The purpose of this study was to examine and illustrate whether employed social workers, working with supplementary benefits at a social service office, felt stressed. If so was the case, we wanted to investigate if this stress that they felt had any effect on their clients. This study was based on eight qualitative interviews, of which four was with social workers and four was with clients. For a better understanding of our results we used Karasek & Theorells demand-control-support model.The study reveals that the social workers do feel stressed, but they only do so in periods. They declare that they would like to have more time for their work assignments, the meetings with the clients in particulate.

Social games have become a digital phenomenon over the last few years, affecting a lot of peoples everyday life. This paper focuses on how social games can affect workplace relationships. Through qualitative interviews I investigate how people who play with their colleagues experience the social games and their influence on the social interaction in the workplace. 10 interviews were carried out with people from four different organizations. The findings from these interviews were then put in relation to previous research and existing theories concerning workplace relationships and social games.

My purpose with this study was to find out if it is possible to buy a farm today for a person who want to start a farm but has very little own capital. In old study?s they have come to the conclusion that you will need at least 20 % own capital to succeed to management the farm. But in the last year the cost for arable land approxley has increased with 30 % in Sweden and the crops have doubled in price. So it would be interesting to see if the banks have a new vision on the need of the own capital when you buy a farm. I have chosen two different farms who was for sale in Östergötland, one dairy farm and the other farm was a plant farm.

This research outlines studies about the relationship between social integration process of Japanese immigrants in Sweden and how social media assists in this process. The purpose of this research includes: To find out the reasons of migration to Sweden for six Japanese immigrants, any difficulties that they faced at the beginning of their immigration process and/or any positive qualities that they found in living in Sweden, whether they have accessed social media since they have moved in, if they do so, how the social media has been used and also, whether the social media has had a role to play in contributing to help their social integration process. In addition, it has been considered whether the participants have plans to return to Japan. In Sweden, there is relatively small Japanese migrant population. This social science research paper is the first in Sweden which explores the immigration process of Japanese migrants into Sweden.

För att locka till sig kvalificerad utländsk arbetskraft inför allt fler länder inom EU en mer förmånligare beskattning för denna typ av arbetstagare. Sverige införde en sådan beskattning år 2001 vilket innebär att experter, forskare eller nyckelpersoner som kommer till Sverige för att arbeta under en period kortare än 5 år endast beskattas på 75 procent av sin lön och annan ersättning. För att kunna erhålla denna förmånligare beskattning ska arbetsgivaren vara ett svenskt bolag eller ett utländskt bolag med fast driftställe i Sverige och arbetsgivaren definieras som den som betalar ut ersättningen till arbetstagaren. Utformning har lett till att utbetalningar från ett utländskt bolag beskattas högre än en objektivt jämförbar utbetalning som kommer från ett svenskt bolag. En sådan situation är ej tillåten enligt de grundläggande principerna om fri rörlighet inom EU.

Huvudsyftet med denna studie är att kartlägga vilka faktorer som påverkar i gymnasievalet. Frågeställningar som belyses är vilka faktorer som påverkar eleverna och vilka personer som är betydelsefulla. I studien diskuteras också skillnader mellan olika grupper som exempelvis kön. Metoden som valdes var enkätundersökning med elever i årskurs 9 som stod inför sitt gymnasieval. Resultatet visar att intresse och att programmet ska förbereda för högre studier är de faktorer som påverkar mest.

För företag som är i behov av externt kapital och extern kompetens med ett stort kontaktnät, kan en affärsängel vara till stor hjälp. I utbyte mot kapital och egen kompetens får affärsängeln delar av det investerade företaget, som den i sin tur förväntar sig få finansiell avkastning på. Författarna har genomfört en kvalitativ undersökning genom att intervjua affärsänglar med syftet att undersöka de investeringsmotiv och investeringsstrategier som de har vid sina investeringar. Författarna ger även en grundläggande sammanfattning av vad affärsänglarna beaktar vid en investering och vad de generellt har för uppfattning av vad det innebär att vara en affärsängel. Slutsatserna som analysen låg till grund för var att det inte alltid är avkastningen som är det viktigaste investeringsmotivet. Att vara delaktig och medverka till de investerade företagens utveckling var ett mer förekommande svar på frågan om affärsängelns syn på investeringsmotiv.

A Social Enterprise is a business that features a mixture of characteristics that originates from the third and private sector. A general conception of Social Enterprises is that they aim to improve social welfare by the use of sustainable business models. The mixture of social and business features has created ambiguity about how to define Social Enterprises. The purpose of this study is to clarify Swedish Social Enterprises as a phenomenon and to examine antagonism that arises from mixing the two different sets of organisational characteristics. This is achieved by conducting a qualitative study of ten Swedish companies that the market considers to be Social Enterprises.

Problem/Bakgrund: Snedrekryteringen till universitet och högskolor, utifrån klass, har endast förändrats marginellt de senaste decennierna. Trots politiska reformer är arbetarklassen fortfarande underrepresenterad.Syfte: Syftet har varit att beskriva och förklara hur individer med arbetarklassbakgrund upplever sitt val, möte och eventuella reproduktion av högre studier. Vidare har det varit att se om de har gemensamma erfarenheter med andra i samma situation, om de har upplevt svårigheter eller fördelar i mötet med utbildning som kan härledas ur deras klassbakgrund.Uppsatsens utgångspunkter och undersökningens uppläggning: Jag har utgått från att individer med arbetarklassbakgrund, som minoritet på högre utbildning är med om upplevelser som grundas i deras sociala bakgrund. Därför har jag valt att samla in mitt empiriska material genom att göra intervjuer med tre individer ur arbetarklassen som valt att läsa vidare. Det empiriska materialet har tolkats med hjälp av teorier av Pierre Bourdieu, Thomas Ziehe och en del forskning kring klassresenärer, främst Mats Trondman.Slutsatser/resultat: Jag har funnit en del faktorer i den sociala bakgrunden som överensstämmer samt skiljer sig mot vad tidigare forskning kring klassresor diskuterat.

The purpose of this study was to examine divergences in assessments of social assistance in one big and one small social welfare office in the municipalities of Malmö. To examine this we used a qualitative method. We held interviews with social workers and their superiors. At the end of the interviews with the social workers we presented two vignettes, describing different cases of first time applications of social assistance. The social workers was asked to assess whether the application should be granted or not, and motivate their decisions.

Denna uppsats undersöker de spänningar - i språk, förståelse och kultur - som uppstår mellan de ekonomiska och kulturella fälten för kulturaktören i ett sponsorsamarbete, med fokus på finansiering, genomförande och resultat. Flerfallsstudien baseras på djupintervjuer med sex kulturaktörer i Stockholm, vars inställning till och erfarenheter av näringslivssamarbeten skiljer sig åt. Empirin analyseras utifrån Pierre Bourdieus teorier om fält, kapital och habitus. Philip Kotler och Kevin Lane Kellers teorier om sponsring används för att förstå näringslivets incitament. Analysen är gjord utifrån ett institutionellt perspektiv och visar att en medvetenhet om ekonomiseringen i samhället i stort påverkar utfallet av kulturaktörens näringslivssamarbeten.

This paper examines, through questionnaire, how young students in upper secondary school in Malmo experience social integration. It also contain what they think should be done in order to improve the integration between youth that are ethnic Swedish and youth that have a foreign background. To understand the subject we started with a review over Swedish integration politic and its influence over Malmo and social integration in the country. We have used such theoretical starting points as identity and ethnicity in relations to the social surroundings, social affinity theory and flexible mindedness, making of groups among youth and factors to promote social integration. Our conclusion is that the experience of social integration between the two groups depends on how you experience yourself.

organisationen.Studiens syfte är att undersöka hur kunskapsdelning sker mellan kunskapsarbetarei en kunskapsintensiv och högteknologisk organisation. Genom att ta reda på individersförhållningssätt till det egna arbetet och sina kollegor inom en organisatorisk enhet vill vi utforskatilliten i dessa relationer. Vidare vill vi synliggöra dilemmat mellan självständiga kunskapsarbetareoch organisationens intention att styra dessa.Tidigare forskning inom området kunskapsdelning ställer i de flesta fall begreppet i förhållandetill andra teoretiska begrepp, som exempelvis socialt kapital och tillit. Socialt kapitalantas i vissa fall bidra till en bättre prestation i organisationen medan det ibland kan kommaatt tjäna individens intressen snarare än organisationens. Tillit till ledningen anses inom dentidigare forskning som tagits del av bidra till en ökad vilja hos individen att dela med sig avkunskap.

Min första frågeställning fokuserar på föräldrarna för att förstå vilka som är Babydramas publik och varför dessa har valt att ta med sig sina barn till föreställningen. Jag undersöker om habitus och kulturellt kapital kan användas som förklaringsvariabler genom att kartlägga föräldrarnas socioekonomiska status, kulturintresse och barnsyn, samt undersöker om det finns fog för att säga att spädbarn har habitus. Metoden är intervjuenkät med kvantitativa och kvalitativa inslag samt observationer. Det kulturella kapitalet hos föräldrarna är den avgörande faktorn till varför man har sett Babydrama. Habitus är ett förkroppsligat kulturellt kapital, vilket är den urvalsmekanism som gjort att dessa personer har valt att se Babydrama.

The purpose of this essay was to examine what Ungbo in Kalmar has meant for the adolescent from their point of view and to examine the social workers opinions of Ungbo.My questions were: What expectations did the adolescent and the social workers have on Ungbo? How has these expectations been fulfilled? What expectations does the social workers think the adolescents has on Ungbo? How is the impact of involvement for the adolescents when planning the living environment in Ungbo? What changes has Ungbo brought to the adolescent? What changes has Ungbo brought in the work of the social workers? What does Ungbo mean for the adolescent? What does Ungbo mean for the social workers and what experiences does the social workers have on the importance of Ungbo for the adolescents? How has the teamwork been working around the adolescent during the time at Ungbo?The questions were answered by asking four adolescents and two social workers with their experiences of Ungbo. My study showed that Ungbo was of importance for the adolescents that has been a part of the project, but it is also important in the work of the social workers. The adolescents noticed a change in them selves after their stay in Ungbo. The social workers were positive to Ungbo but they felt a need for others resembling activities in Kalmar..