Det pågår en het mediedebatt kring att det råder brist på ordning och uppförande i skolan. Debatten handlar framför allt om brist på ordning och uppförande i grundskolans senare år, varför det är av intresse att göra en studie kring ordning och uppförande i grundskolans tidigare år. Läraren har ett stort ansvar i fostrandet av morgondagens samhällsmedborgare och med det i åtanke är det intressant att se hur lärare arbetar med fostransuppdraget. I detta uppdrag ingår mycket arbete med att lära eleverna att inordna sig och att uppföra sig. Frågan är då vad lärarna lägger i dessa begrepp? Syftet med vår studie är att synliggöra lärares normer och värderingar kring ordning och uppförande för att på så sätt ge en bild av hur de arbetar med och ser på sitt fostransuppdrag.

Syfte: Syftet är att öka förståelsen för lärares strategier i klassrummet, genom att ta reda på vilka kommunikativa strategier lärare använder sig av för att underlätta undervisningssituationen för alla elever i klassen, samt vilka strategier de använder sig av för att hantera mångfalden av elever och anpassa undervisningen till varje elevs förutsättningar och behov.Teori: I inledningen av mitt teoriavsnitt redogör jag kort för de olika perspektiv på specialpedagogik som ofta framhålls. Utifrån en sociokulturell forskningsansats, har jag angett en syn på kunskap och lärande, som ett socialt fenomen, vilket sker i interaktion med andra. Ur ett sociokulturellt perspektiv spelar läraren en viktig roll för elevers lärande, i rollen som den mer kompetente vägledaren. Genom att läraren tar reda på vilken kunskapsnivå eleven befinner sig och stödja just där, kan läraren ge ett stöd i verklig mening. För att i teorin fånga in lärares strategier som inte bara har med lärande att göra redogör jag också för teorier om Social ordning, vilka hör ihop med lärarens roll som ledare i klassrummet.Metod: Metoden är etnografiskt inspirerad och den insamlingsmetod jag har använt mig av är deltagande observationer, vilka jag har dokumenterat med hjälp av att skriva fältanteckningar.

Examensarbetet undersöker de diskurser som fyra lärare använder sig av när de talar om bedömning av uppförande. Empiriinsamlingen har skett genom kvalitativa intervjuer med lärare verksamma i grundskolans senare år. I undersökningen framgår det att mycket tyder på att det forna betyget i ordning och uppförande har överlevt i den svenska skolan i form av en annan skepnad..

Syftet med detta arbete är att beskriva vanliga metoder ämneslärare använder sig av för att skapa och upprätthålla tystnad och ordning i klassrummen, när det enligt lärarnas uppfattning behövs. Vår empiriska del av arbetet grundar sig på en kvalitativ metod. Vi har genomfört observationer och intervjuat fem olika ämnes- och klasslärare i en F-5 skola i en förort i Stockholmsområdet. I observationerna har vi valt att följa två stycken år 2-3 klasser, under fem olika ämneslektioner. Utifrån litteratur och tidigare studier har vi belyst hur prat och ordning i skolorna har sett ut under de senaste tvåhundra åren och hur lärarens roll har förändrats i förhållande till den rådande skolkulturen.

Uppsatsens syfte är att belysa hur revisorns roll och uppgift kan påverkas av förändringar i den sociala kontexten, och vad detta kan få för konsekvenser för revisorsbranschen. Uppsatsen utgår från en fenomenologisk vetenskapsansats, då det är ett fenomen som studeras. Syftet med studien är att bidra med kunskap som inte var känd förut, och därav har ett kvalitativt metodperspektiv valts. Undersökningsansatsen är huvudsakligen induktiv, men även abduktiva inslag förekommer i studien. Referensramen omfattar en genomgång av relevant litteratur för problemområdet.

Syftet med den här uppsatsen har varit att ta reda på hur lärare och elever i Ålands lyceum förhåller sig till ordnings- och uppförandekriterier i betygsättningen. Vi har sett på skillnader mellan kön och också mellan olika ämnen och vi har också jämfört vårt resultat med tidigare undersökningar som gjorts i Sverige. Vår undersökning har gjorts bland 104 elever i årskurs två på gymnasiet och åtta lärare i ämnena matematik, historia, svenska och idrott. Undersökningen bland eleverna gjordes genom enkäter och bland lärarna genom intervjuer.Resultatet visar att lärarna tycker att ordning och uppförande ska vägas in i ämnesbetyget, precis som det görs nu i Ålands lyceum. Det har visat sig att en majoritet av eleverna vill ha ett separat betyg eller omdöme i ordning och uppförande.

This thesis examines the relationship between recognition of prior learning and the aim to increase social and ethnical diversity in higher education. Recognition of prior learning is a result of educational politics aiming to broaden social and ethnical recruitment to higher education. By examining if recognition of prior learning rather can, and shall, be seen as part of what Pierre Bourdieu calls educational social reproduction I try to question whether it fulfils education policy goals or not. My results show that persons responsible for recognition of prior learning rather recognise knowledge from prior educational institutions than knowledge gained outside the educational system. Considering this, recognition of prior learning does not quite live up to the aims.

Diskussionen om disciplin, menar vi, har präglat mycket av de senaste årens skoldebatt. Syftet med detta arbete är att undersöka om nuvarande och kommande skollag ger mandat för lärare att kunna skapa ordning i skolan. För att besvara våra frågeställningar och uppnå vårt syfte gjorde vi en litteraturstudie över de skollagar vi nämnde tidigare. Det vi fann om disciplin i dessa skollagar menar vi ger inte tillräckligt med stöd för lärare att skapa den ordning som vi menar behövs för att kunna bedriva undervisning och ha den fostransroll som yrket kräver. Dock råder det skillnad mellan gällande skollag som endast innehåller få föreskrifter rörande lärares möjlighet att skapa disciplin och komman-de skollag vilken inrymmer betydligt fler föreskrifter som, vi menar, ger lärare ett större mandat att skapa disciplin..

This case study has its starting point in an unpublished study where the results showed that there is a conflict between the leadership and the employees in a private company. The conflict is identified as a result of the company leadership is steering for cost savings and efficiency The aim of this study is through analysis of  the open questions in a quantitative survey describe how the staffs  attitudes and culture is affecting the leadership of the organization. The ideological aspect is very clear and through the aspect of the structural differences between the public and private sector makes it possible to identify the staff?s social rules, ideology and group norms.  These are shown to be in conflict with the economical perspective of the private sector.

Syftet med denna uppsats är att, genom direktobservationer och löpande protokoll, ta reda på hur pedagogerna i två olika verksamheter skapar och upprätthåller Social ordning i samlingen. Tyngdpunkten kommer att ligga vid fördelningen mellan tillrättavisningar och positiv feedback från pedagogen riktat till barnet/barnen, då detta väckte intresset för att vidare studera pedagogers metoder för att skapa och upprätthålla den sociala ordningen. Vi har genomfört totalt 24 observationer som är underlaget för att besvara frågeställningarna. Utifrån våra kategoriseringar av pedagogens metoder ser vi i resultatet att pedagogerna i båda verksamheterna använder samma typ av metoder men ibland på olika sätt. Pedagogerna på Lärkan varierar metoder, innehåll och barngrupp i sina samlingar, medan pedagogen på Rackarungarna har tre liknande samlingar med samma barngrupp varje dag.

Syftet med den h?r studien ?r att unders?ka hur styrdokument f?r folkskolan och l?roverken skiljer sig i synen p? uppfostran, ordning, uppf?rande och disciplin?ra ?tg?rder mot elever, perioden 1842-1955, samt hur denna syn f?r?ndras under den unders?kta perioden. Studiens fr?gest?llningar ?r: Vad ?r synen p? uppfostran, ordning, uppf?rande och disciplin?ra ?tg?rder mot elever i styrdokumenten f?r folkskolan respektive l?roverken, perioden 1842-1955? Vilka likheter och skillnader finns mellan synen p? uppfostran, ordning, uppf?rande och disciplin?ra ?tg?rder mot elever i styrdokumenten f?r folkskolan respektive l?roverken, perioden 1842-1955? Studien till?mpar en kvalitativ inneh?llsanalys. Det inneb?r en textanalys d?r textinneh?llet i styrdokumenten f?r folkskolan och l?roverken granskas.

Detta är en kvalitativ studie som har sin utgångspunkt i problematiken med galleriornas framväxt, vilket leder till att mycket människor vistats på liten yta. Byggnationen av gallerior har tagit raketfart under 2000-talet, vilket tyder på att denna konstruktion är ett vinnande koncept. Med syftet att förklara hur ordning skapas och upprätthålls i gallerior förhåller sig studien till en teoretisk referensram bestående av Foucaults teori om disciplin samt Goffmans teori om offentlig interaktion. Genom denna teoretiska referensram att förhålla sig till genererades det empiriska materialet bestående av observationer och intervjuer. Resultatet visar hur infinnande av ordning främst kan förklaras genom tre bidragande faktorer.

Syftet med följande arbete är att få en bild av hur man genom lärarens kontroll kan bäst förebygga och uppnå ordning i en svensk klassrumsmiljö, undersöka vilka lärarstilar faktiskt tillämpas idag samt i vilken kontext lärarkontroll utövas i klassrummet. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om ?classroom management? samt redogör två normativa program om ledarstil. Med hjälp av klassrumsobservationer och lärarintervjuer ville jag ta reda på vilka ledarstilar lärare tillämpar, hur och varför deras metoder är effektiva. Jag ville även se vilka eventuella skillnader det fanns mellan vad styrdokument och forskning föreskriver och den sorts kontroll de utövar i syfte att upprätthålla ordning i sina klassrum.

Uppsatsen börjar med definitionen av en grupp och fortsätter med grundläggande begrepp och egenskaper hos grupper såsom undergrupper, homomorfismer, isomorfismer, normala undergrupper, faktorgrupper och permutationsgrupper. Sedan behandlas konjugerade undergrupper, konjugatklasser och klassekvationen med vars hjälp det visas att en grupp med ordning $p^{2}$ är abelsk. Vidare behandlas direkta och semidirekta produkter av grupper. Det konstateras att omvändningen till Lagranges sats i allmänhet inte gäller men att Sylows satser finns istället. Med hjälp av den tidigare teorin visas sedan att de enda enkla grupperna med ordning mellan 1 och 60 är av primtalsordning.

Detta examensarbete ger en inblick i hur människors utveckling kan påverkas av Funktionsinriktad Musikterapi ? FMT, utifrån frågorna på vilket sätt FMT kan påverka motorisk utveckling samt på vilket sätt FMT kan påverka kognitiv utveckling. Det dokumenterar arbetssättet kring FMT-metoden. Genom två fallbeskrivningar får vi följa det praktiska arbetet. Resultat visar att de medverkandes motorik har påverkats och även kognitiv utveckling har påverkats..