Bakgrund: Transpersoner ?r en samh?llsgrupp som rapporterar h?gre grad av diskriminering inom sjukv?rdssystemet ?n cispersoner, n?got som grundar sig i cisnormativiteten som r?der i v?rlden och i v?rdsystemet. Transpersoners h?lsobehov ?r m?ngfacetterade och kan innefatta b?de k?nsbekr?ftande v?rd samt generell sjukv?rd. H?lsostandarden ?r l?gre i denna samh?llsgrupp ?n i den generella populationen.

VÄr studie gÄr ut pÄ att undersöka hur pedagoger arbetar med musik och musikinstrument i förskolor/skolor. Vi har Àven undersökt tillgÀngligheten av musikinstrument. Vidare tog vi reda pÄ om integrering av musik och musikinstrument förekommer med andra delar i verksamheterna. Undersökningen grundar sig pÄ intervjuer med pedagoger som jobbar i förskolor/skolor med barn upptill Ätta Är. Intervjuerna Àr bearbetade och sammanstÀllda utifrÄn de bitar som Àr viktigast för undersökningen.

Vi ville, i och med denna uppsats, ge en beskrivning av de problem och konflikter som kanuppstÄ mellan fartyg, hamn och kommun gÀllande deras kÀllsorteringssystem dÄ tydliga reglerför detta saknas. Studien utfördes med syftet att beskriva problemen utifrÄn de olikaaktörernas perspektiv.Metoden som vi anvÀnde oss av var en kvalitativ studie med ett antal halvstruktureradeintervjuer. Vi valde denna metod eftersom den lÀmpar sig bÀst för det valda Àmnet dÄ det intefinns mycket litteratur att stödja sig pÄ.Resultatet vi kom fram till visade sig vara som vÀntat, ett befintligt problem som alla deinblandade aktörerna upplevt. Det som överraskade oss mest var att problemen hade enbetydligt större omfattning Àn vad vi trott frÄn början. Det som alla aktörerna pÄpekade var attproblemen med kÀllsortering mÄste uppmÀrksammas och med tiden lösas pÄ ett, för allainblandade parter, smidigt sÀtt..

Bakgrund och problematisering: Tidigare forskning visar att f?retag g?tt fr?n att motverka h?llbarhetsreglering till att de idag leder utvecklingen av den. ESG-information som innefattar milj?, samh?llsansvar och bolagsstyrning ?r en viktig del i h?llbarhetsredovisning samt i kommunikationen med f?retagets intressenter. Nya direktiv fr?mjar h?llbarhetsredovisning och frivilliga ramverk underl?ttar redovisningen av ESG-information. H?llbarhetsredovisning ?r viktigt f?r f?retag, s?rskilt i en s?dan milj?p?verkande bransch som bilmarknaden, f?r att kunna p?visa legitimitet och f? ?kad konkurrenskraft.

Syftet med denna studie Àr att undersöka rektorers förhÄllningssÀtt till digitala verktyg samt hur de vÀljer att integrera dem i undervisningen och i verksamheten. Enligt Sveriges skolinspektion finns det stora problem nÀr det gÀller integrering och anvÀndning av digitala verktyg ute i skolorna. Vi har valt att genomföra en kvalitativ studie och har dÀrför intervjuat rektorer i en medelstor kommun, för att kunna ta reda pÄ hur de digitaliserar sina skolor samt deras förhÄllningssÀtt till digitala verktyg i undervisningen. Vi vill skapa en djupare förstÄelse för hur de vÀljer att leda sin skola nÀr det gÀller arbetet med IKT. Vi har dÀrmed utgÄtt frÄn ett meso-perspektiv, dÄ studien utgÄr frÄn skolledningens perspektiv till tekniken i verksamheten.Resultatet visade pÄ att ekonomiska faktorer samt rektorernas intresse var det som pÄverkar hur framgÄngsrik integreringen av IKT blir i skolorna.

The purpose of this essay was to investigate affecting factors concerning social workers in social services assessments with cases of abuse. We wanted to see if social workers in social services tend to make different assessments of the need of substance abusers care. Our survey was carried out as a vignettesurvey with complementary interviews as means to deepen the outcome results.Our survey showed that the included social workers in social services in some senses make different assessments when it comes to choice of effort put in for the client. We shed light on different factors and circumstances, which could bear meaning for the social workers in social services assessments. Examples of factors were the social workers in social services age, gender, working experience and attitude towards substance abusers..

Den miljö som dagens informationssystem (IS) befinner sig i kommer att förÀndras och bli mer komplex (Lindencrona, 2000). Lindencrona (2000) menar att de nya IS som skapas kommer att utvecklas genom att de befintliga systemen integreras med nya resurser. Företag kan besparas stora kostnader vid en utvecklingsprocess genom att nya resurser integreras med det befintliga systemet (Lyttinen & Zhang, 2000).Den systematiserade kunskap som finns pÄ marknaden idag behandlar frÀmst ÄteranvÀndning och integrering av kÀllkod. Aggestam (2001) har i sitt examensarbete identifierat fyra olika aktiviteter som sker i VAD-fasen vid vidareutveckling av befintliga IS. En av dessa aktiviteter Àr att fatta beslut.Detta arbete har genom en enkÀtundersökning identifierat de beslut som företag fattar i VAD-fasen dÄ de vidareutvecklar sina befintliga IS.Resultatet frÄn studien tillför kunskap till ytterligare forskning som bör göras för att fÄ fram metoder för utveckling av de IS som kommer att skapas utifrÄn vidareutveckling och integrering av befintliga IS..

Syftet med denna studie Àr att undersöka om och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt som specialpedagogik tillÀmpas pÄ en gymnasieskola i Litauen. Hur agerar pedagogerna i klassrumssituationen nÀr det Àven förekommer en elev med en fysisk funktionsnedsÀttning och som följer samma kurs som övriga elever. Hur initieras specialpedagogiska insatser eller ÄtgÀrder och har elev och förÀldrar kunnat ta aktiv del i hur ÄtgÀrderna skall utformas? Vad Àr specialpedagogernas roll i elevarbetet och i lÀrarkÄren nÀr det gÀller elever med en fysisk funktionsnedsÀttning. Med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer har jag samlat in kvalitativa data som sedan har bearbetats med en hermeneutisk ansats.

Min uppfattning Àr att alla vÄrdnadshavare inte Àr delaktiga till fullo nÀr det gÀller sitt barns skolval. DÀrför vill jag med min studie undersöka vÄrdnadshavares inflytande nÀr det gÀller valet av skolform, vilka faktorer de tycker Àr viktiga för sitt barns skolgÄng och om de Àr nöjda med skolformen deras barn gÄr i. Syftet med mitt examensarbete Àr att belysa vÄrdnadshavarnas perspektiv pÄ elever som Àr mottagna i grundsÀrskolan och integrerade i grundskolan. Jag Àmnar undersöka vÄrdnadshavarnas inflytande i valet av skolform, deras uppfattning om diagnosens betydelse, om integrering Àr ett lÀmpligt skolalternativ och om samarbetet mellan vÄrdnadshavarna och skolan fungerar. Studien grundar sig pÄ en kvalitativ studie med en hermeneutisk ansats.

Intressenter har under de senaste Ären stÀllt högre krav pÄ att företag ska ta ett socialt ansvar vilket har bidragit till en omfattande debatt om Corporate Social Responsibility (CSR). Denna uppsats Àmnar att undersöka hur Ericssons CSR integreras pÄ organisationens huvudkontor i Kista. För att kunna svara pÄ samhÀllets förvÀntningar Àr det vÀsentligt för företag att integrera CSR djupt i organisationen. För att integrera CSR presenterar denna uppsats en fyrstegsprocess som bygger pÄ att företag bör ha en intern CSR röst, att de ska mÀta CSR aktiviteterna, att företaget ska ha ett proaktivt synsÀtt och att det ska ske en attitydförÀndring angÄende CSR i företaget. Genom att analysera Ericssons CSR-aktiviteter utifrÄn denna process kan vi konstatera att Ericsson integrerar sina CSR aktiviteter via sitt ledningssystem, sin Corporate Responsibility & Sustainability rapport, intern kommunikation och utbildning och dialoger med företagets interna intressenter.

 Agila metoder Àr en relativt ny ansats inom programvaruutvecklingsomrÄdet och ses som en reaktion mot plandrivna metoder som har svÄrt att hantera oförutsÀgbara och skiftande krav. Agila metoder föresprÄkar nÀra och frekvent kundkommunikation och iterativt arbete för att stÀndigt kunna skapa, prioritera och verifiera krav. Dock uppmÀrksammar inte agila metoder aspekter som berör programvarans anvÀndbarhet. Syftet med rapporten Àr dÀrför att integrera anvÀndarcentrerad design för att öka fokus mot programvarans anvÀndbarhet hos agila metoder. AnvÀndarcentrerad design Àr en process som fokuserar pÄ anvÀndbarhet genom att anvÀndarna Àr en central aspekt i utvecklingsprocessen.

Syftet med vÄr undersökning Àr att se till hur pedagoger resonerar kring och definierar lÀs-och skrivsvÄrigheter samt begreppet integrering för att dÀrigenom se till de didaktiska val som pedagogerna gör vid litteraturundervisningen för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Metoden vi valt för att undersöka om och i sÄ fall hur lÀrare anpassar och fokuserar litteraturundervisningen Àr kvalitativa intervjuer. TvÄ av vÄra informanter Àr lÀrare i svenska, en Àr specialpedagog och en Àr speciallÀrare. Resultatet visade att företeelsen lÀs- och skrivsvÄrigheter och integreringsbegreppet tolkas pÄ skilda vis beroende pÄ lÀrarens egna erfarenheter, övertygelser och subjektiva tolkningar. Resonemangen kring lÀs- och skrivsvÄrigheter samt integrering kom att utgöra en fingervisning för vilka didaktiska val pedagogerna gjorde i sin undervisning och hur den egna organisationen var utformad.

UtifrĂ„n nyfikenhet och egna erfarenheter har denna undersökning uppstĂ„tt. Studien Ă€r en kort undersökning av Ă€mnesintegreringen mellan matematik och trĂ€- och metallslöjd med fokus pĂ„ geometri i grundskolans senare Ă„r. Med stöd av bĂ„de lĂ€roplanen och kursplanerna för matematik och slöjd finns tydliga underlag för en Ă€mnesintegrering dĂ€remellan. Även fördelar och nackdelar med ett Ă€mnesövergripande arbete av matematik och trĂ€- och metallslöjd utifrĂ„n lĂ€rar- och elevperspektiv har undersökts. Fyra undervisande matematiklĂ€rare med olika Ă€mneskombinationer i grundskolans senare Ă„r samt nio elever i Ă„rskurs 7 och 8 har intervjuats i denna studie.

Social work is a social phenomenon, existing in most societies, that has given rise to a multitude of special organizations and professions. For that reason social work is dealing with a complex identity. The purpose of this study is to illustrate how social workers and the scientific discourse interpret the concept of social work. In addition to that the study intends to show similarities and differencies. The research process containes two studies, one based on qualitative interviews with five social workers and the other consisting a surway of academic litterature.

Abstract Dikmen, V & Ohlson, A (2008). SÄ talar de om en skola för alla. En diskursanalys med fokus pÄ genus, klass, etnicitet och specialpedagogik Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö Högskola Examensarbetet handlar om hur pedagoger och andra aktörer talar om begreppet en skola för alla. Syftet med arbetet Àr att göra en diskursanalys kring hur det talas om begreppet för att klargöra mönster och skillnader. VÄr frÄgestÀllning Àr följande: · Hur talar pedagoger och andra aktörer om en skola för alla? För att besvara frÄgestÀllningen, har intervjuer anvÀnts samt artiklar har analyserats utifrÄn en diskursanalytisk metod.