Syftet med min undersökning Àr att lyfta ett flertal pedagoger och elevers förhÄllningssÀtt till integrering av elever med nÄgon form av funktionshinder i vanlig grundskola. UtifrÄn en historisk tillbakablick synliggörs först de omstÀndigheter funktionshindrade levde under fram till vÄra dagar, för att ge lÀsaren kÀnnedom om de dÄ rÄdande förhÄllandena. Med hjÀlp av enkÀter, personliga intervjuer och fokusgruppsintervjuer har materialet dÀrefter analyserats, för att se likheter och skillnader i pedagoger och elevers attityder. Det resultat som analyserades visar att pedagoger anser att man mÄste se till individen för att avgöra om det Àr lÀmpligt att integrera i vanlig skola, vilket fÄr deras lÀraruppdrag att falla utanför ramen nÀr vi arbetar för en skola för alla. Eleverna anser att sjÀlvklart kan elever med nÄgon form av funktionshinder gÄ i vanlig skola men de hade nog haft det bÀttre med andra likasinnade..

Val av nÀtverksoperativsystem Àr nÄgot som blivit viktigt att besluta i mÄnga företag och organisationer. NÀtverken fÄr fler och fler tjÀnster, mÄnga som ursprungligen utvecklades för Internet. Organisationerna och företagen mÄste hÀnga med i utvecklingen för att kunna fÄ ett nÀtverk som Àr lÀtt att administrera och som Àr anvÀndarvÀnligt. Det finns ett flertal nÀtverksoperativsystem att vÀlja pÄ. De tvÄ vanligaste Àr Windows NT och Novell NetWare.Denna rapport innehÄller en undersökning av ett flertal faktorer som kan vara viktiga att ta hÀnsyn till vid val av nÀtverksoperativsystem.

I denna uppsats konstrueras en teoretisk modell över fenomenet sjĂ€lvsvĂ€lt/anorexia nervosa sett mot bakgrund av den teoretiska referensramen i Émile Durkheims studie SjĂ€lvmordet. Den empiriska metoden baserar sig pĂ„ litteraturstudier och befintlig aktuell forskning om de bĂ„da fenomenen sjĂ€lvsvĂ€lt/anorexia nervosa och sjĂ€lvmord. Mitt syfte Ă€r att utröna huruvida de sociala orsaksfaktorer som förklarar variationen av sjĂ€lvmordsfrekvensen i olika typer av samhĂ€llen Ă€r de samma som ligger bakom fenomenet asketiskt religiöst fastande under medel-tiden och nutida anorektiskt beteende i icke-vĂ€sterlĂ€ndska och vĂ€sterlĂ€ndska samhĂ€llen.Durkheim betonade att patologiska sociala fenomen kan orsakas bĂ„de av en alltför lĂ„ngt dri-ven individualism och av dess motsats, en alltför stark reglering och integrering. Anorexia nervosa sĂ„som sjukdomen yttrar sig i den sydasiatiska kulturen skulle kunna ses som symtom pĂ„ ett sociokulturellt system som genom sin struktur kan framkalla fenomen av fatalis-tisk/altruistisk art. I sina bakomliggande orsaker yttrar sig anorexia nervosa i denna kulturella kontext som en antites till de faktorer som förklarar fenomenet i vĂ€stvĂ€rlden dĂ€r samhĂ€lls-strukturen framkallar fenomen av egoistisk/anomisk art.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka lÀrares syn pÄ skoldemokrati och dess integrering i undervisningen. Vi har Àven gjort en egen definition av begreppet skoldemokrati för att kunna stÀlla det mot vÄra respondenters syn. Arbetet bygger pÄ kvalitativa intervjuer med lÀrare för de senare Ären och gymnasiet. Vi utgick frÄn en intervjuguide för att kunna hÄlla oss inom ramarna för vÄrt syfte. Av vÄrt resultat framkom att de lÀrare vi intervjuade har en liknande syn kring skoldemokrati, de flesta talar ocksÄ om hur viktigt det Àr att hÄlla begreppet levande i verksamheten.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka lÀrares uppfattning, dels hur de ser pÄ estetiska uttrycksformers integrering i Àmnesövergripande arbeten samt dels vilken funktion de anser att dessa uttrycksformer har i samband med Àmnesövergripande arbeten. Estetik kan delas upp i begreppen radikal och modest och dessa har fungerat som utgÄngspunkt i vÄr undersökning. Undersökningen bygger pÄ sex kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma lÀrare med erfarenhet av Àmnesövergripande arbeten pÄ den aktuella skolan. Resultatet visar att samverkan mellan estetiska och teoretiska Àmnen förekommer men att estetikens funktion i mÄnga fall Àr oklar. Om en integrering med estetiska Àmnen förekommer sÄ Àr det frÀmst Àmnet bild som integreras.

En av de största miljöstörningarna i Sverige Ă€r trafikbuller. Över 1,4 miljoner mĂ€nniskor uppskattas vara exponerade för buller överskridande 55 dB. Buller Ă€r ett hĂ€lsoproblem, inte livshotande men pĂ„verkar bĂ„de hĂ€lsa och livskvalitĂ©. Buller kan till exempel störa sömn, skada hörsel, skapa koncentrationssvĂ„righeter och vid exponering under lĂ„ng tid, leda till problem med hjĂ€rt- och kĂ€rlsystem.Syftet med detta arbete Ă€r att utreda bullerskydd som kan integreras i fasad samt vidare utreda hur dessa i sĂ„ fall kan anvĂ€ndas vid utformningen av en byggnad.Rapporten Ă€r utredande och utgĂ„r frĂ„n tvĂ„ frĂ„gestĂ€llningar.1-vilka typer av bullerskydd kan lĂ€mpa sig för integrering i byggnadens yttre skikt?2-hur kan bullerskydd integreras som en del i byggnadens utformning och design?FrĂ„gestĂ€llningarna i denna rapport Ă€r besvarade med hjĂ€lp av litteraturstudie, analys och skissarbete.Litteraturstudien innehĂ„ller information angĂ„ende olika typer av bullerskydd.

Denna studie syftar till att undersöka förberedelseklassen som instrument för sprÄkinlÀrning i det svenska sprÄket samt integrering i samhÀllet för nyanlÀnda elever. Studien syftar till att undersöka detta utifrÄn lÀrarnas perspektiv samt nationella styrdokument för att möjliggöra en jÀmförelse i deras syn pÄ utbildning för nyanlÀnda elever. UtifrÄn detta formulerades fyra frÄgestÀllningar som berörde utformning av undervisning, styrdokumentens samt lÀrarnas syn pÄ sprÄkinlÀrning och integrering, kunskapsbedömning samt samhÀllsnormers implikationer pÄ utbildningen för nyanlÀnda elever. För att besvara studiens syfte har vi valt en kvalitativ metodansats samt genomfört en textanalys pÄ regeringens Proposition Utbildning för nyanlÀnda elever- mottagande och skolgÄng samt LÀroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Vi valde att intervjua tvÄ lÀrare i en större kommun i Mellansverige som arbetar i samma förberedelseklass.

VÄrt examensarbetes syfte Àr att fördjupa oss i vad förskollÀrare har för relation till begreppen inkludering, integrering och exkludering. Förskolans lÀroplan och Skollagen nÀmner inte begreppen en enda gÄng och vi vill skapa oss en förstÄelse om varför det talas sÄ mycket om just dessa begrepp och att man ska arbeta för en verksamhet som inkluderar alla barn.Vi har utfört kvalitativa intervjuer med sju förskollÀrare i vÀstra Sverige.I vÄrt resultat framkom det att de flesta pedagoger vi intervjuat har en viss relation till begreppen och kan koppla dem till sin verksamhet. Framförallt kopplar de inkludering till ?en skola/förskola för alla?.Studien visar pÄ att ett fÄtal av de pedagoger vi intervjuat inte kunde koppla begreppen till verksamheten dÀr de arbetade, vilket vi fann mycket intressant. Vi har bÄda gjort vÄr slutpraktik pÄ ett stÀlle dÀr vi anser att de arbetar mycket med inkludering, sÄ som vi tolkar deras arbetssÀtt.

The aim of this thesis is to examine the theoretical developments on social entrepreneurship. Our purpose is to create a better understanding of the phenomenon leading to new insights. We have categorized the knowledge of the concept into social economy, social ownership, social innovation and social missions. Drawing from our theoretical review we have chosen four empirical illustrations, Grameen Bank, Wikipedia, Basta Arbetskooperativ, Jörn HÀlsogemenskap, and we have shown how these fit into the general description of the social entrepreneur. With help of our illustrations we show that it is complicated to pin point the core of social entrepreneurship as they each have separate structures, innovations, social missions and operate close to different sectors.

I dagens arbetsliv har manliga chefer en o?verordnad sta?llning. Denna o?verordning bottnar dels i att ma?nnens ko?nstillho?righet utgo?r norm i en samha?llelig ko?nsmaktsordning och dels i att chefsbefattningen inneba?r en inflytelserik position. Intresseomra?det fo?r denna studie har varit att utforska manliga chefers tva?faldiga o?verordning na?r de utgo?r minoritet pa? en kvinnodominerad arbetsplats.

I det hÀr arbetet har jag undersökt hur man kan anvÀnda sig av konst i en Àmnesintegrerad undervisning med syfte att uppnÄ mÄlen i historia och bild i grundskolans senare Är. För att nÄ detta mÄl har jag utvecklat ett undervisningsmaterial med mÄlningar frÄn 1800-talets s.k. genremÄleri för att visualisera det svenska bondesamhÀllet under 1800-talet. Min undersökning bygger pÄ en tolkning av styrdokumentens möjligheter samt elevers, i en klass i Ärskurs Ätta vid en skola i norra Dalarna Äsikter om historia och bild i integrering med hjÀlp av konst. Undersökningen visade att historieÀmnet och bildÀmnet mycket vÀl gick att integrera med varandra i syftet att uppnÄ mÄlen för dessa bÄda.

This study aims to explore how employment of people with intellectual disabilities has grown from only a few participants in the 1960 to be a statutory right. The aim is further to describe the progress and how theories about disability, normalization and social integration relate to the activity. Particular attention is given to the conditions of the labour market and how it influences the activity. Does the ambition to get activity closer the labour market changes and if there are changing, in what way? Is it important that employment resemble or can lead to a common work? The method is to study and analysis periodicals and newspapers articles and make interviews.

Arbetets syfte Àr att undersöka hur olika lÀrare arbetar kring svenska som andrasprÄks undervisningen och integrationen av de elever som lÀser svenska som andrasprÄk. Arbetet Àr relevant dÄ det pÄ de flesta skolor finns elever i behov av att lÀsa svenska som andrasprÄk. Undersökningen gjordes med intervjuer som vald metod. Analysen av de svar som lÀrarna gav jÀmfördes med varandra i resultatet. Resultatet visade att samtliga lÀrare hade mycket lika tankar kring svenska som andrasprÄksundervisningen och integreringen av eleverna.

Syftet med studien Àr att undersöka om och hur lÀraruppdraget pÄverkas av IT i relation till vÀrdegrunden. Studien söker svar pÄ tvÄ frÄgestÀllningar: vilken eventuell integrering uttrycker lÀrare mellan anvÀndande av IT och gestaltandet av skolans vÀrdegrund? Hur pÄverkar lÀrarens syn pÄ IT anvÀndandet av tekniken i undervisningen, frÀmst i relation till lÀroplanens vÀrdegrund? Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med sex gymnasielÀrare: fyra kvinnor och tvÄ mÀn. Uljens skoldidaktiska teori och modell Àr den teoretiska utgÄngspunkt som undersökningen Àr förankrad i och som resultatet analyseras genom. Studien visar frÀmst att IT och vÀrdegrund inte ses som ett fristÄende fenomen för den yrkesverksamma lÀraren, utan att IT integreras med det övriga vÀrdegrundsarbetet.

Integreringen av sexÄringarna i skolverksamheten ökar, tillsammans med Ärskurs ett bildar de en gemensam klass. Rigmor Lindö skriver att upplÀgget för hur integreringen ser ut skiljer sig mellan skolor runt om i Sverige . Syftet med denna studie Àr att fÄ en bild av hur man vÀljer att integrera sexÄringarna inom ett rektorsomrÄde och hur de arbetar med barnens lÀs- och skrivutveckling, samt hur skolsituationen för barnen ser ut. För att fÄ reda pÄ syftet har vi anvÀnt oss av kvalitativa metoder, som kvalitativa forskningsintervjuer och deltagande observationer, precis som Steinar Kvale föresprÄkar . I denna studie har det deltagit fem pedagoger frÄn tvÄ olika skolor.