I mitt arbete som lÀrare i sÀrskolan har jag kommit i kontakt med sociala berÀttelser och seriesamtal, som Àr en pedagogisk metod som kan anvÀndas för personer som har svÄrt att förstÄ den verbala kommunikationen och behöver stimulera flera sinnen för att förstÄ. Sociala berÀttelser och seriesamtal Àr skrivna och ritade förklaringar och strategier som försöker förtydliga sociala mönster, oskrivna regler och sociala normer. Syftet med mitt arbete Àr att undersöka hur man kan arbeta med sociala berÀttelser och seriesamtal med elever i sÀrskolan. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ forskningsmetod dÀr jag gjort min datainsamling genom intervjuer. Jag kom fram till att sociala berÀttelser och seriesamtal kan anvÀndas som en metod att kommunicera med elever i sÀrskolan.

Studien handlar om reciprocitet i parförhÄllanden. Den teoretiska grunden hÀmtas frÄn anknytningsteorin, equity-teorin och sociala utbytesteorin. Studiens syfte Àr att undersöka hur reciprocitet hÀnger samman med ovillkorlig sjÀlvacceptans och relationsrelaterad Ängest samt hur ovillkorlig sjÀlvacceptans och relationsrelaterad Ängest korrelerar sinsemellan. Deltagarna (n = 97), 15 mÀn och 82 kvinnor, rekryterades via Internet, dÀr de fick besvara en enkÀt, sammansatt av tre skalor som mÀtte konstrukten: reciprocitet, relationsrelaterad Ängest samt ovillkorlig sjÀlvacceptans. Korrelationsanalyser visar en positiv korrelation mellan relationsrelaterad Ängest och underlÀge i utbytet i parförhÄllanden samt en negativ korrelation mellan relationsrelaterad Ängest och ovillkorlig sjÀlvacceptans.

MÄlet med detta arbete Àr att ta reda pÄ hur elever lÀr enligt teorin om olika inlÀrningsstilar och hur man kan hjÀlpa eleverna att hitta sin unika stil. Detta för att skaffa kunskap om hur man kan individanpassa och variera undervisningen utifrÄn elevernas behov. I litteraturgenomgÄngen tar jag upp fyra teorier om inlÀrning som anvÀnds i skolan idag och dÀrefter urgÄr jag frÄn Howard Gardners teori om olika intelligenser. Jag tar Àven upp olika pedagogiska metoder och hur omgivningen pÄverkar inlÀrningen. Vidare gÄr jag in pÄ hur lÀrarrollen pÄverkas och jag behandlar ocksÄ lÀromedel och andra hjÀlpmedel.

Syfte med denna uppsats Àr att kritiskt granska och analysera Irving Janis begrepp groupthink samt bedöma om det Àr en hÄllbar teori.De frÄgestÀllningar jag valt att behandla Àr:? Vilken kritik har och kan riktas mot Irving L Janis groupthink teori?? PÄ vilket sÀtt har groupthink teorin utvecklats sedan uppkomsten?För att besvara frÄgorna och uppfylla mitt syfte sÄ genomförde jag en litteraturstudie dÀr jag utgick frÄn en kvalitativ ansats.Resultatet visade att sedan Janis myntade begreppet 1972 har kritiken frÀmst riktats mot det bristfÀlliga stöd teorin fÄtt, dess negativa utformning samt Janis snÀva inriktning pÄ nÀr groupthink leder till fiaskon. UtifrÄn denna kritik och min egna analytiska förmÄga kommer jag fram till groupthink teorin inte Àr att ses som en hÄllbar teori. Det sÀtt groupthink teorin utvecklats pÄ Àr att den gett upphov till flera andra förklaringsmodeller nÀr det gÀller beslutsfattande i grupp samt att den verkat som en katalysator för detta omrÄde inom smÄgruppsforskningen..

Det blir allt vanligare att kommuner anvÀnder sociala medier i sitt kommunikationsarbete. I denna uppsats har det undersökts hur sociala medier anvÀnds för spridning av krisinformation pÄ kommunal nivÄ samt vilka faktorer som bidrar till att krisinformationen nÄr kommuninvÄnarna. Vidare har det undersökts hur kommunernas delade krisinformation i sociala medier kan förtydligas genom aggregering till en annan plattform. Studien som innefattar intervjuer med tolv kommuner som Àr aktiva i sociala medier samt med tre i Àmnet insatta personer visar pÄ att sociala medier som kriskommunikationskanaler idag anvÀnds i relativt liten utstrÀckning. Det beror, enligt kommunerna, frÀmst pÄ att fÄ kriser drabbat kommunerna sedan anvÀndningen av sociala medier pÄbörjades.

NÀr sociala nÀtverk blir en del av mÀnniskors vardag öppnar sig mÄnga möjligheter till interaktion med vÀnner, kollegor och bekanta pÄ nÀtet. Medan sociala nÀtverk erbjuder en uppsÀttning av verktyg och forum för att dela med sig av vardagen kan de ocksÄ utsÀtta anvÀndaren för risk gÀllande den personliga integriteten och sÀkerheten. Denna uppsats behandlar hur anvÀndare kan vidta försiktighetsÄtgÀrder för att skydda sin personliga integritet och sÀkerhet pÄ sociala nÀtverk. Med detta i Ätanke genomfördes en kartlÀggning av tre sociala nÀtverk för att identifiera vilka risker som en anvÀndare kan utsÀttas för. Dessutom genomfördes en onlineundersökning dÀr anvÀndare svarade pÄ hur deras Äsikter angÄende instÀllning, medvetenhet och beteende ter sig i givna situationer.

Under 1900-talet förÀndrades Sverige frÄn ett jordbruksdominerat land till en industrination. Nya krav stÀlldes pÄ staten som tog ett större ansvar för individens vÀlbefinnande genom att bygga ut vÀlfÀrdssystemen. Som en viktig del av vÀlfÀrdssverige förbÀttrades situationen för dem som inte kunde arbeta och i början av 1990-talet var ersÀttningarna bland vÀrldens högsta. Ekonomen Assar Lindbeck menar att det finns en konflikt mellan höga ersÀttningsnivÄer och sociala normer. Enligt Lindbeck har normen som föresprÄkar arbete reducerats i takt med att ersÀttningsnivÄerna höjts, som en följd av detta kan missbruket inom sjukförsÀkringen ha blivit mer förekommande.

Syftet med studien Àr att lyfta fram sociala kompetenser som förskollÀrare vill ha hos förskolebarn, till exempel att barn ska ta hÀnsyn till varandra och visa empati samt kunna vÀnta pÄ sin tur och vilken roll förskolan har i barns sociala utveckling. Dessutom kommer förskollÀrarna att berÀtta om arbetssÀtt för att frÀmja barns sociala kompetens. I bakgrundkapitlet kommer olika beskrivningar om vad social kompetens Àr enligt olika forskare, lekens betydelse för att utveckla den sociala kompetensen hos förskolebarn och sambandet mellan sprÄkutveckling och social kompetens hos förskolebarn. Metoden bestÄr av lÄgstrukturerade kvalitativa intervjuer med förskollÀrare. I resultatet syns förskollÀrarnas resonemang kring socialkompetens och deras arbetssÀtt med barnen i förskolan.

Hur ska resultatet av ett krig mÀtas, pÄ vilket sÀtt Àr det möjligt att opartiskt bedöma vem som vunnit eller förlorat. I mÄnga fall Àr resultatet uppenbart, ingen tvivlar t.ex. pÄ att Storbritannien vann Falklandskriget, utfallet pÄ slagfÀltet motsvarar uppfattning av vem som vann kriget. Men i mÄnga moderna krig Àr situationen en annan, utgÄngen kan vara omtvistad, eller sÄ Àr det svÄrt att uppfatta om kriget överhuvudtaget har avslutats. I uppsatsen anvÀnds score-keeping teorin som Àr ett sÀtt att analysera resultatet av ett krig, vilken aktör vann? Fallet som analyseras Àr Libanonkri-get 2006 som utkÀmpades mellan Israel och Hizbollah och Àr intressant dÄ resultatet dels Àr om-tvistat samt att det skedde mellan en stat och en organisation som Àr grupperad inom och verkar ifrÄn en annan stat.Uppsatsens syfte Àr dÀrför att utifrÄn score-keeping teorin analysera Libanonkriget 2006.Den vetenskapliga frÄgan som skall besvaras Àr: Vilken aktör kan sÀgas ha vunnit Libanonkriget 2006 utifrÄn score-keeping teorin.Designen för undersökningen Àr en teorikonsumerande studie av Libanonkriget 2006 dÀr av teorin givna variabler operationaliseras för att kunna stÀllas mot ett urval ur empirin.

Amie L. Thomasson kritiserar i Foundations for a social ontology1 John R. Searles teori om hur vÄr sociala verklighet Àr uppbyggd och konstruerad2. Thomasson argumenterar för att Searles teori Àr för snÀv för att kunna fÄnga hela vidden av vÄr sociala tillvaro. För att visa att Searle inte har tÀckning för sitt ansprÄk att teorin Àr fullödig inriktar Thomasson sin kritik i huvudsak pÄ tvÄ av Searles stÄndpunkter: att alla institutionella fakta bottnar i fysiska fakta och att alla institutionella fakta Àr sjÀlvrefererande.

Sammanfattning: Föreliggande studie syftar till hur sociala medier har förÀndrat den traditionella rekryteringsprocessen. Sociala medier Àr ett Àmne och omrÄde i rekryteringssammanhang som Àr relativt outforskat och nytt och dÀrmed har studien en explorativ och induktiv karaktÀr. Studien syftar till att kartlÀgga, beskriva samt att undersöka hur tre globala, ett internationellt, och ett nationellt företag anvÀnder sig utav sociala medier i sina rekryteringsprocesser.  Genom kvalitativa intervjuer har fyra frÄgestÀllningar besvarats som berör hur sociala medier anvÀnds i företagens rekryteringsprocesser, om sociala medier har pÄverkat det traditionella tillvÀgagÄngssÀttet att rekrytera, problem som kan uppstÄ nÀr sociala medier anvÀnds i rekryteringsarbetet samt hur anvÀndandet av sociala medier kommer se ut i framtiden. Studiens resultat visar att sociala medier anvÀnds som komplement inom den traditionella rekryteringsprocessen. Annonsering, urval och referenstagning kan idag utföras via sociala medier till mindre kostnader och med högre effektivitet gentemot traditionella tillvÀgagÄngssÀtt.

VÄrt examensarbete behandlar grupprocesser i ett tematiskt grupparbete. Vi ville se vad som hÀnde med barnen i det estetiska temaarbetet och hur de utvecklades i ett estetiskt avseende. DÀrefter önskade vi se om en av de rÄdande teorierna om grupprocesser stÀmde i vÄrt arbete med cirkustema i en förskoleklass om 12 barn. Teorin om grupprocesser vi har anvÀnt oss av Àr FIRO - teorin av Will Schutz. Som grund för vÄr analys har vi anvÀnt oss av observationer av bÄde Anja som observatör och Cecilia som deltagande observatör, dÀr vi har stÀllt vÄra observationer mot varandra.

Jerkeman, Ingrid & Larsson, Elisabet. (2005). Svenska för alla ? om vad gymnasieÀmnet svenska som andrasprÄk Àr i teorin, hur det gestaltas i praktiken samt vilka alternativ det finns för en utveckling av Àmnet. Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildningen 60 poÀng, Malmö högskola.

Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka attityder till sociala medier hos yrkesverksamma gymnasielÀrare. Jag har utgÄtt frÄn vad lÀrarna sjÀlva sÀger om sociala medier och dÀrefter försökt skapa en bild av hur de ser pÄ sociala medier i undervisning och som verktyg i elevers lÀrande. Jag har anvÀnt mig av en forskningsmetod dÀr jag genomfört kvalitativa intervjuer. Metoden valde jag dÄ jag ville försöka förstÄ och tolka ett mer komplicerat innehÄll. Eftersom sociala medier som lÀrande verktyg i undervisningen ger intryck av att variera starkt mellan olika skolor och mellan olika lÀrare, har jag för min undersökning valt intervjupersoner i olika Äldersgrupper, med olika erfarenhet och pÄ olika skolor.

Internet har blivit en viktig del i dagens samhÀlle, bÄde för företag och enskilda individer dÀr möjligheten till möten med andra mÀnniskor har skapat en ny kontext. Det som den senaste tiden har vuxit och engagerat mÄnga Àr anvÀndandet av sociala nÀtverk, sÄ kallade communities. I denna uppsats undersöker utredarna, pÄ uppdrag av Bhappi, hur en ny aktör ska arbeta för att ta sig in pÄ marknaden för sociala nÀtverk. Uppsatsens syfte Àr sÄledes att kartlÀgga marknaden för sociala nÀtverk samt undersöka pÄ vilket sÀtt som Bhappi.com ska arbeta för att etablera sig och vÀrva nya medlemmar.Utredarna har för att kunna besvara syftet anvÀnt sig av en kvalitativ metod bestÄende av en litteraturstudie, fokusgruppintervjuer samt enskilda intervjuer. Dessa empiriska data har vidare analyserats utifrÄn en av utredarna sjÀlva utformad modell som baserats pÄ teorier inom marknadsföring, nyetablering av tjÀnster samt litteratur om sociala nÀtverk.Resultaten av utredningen visar pÄ att intresset för Bhappis huvudsyfte gör din röst hörd finns, dÀr affÀrsidén grundar sig att utforma rapporter efter diskussioner och enkÀter som medlemmarna har varit med och format.