Uppsatsen undersöker hur abortfrågan diskuterades på lokal nivå i Gävle i två kvinnoorganisationer av motsatt politisk ståndpunkt och drar paralleller till hur frågan diskuterades på nationell nivå under 1930-talet. Genom att studera källmaterialet mot bakgrund av ett teoretiskt ramverk förs även en diskussion om den moraliska synen på kvinnlig sexualitet och ogifta mödrar under den studerade perioden.  .

Corporate Social Responsibility (CSR) har blivit mer uppmärksammat på senare tid, dels genom stor medial uppmärksamhet och dels för att organisationerna har blivit mer medvetna om att intressenterna inte enbart efterfrågar redovisning av finansiell information. CSR kan delas in i tre olika områden: socialt, etiskt och miljö, dessa omfattar organisationens helhet. Redovisning av CSR kan benämnas som sociala upplysningar. Denna redovisning kan se olika ut på grund av olikheter mellan offentlig och privat sektor. CSR fångade vårt intresse i och med dess aktualitet.

För att leva upp till uppställda mål om mänskliga rättigheter, som aspekt av socialt ansvarstagande, använder sig svenska, transnationella företag av olika kriterier som bygger på internationellt erkända system. Efterlevnaden av dessa kontrolleras inom företaget. Kriteriernas innehåll avgörs av det specifika företagets vision. Sociala företag utgår från en social vision, där det sociala ansvaret är huvudfokus. Konventionella företag utgår från marknadens principer, där vinstintresset är främsta fokus.

I vår undersökning studerar vi sambandet mellan de sociala nätverken och invandrares situation på arbetsmarknaden. Vi undersöker vilken effekt de sociala nätverken har för en matchning mellan utbildnings- och yrkesnivå för svenska invandrare. Vår uppfattning är att det inte bara är viktigt att individerna är i arbetskraften utan att det även är av stor vikt att de har yrken efter deras kompetens. Av denna anledning bygger vi vår studie på en modell som har matchningen mellan utbildningsnivå och yrkesnivå som beroende variabel. Denna direkta koppling mellan utbildning och yrke har inte tidigare varit i fokus när det kommer till studier kring integration och betydelsen av sociala nätverk.

Inom forskningssammanhang har det introducerats mängder av initiativ i syfte att föra IT-funktion och affärsverksamhet närmare varandra men fortfarande framställs relationen ofta i problematiska termer då det kommer till deras samarbete. Ett samarbete som i många fall begränsas av bristande förståelse för varandras kunskaper. Denna uppsats undersöker den sociala dimensionen av anpassning inom företag verksamma i bank- och försäkringsbranschen. Baserat på intervjuer med personer från tre av Sverige största bank- och försäkringsföretag, söker denna uppsats förstå hur dessa möjliggör för, vilka utmaningar de möter och vilka motiv de har för att arbeta med den sociala dimensionen av anpassning.Med utgångspunkt i definitionen av den sociala dimensionen av anpassning följer teorier om kunskapsdelning, individens absorptionskapacitet samt organisationens tillämpning av den praktikbaserade gemenskapen för att främja den gemensamma förståelsen och engagemanget mellan IT-funktion och affärsverksamhet. Genom att utveckla en konceptuell modell baserat på tidigare litteratur analyseras de empiriska fynden inom ett bank- och försäkringskontext.

Den sociala kontexten inom idrotten är en viktig orsak till utövares motivation. Sociala skäl såsom känsla av tillhörighet, att vara del av ett lag och social status rapporteras som centrala anledningar till engagemang. Syftet med denna studie är att undersöka vilka motiv individer anger till sitt motionerande med fokus på de sociala aspekterna, med en jämförelse mellan könen. Studien utgår ifrån Deci och Ryans Self-Determination Theory (2000). Motiv till deltagande i motion mättes genom användandet av ?The Exercise Motivation Inventory-2?.

Titel ?Det finns 1000 olika sätt att lyckas? ? En kvalitativ studie av kultur och nöjesbranschens arbete bakom sociala medierFörfattare Emma Hellberg och Amanda NergeliusKurs Kandidatuppsats i medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, GöteborgsuniversitetTermin Höstterminen 2014Handledare Magnus FredrikssonUppdragsgivare Plyhm KommunikationSyfte Syftet är att kartlägga hur strategier för sociala medier implementeras i organisationer och eventuella skillnader mellan organisationer som tagit hjälp av PR-konsulter respektive de som inte har gjort det.Metod och material Kvalitativa intervjuer med informanter på elva organisationer i kultur ochnöjesbranschen.Huvudresultat Trots att alla organisationer har idéer och tankar kring hur de vill arbeta med sociala medier, är det ännu inte självklart att man har dessastrategier nedskrivna, eller ens uttalade för fler än den som arbetar med kommunikation. Det finns en ambition om att inkludera fler anställda i detta arbete, men många är försiktiga då man vill att det ska finnas en genomgående ton i kommunikationen. Av samma anledning är man också vara försiktig med att låta en konsult skapa innehåll för kanalerna. Man ser dock ingen fara i att använda konsulter i en rådgivande roll och tycker inte att de har för mycket makt i kommunikationsprocessen.Sociala medier används främst för att förstärka varumärket genom att ha en dialog med gäster och kunder.

Denna studie går ut på att undersöka vilka mediekanaler unga förstagångsväljare använde sigav för att få politisk information innan och under riksdagsvalet 2010. Syftet är också attundersöka hur traditionella massmedier, som tidigare varit den dominerande källan förpolitisk information, står sig i relation till sociala medier i den fragmenterade medievärld vilever i idag. Den teoretiska utgångspunkten är utifrån Uses and Gratifications-teorin samttidigare forskning rörande förstagångsväljare och sociala medier. Metoddelen är kvantitativ iform av en frågeundersökning med gymnasieelever som läser sista året på gymnasiet.Datainsamlingen genomfördes i Sundsvall och Jönköping under december 2010. Resultatet visar att unga förstagångsväljare fortfarande anser att de traditionella medierna,främst TV, är de viktigaste för deras politiska information. Det framgår också i resultatet attdet politiska intresset hos unga ökar under valår.

Syftet med denna studie är att undersöka hur personal, elever och några föräldrar på Stånga skola uppfattar att skolan kan stärka barns sociala kompetens med SET (social och empatisk träning) som metod. Studien bygger på skolan och hemmets gemensamma ansvar för barnens fostran, utveckling och utbildning.I litteraturgenomgången definieras begrepp inom social kompetens, och metoder som främjar social kompetens presenteras.Den empiriska undersökningen bygger på observationer, intervjuer samt enkätinsamlingar som utfördes i samband med ett besök på Stånga skola. Arbetet med SET undersöktes. Studien visar att arbetet med Livskunskap är viktigt, men huruvida det stärker barns sociala kompetens eller ej har inte kunnat påvisas mer än som en observerbar förändring gällande elevernas förhållningssätt, beteende och bemötande..

Samhället i Sverige och Europa står inför en stor utmaning när det gäller den åldrande befolkningen, medellivslängden ökar och allt fler blir allt äldre och friskare. För att möta upp dessa utmaningar är det av stor vikt att skapa ett synsätt där man ser att målgruppen äldre är en investering och att det är viktigt att skapa förutsättningar för ett gott åldrande. Detta arbete kan göras med hälsofrämjande arenor och förebyggande insatser i samhället. En sådan plats i samhället kan vara ett trygghetsboende som både kan inbringa en trygghet och stimulera till socialt deltagande med andra. Syftet med studien var att undersöka sociala faktorers betydelse för äldres hälsa på ett trygghetsboende.

Ungdomsbrottsligheten har studerats och diskuterats i en uppsjö av olika sammanhang, medmer eller mindre lyckade resultat. Två teorier, som under de senaste halvseklet har försökthitta svar på detta komplexa problem, står Travis Hirschi och John Braithwaite bakom. Deutvecklade teorin om sociala band (1969) respektive återintegrerande skambeläggning (1989),där framförallt den förstnämnda fått en stor genomslagskraft inom den kriminologiskaforskningen, medan den senare är något mer okänd. Men kan dessa två teorier förklaraungdomsbrottslighet? Genom att formulera en enkätundersökning, som kom att besvaras av82 gymnasietreor, skapades ett kvantitativt material att granska.

Inledning: Skolsköterskan är delaktig i elevhälsoteamet som består av en bred samlad kompetens där målet är att främja barns hälsa och utveckling. Skolsköterskan är ofta ensamarbetande i sin profession vilket kan upplevas som utmanande. Tidigare forskning visade att skolsköterskans arbetsuppgifter inte alltid stämde överens med de förvänt-ningar andra medarbetare inom verksamheten hade. Rektorn, som den närmaste chefen har ansvar för bland annat resursfördelning och organisering av arbetslagen. Eftersom rektorn är betydelsefull för hur skolsköterskans arbete utformas är det av vikt att göra en studie om skolsköterskans betydelse utifrån ett rektorperspektiv.

Vår empiriska fallstudie syftar till att undersöka hur lärare arbetar för att åstadkomma ett behagligt klimat mellan eleverna i de tidigare åren, samt lärarnas motiv för detta. För att ta reda på det har vi gjort kvalitativa intervjuer med tio lärare och genom dessa har vi kommit fram till att läraren har en betydelsefull roll för hur det sociala samspelet mellan eleverna i klassen fungerar. Studien har visat att kommunikation och samtalsmetoder är ett övervägande arbetssätt hos lärarna, även om det också förekommer andra tillvägagångssätt, så som fredlig beröring, arbete med bilder, avslappning och konflikthantering. Många lärare menar även på att hur de är som personer avspeglas på gruppen. I likhet med dessa resultat fann vi i litteraturstudien att utvecklandet av elevers sociala och emotionella förmågor påverkar det sociala samspelet mellan eleverna på ett positivt sätt, samt att det har en inverkan på inlärningssituationen.

Internet har i jämförelse med andra kommunikationskanaler som TV och radio vuxit fram väldigt fort, och en utveckling av detta är sociala medier, där interaktion och kommunikation är två viktiga ledord. För turismföretag kan dessa plattformar fylla en marknadsföringsfunktion, om de används på rätt sätt, och i bästa fall skulle de också kunna hjälpa turistbyråer att attrahera fler gästnätter till sina städer. Syftet med denna uppsats är att jämföra hur de tre skandinaviska huvudstädernas turistbyråer marknadsför sig via sociala medier mot turister och se vilka förväntningar de har för det framtida användandet av dessa plattformar. Anställda på de tre olika turistbyråerna har intervjuats för att få höra om deras erfarenheter med användandet av sociala medier, och i detta fall just Facebook och Twitter. Vi har även intervjuat en expert på sociala medier för att se om det finns något sätt som är mer effektivt vid marknadsföring via dessa.

I denna studie har jag undersökt vad sociala relationer betyder för människor med missbruksproblem i form av droger och alkohol. De sociala relationerna har kommit att inbegripa andra missbrukare men även människor som jag definierar befinner sig utanför missbruket och därmed är accepterade och inräknade som en del av samhället. Människor med missbruksproblem står utanför samhället, de har inte en plats som människor som lever ?normalt?. Människor med missbruksproblem har även svårt att bli accepterade av samhället och deltagarna i denna studie upplever att de aldrig får en chans att komma tillbaka.Jag valde att använda mig av en hermeneutisk metod, som handlar mycket om att sätta sig in i den andres livsvärld.