The purpose of this thesis is to examine how five public libraries reason about the use of social media in their day-to-day work. This thesis aim to answer three research questions: What is the libraries use of social media today? How do libraries look upon their own use of social media? And have the libraries formulated any goals about their use of social media, and what are their thoughts on this? The methodology used in this thesis is a content analysis of the libraries social media and a questionnaire interview which was sent by mail to all of the libraries involved. The theoretical framework for the thesis is a model developed by Jochumsen, Hvenegaard Rasmussen and Skot-Hansen.The results of our study shows that the room of meetings, from the theoretical framework, are the most represented in the content of the social media used by the libraries. The libraries find that social media is a good way to connect and communicate with their users, but they feel that the time they spend on their social media is not enough.Our study also shows that most of the libraries have not formulated any goals for their use of social media, and that they do not have any intentions to do so..

The aim of this paper was to examine how social workers' comprehension of the need of financial aid exists in, and is influated by, the organisation they work in. To investigate this, we asked ourself questions concerning how the social worker view the way that the finicial aid-system and work surrounding it is formed, whether the social worker's understanding of the need of financial aid co-exists with the percieved common understanding of the work place (do the understandings coincide, do the social worker adjust his or her understanding or is it possible to have a separate understanding), whether the social worker feel that he or she have discretion to influence the organisation and how possible conflicts between different views are handled. We felt that a qualitative method would best help us answer these questions. We therefore interviewed seven social workers working in the same organisation. We then looked at our material from an organisational theory perspective, focusing on the individual in the organisation.We found that the social workers were socialised into the organisation and adapted the norms and values that existed there.

The purpose of this study is to use a qualitative approach to get an understanding of what is expected of social workers targeted towards women managers in social services. Nine social workers were interviewed. The empirical data was then analyzed on the basis of gender theory. Respondents did not see their supervisor as a manager but more as a social worker with special tasks. Our empirical data indicates that there is a strong belief that men and women possess different properties.

Den samlade bilden av resultaten ger ett starkt belägg för att film är ett relevant arbetsredskap i svenska som andraspråk. Detta stöds också av att eleverna i undersökningen har vanor som på ett tydligt sätt stödjer detta medieformat. Resultatet visar också på att modersmålet har en stor betydelse för elevernas identitet, och att normen är att prata modersmålet i hemmamiljö utan att detta är utsatt för någon större förhandling gentemot svenska språket. Svenskan spelar å andra sidan en slags instrumentell funktion, exempelvis för att lyckas i arbetslivet, och detta visar eleverna stor medvetenhet om. Resultatet visar också på att det finns ett samband mellan elevernas språkliga förmåga och deras självkänsla, och de är i samband med detta beredda att försvara sin rätt till modersmålsundervisning hårt.

The purpose of this paper is to explore the social worker?s perspective on working for the government as a professional in care of children, in relation to the family's right to self determination. The essay's empirical material is gathered from qualitative, semi-structured interviews with social workers who work with children and youth in communities and districts in Skåne and Stockholm City, Sweden. The analysis was conducted in line with theories of social constructivism. The results and analysis show that the interviewed social workers did not believe that the state has too much power over the citizen.

Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka hur EU kan skapa eller vidmakthålla en gemensam identitet för hela unionen. Detta gjordes utifrån antagandet att en sådan EU-identitet är en form av kollektiv identitet och formas i ett föränderligt samhälle. Undersökningen gjordes i form av en litteraturstudie kring de tre begreppen kollektiv identitet, nationell identitet samt organisationsidentitet. Det kollektiva identitetsskapandet studerades mot bakgrunden av ett föränderligt samhälle, där kollektiv identitet ses som en förutsättning för gruppers och samhällens fortlevnad och skapas i sociala sammanhang.I bearbetningen av materialet försökte vi dra paralleller mellan EU:s åtgärder för att skapa eller vidmakthålla EU-identiteten samt de åtgärder som traditionellt används på nationell- respektive organisationsnivå. Nationella identiteter skapas via uppifrån styrda projekt med statsmakten som initiativtagare.

Syftet med studien ?r att f?rst? normer och disciplin inom svensk ridsport och hur de fostras hos ridskoleelever genom ridskolemilj?n ur ett mikrosociologiskt perspektiv. Det unders?ks genom f?ljande fr?gest?llningar: Vilka normer framtr?der i svensk ridskolemilj?? Hur konstrueras och uppr?tth?lls normer och disciplin i svensk ridskolemilj? bland elever idag? Genom vilka tekniker uppr?tth?lls dessa normer och vilka identiteter producerar de? Teori: Studiens teoretiska ram ?r ett Foucauldianskt perspektiv och anv?nder sig av begrepp som normer och disciplin, men ?ven makt och identitet. Metod: Empiri har samlats in genom en deltagande observationsstudie i ett ridskolestall f?rdelat p? 30 timmar.

Syftet med denna studie var att kartlägga en grupp tonårskillars ridintresse samt att se hur detta intresse kan ha påverkat deras identitetsutveckling. Deltagare i studien var sex tonårskillar i åldrarna 17 till 19 år. Datainsamlingen skedde med hjälp av öppna, explorativa tematiserade intervjuer. Resultaten visade att det framförallt var två saker som var viktiga för killarna med deras ridintresse, dels att prestera genom tävlande och dels kontakten med hästen. Andra saker som också hade viss betydelse var det sociala umgänget med andra människor som rider samt utövandet av en idrott.

The purpose of this study was to examine how some social workers in Sweden describe the social work with unaccompanied children. Emphasis was on the role of culture in social work with the unaccompanied children. I wanted to examine how the social workers describe their view on social work with unaccompanied. I also wanted to examine how the social workers describe their view at their own and the unaccompanied children?s cultural backgrounds influence on the social work with the unaccompanied.

The current research examined whether motives, traditional mass media consumption and individual differences (social activity and political interest) predicted the use of social media among a group of university students in China. In coherence with Uses and Gratifications assumptions the study found that the factors differentially predicted the extent of media use. Information seeking, social interaction and affinity were the main reasons for using social media. There was a negative correlation between television viewing and use of social media, in addition to a negative correlation between information seeking and use of the media. Results further suggest that social media are used to enhance social capital, since student?s being socially active offline, tend to use the media to a greater extent than those less active..

Attention Deficit Hyperactivity Disorder, ADHD är en av de mest förekommande neuropsyki-atriska funktionsnedsättningarna bland svenska barn och drabbar pojkar i högre grad än flickor. Kunskapen om ADHD hos vuxna är inte lika omfattande, dock finns en kännedom att mer än hälften av de barn som diagnostiseras upplever delar av symtomen efter att de fyllt 20 år. Studiens syfte är att undersöka hur personer med ADHD påverkas av omgivningens syn på diagnosen. Den utvalda metoden för studien är kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Resultatet baseras på intervjuer med sex individer som har diagnosen ADHD.

Utvecklingen inom digitala medier har gått väldigt fort under de sista åren vilket i sin tur har lett till att användningsområden för digitala medier även har ökat. Ett av dessa användningsområden har varit inom event-industrin där ökandet av digitala medier märks väldigt tydligt.Denna studie ska undersöka om det kan vara så att event-industrin gynnas av digitala medier och kan sammanfattas med en huvudfråga samt en viktig underfråga:? Hur använder event-industrin sig av digitala medier?o Ökar interaktiviteten då digitala medier används?Jag har intervjuat två personer, Magnus Milefors från BSP Marketing och Ulf Lesley från Unify för att ta reda på hur de använder sig av digitala medier i sina events. Med hjälp av min undersökning kring digitala mediers utveckling och användningsområden har jag kommit fram till att det idag finns större möjlighet att göra mer attraktiva events med hjälp av digitala medier. Då det gäller interaktiviteten på events är både Milefors och Lesley överens om att det är en av de viktigaste sakerna att uppnå.

Den här uppsatsen syftar till att ta reda på om det finns något samband mellan social kompetens och stress. I uppsatsen presenteras vad social kompetens är och vad stress är. Sambandet har undersökts med hjälp av enkät med 16 slutna frågor, 8 som handlar om social kompetens och 8 som handlar om stress och en öppen fråga på slutet. Urvalet, som var ett bekvämlighetsurval, var 60 anställda på olika arbetsplatser i Karlskrona, av dem erhölls 52 svar. Med hjälp av en Pearsonkorrelation och en fenomenologisk analys visade det sig att det finns ett samband mellan social kompetens och stress..

Syftet med denna studie är att genom intervjuer få en inblick i hur ungdomars identitet skapas i relation till deras omgivning. Studien förhåller sig till ett etnologiskt fältarbete där intervjuer med ungdomar i verksamheten "Fittja Pulsen" har genomförts. Frågeställningarna är anpassade till samtliga informanter och berör frågor om sambandet mellan identitetsskapandet och deras omgivning. De teoretiska utgångspunkter som användes i denna studie är Erik H Eriksonoch Erving Goffmans teori om identitet, Elias Norbert och John Scottsons teori om etablerade och outsiders samt Telemans teori om språk. Genom användning av dessa teorier vid analysen av det empiriska datamaterialet visar vi att våra informanters omgivning spelar roll för deras identitetsskapande.

SAMMANFATTNINGI denna uppsats studerar jag social hållbarhet i djupare bemärkelse i syfte att undersöka och definiera åtgärder och arbetssätt som skulle kunna lämpa NCCs byggkoncept - Hållbar renovering. I min studie utgår jag ifrån akademisk forskning och statliga utredningar (som avser bl a miljonprogrammet) samt bostadsområdet Orrholmen som en inspirationskälla. Mitt empiriska material erhålls från intervjuer med NCC, Karlstads Bostads AB och brunnberg & forshed AB.I min analys fokuserar jag på hållbar utveckling, social hållbarhet, brister och potential avseende miljonprogrammet och dess gårdsmiljö, gemensamma och offentliga rum, blandning av bostäder och verksamheter, olika upplåtelseformer, sociala hållbarhetsåtgärder och förslag på fysisk utformning samt analys av bostadsområdet Orrholmen.Sammanfattningsvis visar erhållna slutsatser att social hållbarhet är en dynamiska och komplex dimension och likaså åtgärderna. Kärnan i social hållbarhet är människan och därtill även främjandet av hennes välfärd.De åtgärder som ämnas komplettera Hållbar renovering, bör väljas och bearbetas med omsorg. Brukarnas deltagande före en totalrenovering i kombination med omhändertagande av de faktiska problemen i bostadsområdena skapar positiva och gynnsamma resultat.De allra viktigaste åtgärderna är blandning av såväl bebyggelse och boendegrupper samt låg skala av bebyggelse och blandning av olika upplåtelseformer.Omätbara värden såsom identitet, platskänsla, skönhet och deltagande skapar mervärde och berikar områden.