Delaktighet och socialt kapital Àr tvÄ viktiga bestÄndsdelar för en god hÀlsa. Inom dessa begrepp inryms sociala nÀtverk, socialt stöd och tillit som Äterkommer nÀr föreningsdelaktighet diskuteras. I Sverige Àr föreningstraditionen vÀl förankrad vilket bevisas dÄ ungefÀr hÀlften av Sveriges befolkning arbetar i en förening.Syftet med studien var att kartlÀgga studenters delaktighet i studiesocial verksamhet samt studera relationer mellan studenters delaktighet och hÀlsa. För att besvara syftet skickades en webbenkÀtundersökning till samtliga andraÄrsstudenter pÄ akademin för hÄllbar samhÀlls- och teknikutveckling pÄ MÀlardalens högskola, VÀsterÄs.Resultatet, med en svarsfrekvens pÄ 20 procent, visar att tvÄ tredjedelar av studenterna har deltagit i aktiviteter inom studiesocial verksamhet medan ungefÀr 40 procent var delaktiga i arbetet i nÄgon förening. Anledningen till att studenter valde att vara delaktiga i arbetet var frÀmst för att trÀffa andra mÀnniskor och skapa kontaktnÀt.Statistiska signifikanstest av samband var inte möjliga att genomföra mellan deltagande i aktiviteter och hÀlsa, praktiskt stöd eller emotionellt stöd pÄ grund av att datamaterialet var för litet och Àven snedfördelat.

Utbildning a?r en ra?ttighet fo?r alla och den ger ocksa? fortsatt tillga?ng till andra samha?llsra?ttigheter. I dag upplever ma?nga elever i gymnasiet ett misslyckande och avbryter utbildningen eller ga?r ut skolan utan fullsta?ndiga betyg. Det som ha?nder i klassrummet a?r en stor pa?verkansfaktor pa? elevens studieresultat.

Studien uppmÀrksammar kvinnor som attraheras av mÀn som Àr emotionellt otillgÀngliga pÄ grund av exempelvis missbruk, antisocialt beteende och psykisk ohÀlsa. Studiens syfte var att belysa vissa psykologiska dimensioner som kunde förklara tre kvinnors benÀgenhet att vÀlja emotionellt otillgÀngliga mÀn till kÀrlekspartners samt fÄ ökad kunskap om kvinnor som ingÄr i smÀrtsamma kÀrleksrelationer. Studiens frÄgestÀllning fokuserade pÄ hur kvinnornas partnerval kunde förstÄs mot bakgrund av deras nÀra relationer under uppvÀxtÄren. Studien utformades enligt kvalitativ design dÀr tre kvinnor med erfarenhet av smÀrtsamma kÀrleksrelationer intervjuades utifrÄn ett syftesbestÀmt urval. Intervjumaterialet kategoriserades i huvudtemana uppvÀxtÄrens nÀra relationer, valet av kÀrlekspartner och relationen med otillgÀngliga mÀn.

Denna studie har, utifrÄn den hermeneutiska traditionen, utförts pÄ en psykiatrisk verksamhet i syfte att nÄ en förstÄelse för vad det pÄ mikronivÄ kan innebÀra att arbeta emotionellt. Inledningsvis fördjupade vi oss i vetenskapliga artiklar vilka gav oss verktyg att arbeta med för att öka förstÄelsen av fÀltet. Detta uppmÀrksammade viktiga faktorer som betydelsen av samarbete, gemenskap och emotionshantering som de anstÀllda utför. Psykiatrin betraktas som ett emotionellt arbete vilket gör att de anstÀllda kan pÄverkas av de starka emotioner som rÄder. Den kÀnslomÀssiga karaktÀren kan medföra ett behov för den anstÀllde att hantera sina emotioner i syfte att undvika den eventuella belastningen det kan innebÀra.

Syftet med min studie a?r att underso?ka hur pedagoger fo?rha?ller sig till informations-­? och kommunikationsteknologi (IKT) i fo?rskolan. I denna studie har kvalitativ intervju anva?nts som metod. Min empiri besta?r utav intervjuer med tio pedagoger pa? tva? olika fo?rskolor i so?dra Ska?ne. Resultatet av min studie visar att pedagogerna anser att IKT a?r ett hja?lpmedel i barns utforskande och la?rande.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur emotionellt lönearbete förekommer i en större organisation. Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie dÀr vi genomfört intervjuer med bÄde medarbetare och ledare. Vi har utgÄtt frÄn fyra frÄgestÀllningar som vi besvarat med hjÀlp av flera olika teorier som kopplat samman med vÄrt empiriska material. VÄr teoretiska referensram innehÄller bland annat Hochschilds (2012) teorier om emotionellt lönearbete, Goffmans (2009) teorier om roller och regioner samt Nilssons (2005) teorier om ledarskapsegenskaper.Undersökningen visar att det finns vissa kÀnsloregler att förhÄlla sig till inom organisationen, för ledarna handlar det om att vara en förebild medan det för medarbetarna handlar om att skapa en positiv sinnesstÀmning hos sina klienter. Olika sÀtt att hantera kÀnslor i arbetet Àr bland annat att skapa distans mellan sig sjÀlv och den man arbetar mot (medarbetaren för ledarna och klienterna för medarbetarna) och att vara förberedd inför svÄra situationer.

Socialsekreterare Àr en yrkesgrupp med stora pÄfrestningar emotionellt och ÀrendemÀssigt. Enligt tidigare studier har belastningen pÄ socialsekreterare de senaste tio Ären ökat. Syftet med denna studie Àr att fÄ en ökad förstÄelse för hur socialsekreterare upplever sin arbetssituation. UtifrÄn ett hermeneutiskt perspektiv belyses vilka emotioner som uppkommer i arbetet och hur socialsekreterare hanterar dessa samt vilken betydelse socialt stöd har för hur de uppfattar sin arbetssituation. Studien bygger pÄ en sammansatt metod bestÄende av kvalitativa intervjuer och textanalys.

Idrotten engagerar och bero?r ma?nniskor. La?gg da?rtill att ideellt arbete sysselsa?tter ma?nga fo?ra?ldrar. Detta a?r bakgrunden till uppsatsen.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

UtgÄngspunkten i denna studie har tagits ur ledares syn pÄ validering. Det har skapats en förstÄelse kring hur validering anvÀnds och vilka erfarenheter det finns kring begreppet. Med hjÀlp av semi-strukturerade intervjuer utfrÄgades sju personer i ledande befattning, vilket gav empirisk grund till arbetet. Det hermeneutiska perspektivet var utgÄngspunkt för arbetet. Vid tolkning av empirin anvÀndes den tematiska analysen som hjÀlpte till att strukturera den fakta som inhÀmtats genom att empirin kunde delas upp i tre grupper.Konstaterandet har gjorts att validering och informellt lÀrande hör ihop.

Detta examensarbete unders?ker morgonfritidsverksamhetens roll och uppfattningen om det svenska fritidshemmet, med s?rskilt fokus p? diskursen om fritid som ??verbliven tid.? Genom kvalitativa intervjuer med utbildade fritidsl?rare utforskar studien hur ?morgonfritids? organiseras och genomf?rs, vilka faktorer som bidrar till en framg?ngsrik verksamhet, samt hur denna tid kan omdefinieras som en pedagogisk m?jlighet snarare ?n en f?rvaringstid. Studien bygger p? Haglunds (2009) analys av fritidshemmets diskurser, d?r fritid som "?verbliven tid" ofta f?rlorar sin pedagogiska potential, samt p? Vygotskijs sociokulturella teori om l?rande (S?lj?, 2020). Vidare lyfts Jonssons (2021) och P?lsd?ttirs (2012) forskning fram f?r att belysa vikten av dialog och samarbete mellan personal och elever samt hur otydliga pedagogiska visioner kan p?verka personalens yrkesidentitet. Hippinen Ahlgrens (2021) insikter om balansen mellan f?rplanerade och spontana strategier anv?nds ocks? f?r att analysera elevens delaktighet.

Syftet med denna studie var att belysa vilka omvÄrdnadsÄtgÀrder vÄrdpersonal pÄ en slutenpsykiatrisk avdelning angav vara av betydelse för patienter med emotionellt instabil personlighetsstörning (EIP). Metod För att svara pÄ syftet i denna studie valdes metoden kvalitativ innehÄllsanalys av halvstrukturerade intervjuer med 6 vÄrdare som arbetade pÄ slutenpsykiatriskavdelning med speciell inriktning mot vÄrd av personer med EIP. Resultat Genom innehÄllsanalys av intervjuerna framkom tre teman med tillhörande subteman. Tema 1: Att hantera utÄtagerande symptom, subteman: Att hantera splitting, Att hantera Ängest, utspel och sjÀlvskada. Tema 2: Att arbeta tillsammans för att nÄ omvÄrdnadsmÄl, subteman: Enhetligt förhÄllningssÀtt, Struktur i omvÄrdnaden.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Lek kan ses som ett flerdimensionellt och komplext fenomen. F?rskolans l?roplan framh?ller att lek och l?rande ska bilda en helhet samt att lek ?r en f?ruts?ttning f?r barns utveckling. Fri lek ?r ett begrepp som ofta anv?nds i praktiken men som ocks? kan uppfattas som sv?r att arbeta med d? gr?nsen f?r vad som ?r fritt ?r diffust och vad frihet egentligen inneb?r i f?rskolans vardag.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.