àven företag för att fÄ nÄgonting tillbaka i form av tjÀnster, rabatter eller erbjudanden.

?Man vill ju inte kÀnna sig osÀker och rÀdd? : En studie utifrÄn barns perspektiv om social trygghet pÄ fritidshemmet

Syftet med studien Àr att utgÄ ifrÄn barns perspektiv och belysa hur de upplever den sociala tryggheten pÄ fritidshemmet. I detta arbete belyses barns sociala trygghet pÄ fritidshemmet i förhÄllande till olika relationer, samt till barns sjÀlvförtroende, sjÀlvkÀnsla och social kompetens. LitteraturgenomgÄngen kommer presentera olika aspekter som Àr viktiga för att nÄ den sociala tryggheten.Barns perspektiv kommer studien utgÄ ifrÄn och studiens deltagare Àr flickor och pojkar i Ärskurs ett frÄn tvÄ olika fritidshem. Genom samtalspromenader som sedan följs av observationer synliggörs det hur den sociala tryggheten ser ut. Resultatet visar att barnen kÀnner sig trygga i relationer med kamrater och fritidslÀrare pÄ fritidshemmet och utifrÄn detta kan sjÀlvkÀnslan och sjÀlvförtroendet frÀmjas.

Barns sociala samspel i förskolans miljöer

Barns sociala samspel Àr en viktig del av deras utveckling. Det Àr genom samspel med sin omgivning som barn lÀr sig ny kunskap och utvecklas. I det sociala samspelet lÀr man sig Àven att samarbeta och anpassa sig efter andras behov och önskningar. För förskolebarn Àr det i leken som en stor del av deras sociala samspel och lÀrande sker. I leken lÀr sig barn mycket, bland annat att kommunicera med andra barn.

Attityder och ursprungsland : En studie av det sociala nÀtverkets pÄverkan pÄ konsumenters attityd till ursprungsland

Den ökade vÀlfÀrden har lett till en ökad konsumtion och fler valmöjligheter för den enskilde individen. Konsumenten mÄste idag göra allt flera övervÀganden med avseende pÄ olika aspekter dÄ en produkt ska köpas. I ljuset av den allt mer globaliserade marknaden med större utbud av utlÀndska produkter har ett sÀrskilt attribut kommit att fÄ större uppmÀrksamhet, nÀmligen ursprungsland. Ursprungsland har studerats av forskare sedan 1960-talet men fortfarande finns kunskapsluckor att fylla. Syftet med denna studie Àr att öka kunskapen för vad som ligger till grund för konsumentens attityd till ursprungsland.

Bilderna och sagan : -om en bilderboks bilder och deras relation till en text

Webb 2.0 och sociala medier har bidragit till nya sÀtt att integrera pÄ webben. Transformeringen frÄn webb 1.0 till webb 2.0 har lett till att Àven sociala medier och Twitter och sociala medier kommit att bli ett arbetsredskap för journalister. Det Àr lÀtt att förbise att journalisterna inte enbart Àr sÀndare av information utan Àven mottagare. Uppsatsen undersöker hur journalister anvÀnder sig av Twitter och sociala medier som verktyg för informationshÀmtning och vad det ger för effekt pÄ journalistikens innehÄll. Genom att knyta an till tidigare forskning av Michael Gullikssons rapport Elektroniska kÀllor i dagspressjournalistik: tekniktillgÄng, teknikanvÀndning och attityder vid tre redaktioner 1993 och 1996, jÀmförs anvÀndningen av Twitter och Facebook pÄ en landsortstidning, Söderhamns-Kuriren, med en rikstÀckande nyhetstidning, Dagens Nyheter. Kvalitativa intervjuer har genomförts skriftligt med tre journalister vardera pÄ respektive nyhetsredaktion. Uppsatsens resultat visar att journalisterna anvÀnder sociala medier som arbetsverktyg i allt större utstrÀckning.

Resa med Facebook

VÄr uppsats strÀvar efter att beskriva turisters motivations- och identitetskapande med hjÀlp av det sociala mediet Facebook. Facebook Àr idag det största sociala nÀtverket och unga vuxna Àr de mest frekventa anvÀndarna. Vi kommer sÄledes i vÄr uppsats gÄ in pÄ en djupare diskussion om deras anvÀnde av Facebook vid resande med hjÀlp av information insamlad genom personliga intervjuer samt litteratur. De intervjuade bestod av svenska unga vuxna i Äldrarna 18-25 Är. Den specifika Äldersgruppen valdes eftersom de tillhör den största anvÀndargruppen pÄ Facebook.

SKB i planerings-och gestaltningsprocessen : -Om att konceptualisera det "omÀtbara"

I staden finns ingen socialdioxid. Detta sammanfattar den underliggande problemstÀllningen som har legat till grund för hela arbetet. Hur ska vi mÀta social hÄllbarhet och jÀmstÀlla dess faktorer mot ekologi och ekonomi? Vi stÄr inför en rad stora sociala utmaningar i och med den rÄdande bostadsbristen och urbaniseringen, detta krÀver att vi vÄgar testa nya metoder i stadsbyggandet. Men hur ska vi utvÀrdera, mÀta och breda plats för det sociala perspektivet? Eller mÄste vi bara tvingas inse att sociala konsekvenser Àr ?omÀtbara??HÄllbarhet som begrepp har mÄnga gÄnger avfÀrdats för att vara allt för öppet och vitt. DÀrför krÀvs det metoder för att definiera hÄllbarhet och gör begreppet konkret och arbetbart i planeringsskedet.

"Hur trivs du dÄ?" : Erfarenheter och upplevelser av musikalisk socialisering under utlandsstudier

Föreliggande studie inriktar sig pÄ hur jag som student i en viss kulturell och social struktur pÄverkas inlÀrningsmÀssigt och uttrycksmÀssigt i musikundervisningen av att komma till en musikalisk miljö dÀr andra kulturella och sociala strukturer Àr normativa. Studien Àr etnografiskt inspirerad och utgÄr frÄn en statisk-dynamisk analysteknik dÀr videoinspelningar och loggboksanteckningar ligger till grund för det insamlade material som analyseras. Resultatet behandlar de aktiviteter som spelat stor roll, bÄde negativt och positivt, i min musikaliska, sociala och personlighetsmÀssiga utveckling och beskriver ocksÄ hur dessa aktiviteter förÀndras under studiernas gÄng. De aktiviteter som spelat stor roll under utlandsstudierna Àr frÀmst mina trumpetlektioner, med kommunikation, teknik och musikaliska uttryck som underrubriker, det sociala livet i och utanför skolan och min musikaliska resa utanför skolan. I diskussionen tar jag bland annat upp den förvirring och frustration som mina trumpetlektioner skapade och hur mina inledande ensamhetskÀnslor lÄg till grund för min personliga utveckling.

Homo Svedikus - "Lika barn leka bÀst"? : En diskursanalys av Sverigedemokraternas principprogram

Syftet med vÄr studie var att se hur Sverigedemokraterna genom sitt principprogram konstruerar svenskhet och pÄ sÄ vis skapar en grÀns mellan ?oss och de andra?. Metoden för vÄr studie har varit en kvalitativ text- och diskursanalys. VÄrt resultat visar att texten i programmet pÄverkar och konstruerar sociala kategorier som Àr avgörande för mÀnniskors sociala positioner och tillgÄng till resurser. Partiets konstruktion av svenskhet bygger pÄ en social och nationell likhet som skapar social ojÀmlikhet.

Jag delade Kony 2012, fixade Afrika och blev en Facebook-hjÀlte : En kvalitativ studie om högskolestudenters attityder kring spridandet av filmen Kony 2012 via det sociala nÀtverket Facebook

Studiens syfte Àr att redogöra för hur delningskulturen ser ut pÄ Facebook bland studenter. Detta har sin utgÄngspunkt i spridningen av Kony 2012.Virala kampanjer Àr idag en etablerad marknadsföringsstrategi dÀr mottagaren av ett budskap blir aktiv i delningen. Sociala medier har bidragit till att plattformen för att uttrycka sig idag Àr enklare Àn nÄgonsin. Hur ser delningskulturen ut för högskolestudenter i Halmstad pÄ Facebook? Vilka attityder ligger till grund hos dessa studenter för valet av att sprida ett budskap, en text eller en video pÄ det sociala nÀtverket?Studien visar pÄ att delningar pÄ det sociala nÀtverket Facebook har ett vÀrde för den som delar och Àven andra anvÀndare, men om en anvÀndare sprider mycket material kan det som denne sprider uppfattas som mindre intressant av flera utav anvÀndarens Facebook-vÀnner.

Hatar ni ____ sÄ tryck gilla! Ett arbete om digital mobbning.

Sammanfattning/abstract Syfte: Syftet med detta arbete Àr att fÄ större förstÄelse kring hur mobbning utspelar sig i dagens skolmiljö, samt att göra mÀnniskor uppmÀrksamma pÄ vad mobbning via sociala medier innebÀr och vilka ÄtgÀrder som möjligen finns tillgÀngliga. Teori: I arbetet har Olweus (1999) teori om mobbning tillÀmpats och Dunkels (2007) teori om mobbning som förekommer via sociala medier. Metod: Metoden som anvÀnts har varit anonyma enkÀtundersökningar med elever i Ärskurs fem och sex pÄ tre olika skolor, samt en enkÀtundersökning med organisationerna Friends och BRIS. Resultat/Slutsats: Resultatet som kommit fram i detta arbete visar bland annat att om man krÀnker nÄgon via internet sÄ kan man vara anonym, samt att det Àr lÀttare att krÀnka nÄgon via sociala medier dÄ man inte behöver se hur den man behandlar illa reagerar. UtifrÄn elevenkÀterna kunde man tyda att eleverna vill ha bÀttre vuxennÀrvaro pÄ internet, och menade bland annat att det ska finnas nÄgon som har uppsikt om i fall mobbning förekommer..

<- FöregÄende sida 33 NÀsta sida ->