Central labour market actors have come to an agreement ? Sweden is going to need labour migration. In spite of the agreement the actors disagree upon how the labour migration should be designed. This essay examines how the union organisation, LO presents labour migration in their rapports during the years 2000-2006. This is done through Laclau and Mouffes discourse theory and a merge with postcolonial theory.

Min B-Uppsats i Sociologi behandlade ämnet arbetsdelning i hemmet ur ett kvinnligt perspektiv. Under arbetet med denna uppsats kom idén om att göra ytterligare en studie kring samma ämne fast ur ett manligt perspektiv. Därför har jag nu i min C-Uppsats valt att utföra en studie som fokuserar på fem män och deras upplevelser av arbetsdelning i hemmet. Metoden som används är kvalitativ och jag har utfört intervjuer med fem män i åldrarna 24 år, 27 år, 29 år, 54 år och 77 år. Att männen är i olika åldrar beror på att jag vill relatera arbetsdelning i hemmet till könssocialisation. Studien innehåller en kort presentation av min B-Uppsats eftersom jag också har för avsikt att jämföra kvinnornas och männens upplevelser av arbetsdelning i hemmet med varandra.

Sverige är ett av de länder som har den mest könssegregerade arbetsmarknaden i världen. Ansträngningar görs för att bryta denna seglivade trend. Malmö brandkår rekryterade under år 2002 fem kvinnliga brandmän varav det utbröt kraftiga protester från brandmännen. En annan svensk brandstation har framgångsrik rekryterat två kvinnliga brandmän utan några större protester från de anställda. Jag fann det därför intressant och relevant att belysa hur förändringsarbetet av brandmännens attityder sett ut på brandstationen.

The subject of this study is factors that contribute to immigrants wellbeing in their new country. Our purpose was to describe and examine different factors that according to eight immigrants have contributed to their wellbeing in Sweden. Our main question was: Which factors have, according to our respondents, contributed to their wellbeing in Sweden.To achieve this, we have conducted qualitative interviews with eight different individuals. We also collected current documents and research related to the subject matter. We chose three different theoretical perspectives: Antonovsky´s Sense of coherence, Maslow´s Hierarchy of needs and Mischel´s CAPS-theory (cognitive-affective personality system) as models for the explanation of our analysis.The result of our survey was that we could detach six different categories which the respondents expressed had contributed to their wellbeing.

Under 1980 och 90-talen skedde stora strukturförändringar inom arbetslivet och reaktioner på förändringar blev ett område som man arbetat alltmer med. Den ökade effektiviseringen och de därmed ökade kraven i arbetslivet har lett till en markant ökning av arbetsoförmågan. Forskning har visat att psykosociala faktorer har stor betydelse för hur man mår.Syftet med uppsatsen är att få förståelse för hur organisationer konkret arbetar med att försöka skapa en bra psykosocial arbetsmiljö.Den empiriska undersökningen bygger på en kvalitativ metod där tre organisationer: Försäkringskassan, Länsstyrelsen och Polismyndigheten deltagit i intervjuer där deras enhets- eller personalchef har fått svara på hur de arbetar med att försöka skapa en bra psykosocial arbetsmiljö.I analysen framgår det att genom arbetsmiljöpolicy och handlingsplaner upprättas mål att jobba efter, där arbetsgivare och arbetstagare gemensamt arbetar för att skapa en bra psykosocial arbetsmiljö. Det är ett sätt att skapa struktur och även en gemensam norm om hur de på deras arbetsplatser är mot varandra. Detta sker genom utbildning och information till anställda.

The purpose of this study was to examine how professional workers understand the bullying problem among Swedish youth in the age of 13-15 years. The main focus was to examine the new phenomena electronic bullying, from a professional point of view.The biggest question to answer was: "How does the school and organizations understand the bullying situation among Swedish youth today?" Individual interviews with professional social workers within the school and nationwide organizations have been used to fulfill the purpose of this work. Two different respondent types were used in order to get a wide perspective and a dynamic view.Electronic bullying had increased, but the school yard was still the most common arena for bullying, according to the respondents. The schools tried to prevent bullying, but the social workers felt that they lacked some knowledge of electronic bullying, because it was relative new.

The theme of this bachelor thesis in sociology has been developed through the perspective of ?grounded theory?, where the writers starting point touched the subject of integration in the organization Samhall in Sweden, an organization that hires disabled individuals that do not have enough working abilities to be hired any place else. From there, the methodology moved into a qualitative research through interviews with first generation immigrants hired at Samhall, where the result presented clear patterns of integration problems such as identification with an organization that does not have a normal way of working, the feelings of security which led to an unwillingness to leave the organization (which actually is the main goal of Samhall) and the stigmatized presumptions of the organization as such that makes it even harder to get a regular job on the open work market. These patterns were then put together with theories of stigma, cultural sociology and organizational identification, which three were the theoretical framework of this thesis. This study has contributed with an enlightenment of how it is to be an immigrant in a state governed organization and the consequences that follow when integrating an immigrant in a work disabled working environment. .

Uppsatsen handlar om svenska tidningars debatt efter mordet på Fadime Sahindal 2002. Hon sköts till döds av sin kurdiske far som tyckte att hon fläckat familjens heder. Mitt syfte var att ta reda på hur debattörerna såg på den kurdiska kulturens roll i sammanhanget. Jag valde ut åtta debattartiklar som publicerades i Sveriges största morgon- och kvällstidningar den första tiden efter mordet. Artiklarna var skrivna av åtta olika skribenter, fyra män och fyra kvinnor med både svenska och kurdiska bakgrunder, som alla haft nyckelroller i debatten.

Benign Childhood Epilepsy with Centrotemporal Spikes - BCECTS is a common neurological syndrome but the possible cognitive effects are still relatively unknown. In the study 12 children with the diagnose BCECTS, 9 boys and 3 girls between the ages of 5,5 and 13,5 years, were examined. An extensive battery of neuropsychological tests were administered. The results indicates normal cognitive functioning as compared to the normal population, with one exception; an aspect of attention. But the results also indicate several negatively effected performances when compared to the cognitive g-factor of each child.

Bakgrunden till studien grundar sig i ett ökat fokus på hälsofrämjande arbete i arbetslivet. För att utveckla ett mer hälsofrämjande förhållningssätt har ledaren en viktig funktion, en aspekt vi beslöt oss för att studera närmare. Uppsatsen är en intervjustudie av kvalitativ karaktär, där sex ledare samt en hälsopromotor i Lunds kommun har intervjuats. Syftet med studien är att belysa ledarnas arbete med, och deras uppfattningar om hälsofrämjande arbete. Vi identifierar de insatser som utförs för att främja hälsa på arbetsplatser, samt studerar de olika sätt på vilka ledarna inhämtar och vidarebefordrar kunskap inom området.

Det är viktigt att lyfta fram hur individen påverkas av en långtidssjukskrivning eftersom individen inte enbart brottas med sin sjukdomsbild. Individen måste ständigt försvara sig då hon bemöts som en fuskare eller ifrågasätts av samhället. Individen måste även finna en ny identitet då den tidigare arbetsidentiteten har försvunnit. Samhällsdebatten har skildrat långtidssjukskrivna som bidragsfuskare, som enbart sjukskriver sig för att få sjukpenning. Detta skapar en attityd gentemot långtidssjukskrivna som ohederliga och tärande på samhället.

Syftet med denna uppsats var att med utgångspunkt från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv undersöka hur två kända företags presentationer av en önskvärd arbetssökande kan tolkas. Kritisk diskursanalys ur genusperspektiv utfördes på texter från H&Ms och IKEAs hemsidor. Av intresse var hur individen konstrueras i Internetbaserade företagspresentationer. Genom analys identifierades diskurser samt subjektpositioner som skapats i texterna. Fokus låg genomgående på konsekvenser av sociala konstruktioner och på oavsiktlig diskriminering vid rekrytering.

Denna uppsats är en studie av bisexuella kvinnors erfarenheter av att bedriva politik i vardagslivet och på mer kollektivt organiserad nivå. Vi har undersökt hur respondenterna uppfattar det egna politiska handlingsutrymmet och hur de ser på möjligheterna att i en olikkönad relation bedriva sexualpolitik. Syftet har varit att undersöka hur kvinnorna går tillväga för att hävda ett politiskt engagemang i olika kontexter. Sju öppna samtalsintervjuer och en mailintervju har genomförts med kvinnor som har bisexuella praktiker eller begär och/eller identifierar sig som bisexuella. Vi har undersökt kring vad de formar en politisk identitet samt hur de använder handlingsstrategier som uttryck för en kritisk, politisk position.

Sverige har sedan kalla kriget genomgått stora förändringar på försvarssidan. Detta har lett till en minskad efterfrågan av krigsmateriel från försvarsmakten vilket i sin tur har resulterat i ökad export och deltagande i samarbeten rörande utveckling och försäljning av krigsmateriel. Vår uppsats fokuserar på alliansfrihetens förenlighet med ovanstående utveckling. Uppsatsen består bl.a. i en diskussion kring begreppsanvändningen av alliansfrihet.

Uppsatsen behandlar Libyens utrikespolitiska förändring under landets auktoritära ledare Muammar Khaddafi. Denne herre har varit ständigt kontroversiell under sina 35 år vid makten, inte minst under det senaste decenniet då han gjort en helomvändning och börjat närma sig sin tidigare ärkefiende USA samt även EU. Denna utrikespolitiska förändring har lett till att Khaddafis Libyen har gett upp sitt massförstörelsevapenprogram. Uppsatsen har syftet att använda Jakob Gustavssons teorimodell för utrikespolitisk förändring för att förklara varför Libyen förändrat sin utrikespolitik. Undersökningen blir även en prövning av Gustavssons modell eftersom våra fall radikalt skiljer sig åt.