The intention of this essay was to describe and analyse the participant's experience in a work project based on a holistic model. The main purpose of the project was to integrate homeless people back into society. My main questions were: 1. What meaning did the project have in the participant's life? 2.

Studien syftar till att undersöka upplevelser av hur situationen för invandrarföräldrar med funktionsnedsatta barn som har personlig assistans ser ut i Sverige. Studien undersöker även hur det svenska hjälpsystemet upplevs genom att belysa aspekter som synen på funktionsnedsättningar, mötet med myndigheter samt konsekvenser av personlig assistans och assistansbolagens roll. Studien har genomförts genom en kvalitativ metod där intervjuer har gjorts med föräldrar, handläggare och assistansbolagsföreträdare där fokus legat på informanternas upplevelser. Resultatet har genom en intersektionell analys samt begreppen exkludering och inkludering visat att invandrare kan ha svårare att tillvarata sina medborgerliga rättigheter på grund av bristande kunskap om det svenska hjälpsystemet samt bristande språkkunskaper. Studien visar även att det kan innebära en dubbel utsatthet att vara invandrare i kombination med att ha ett eller flera funktionsnedsatta barn, då det kan förstärka varandra och leda till en än mer komplex situation.

Denna studie undersöker effekterna av ett inkluderande respektive exkluderande förhållningssätt inom stödundervisningen i matematik i grundskolan. Fokus ligger på effekterna på elevernas självförtroende och deras prestationer i ämnet. Syftet är således att synliggöra vad forskningen säger om vilka effekter som finns. Resultatet visar att det finns fler fördelar än nackdelar med inkludering, till exempel finns fler lärare tillgängliga att hjälpa eleverna och sociala relationer är lättare att utveckla, vilket leder till bättre självförtroende hos eleverna. Lärarens roll i ett inkluderat klassrum har inverkan på elevernas prestationer och självförtroende.

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på vilka erfarenheter lärare har av att arbeta med elever med ADHD i sina klasser. Studien riktar sig till grundskolans tidigare år skolår 1-3. Det empiriska materialet har samlats in genom en bandad fokusgruppintervju där åtta verksamma grundskollärare med erfarenheter av att jobba med dessa barn medverkar. Lärarnas beskrivningar av sina erfarenheter kretsar till stor del kring de avvikande beteenden ett barn med ADHD kan ha i form av aggressiva utbrott och impulsiva handlingar. Hur dessa beteenden påverkar såväl eleven själv som läraren i klassen men även övriga kamrater.

The purpose of this case study is to demonstrate how societal mechanisms can impact on asylum seekers and influence their individual identity. The information for this case study was collected through comprehensive interviews with a group of asylum seekers from Söderhamn whereby the individuals expressed their perception of their current situation. From the gathered material we could see a pattern emerge which gave us the framework and the foundation for our theoretical approach. The similarity we discovered when analyzing the material was the powerlessness the individuals experienced e.g. the individuals had no possibility to influence their current situation and worse, it was impossible for the individuals to enter society even when they had the willpower to do so.

The aim of this study has been to examine what students within the sport of skydiving think about their education and the social spirit of the community. The purpose of the study is thereby to answer the study's aim through the following questions; how does group dynamics and social solidarity work within the skydiving community, how do the students feel about group dynamics and social solidarity within the skydiving community, and what factors makes the students feel included or respectively excluded from the spirit of the togetherness?The theoretical part of the study focuses on group dynamics and groups overall. Further on earlier research within adventure sports and skydiving regarding group dynamics and community spirit is presented. My survey is based on 35 interviews with skydiving students.The result shows that the community spirit within skydiving sports is described by the students as very special, unique, and strong among the members.

Uppsatsen handlar om inhyrda lärares arbetssituation som befinner sig utanför organisationers gränser vilket leder till exkludering och bristfälliga arbetsvillkor. Inhyrd personal befinner sig i en trepartsrelation mellan sig själv, bemanningsföretag och kundföretag. Detta skulle kunna göra att den formella tillhörigheten och känslan av tillhörighet differentieras. Inget i studien tyder på att de inhyrda lärarna inte känner en tillhörighet till bemanningsföretaget som arbetsgivare och därmed kan vi inte dra slutsatsen att detta är problemet. Snarare är det kundföretaget och dess medarbetare som inte ser de inhyrda lärarna som inkluderade i organisationen vilket skapar exkludering.Dagens företag behöver vara flexibla och för att möta detta behov används inhyrd personal som en tillfällig resurs.

Vårt examensarbetes syfte är att fördjupa oss i vad förskollärare har för relation till begreppen inkludering, integrering och exkludering. Förskolans läroplan och Skollagen nämner inte begreppen en enda gång och vi vill skapa oss en förståelse om varför det talas så mycket om just dessa begrepp och att man ska arbeta för en verksamhet som inkluderar alla barn.Vi har utfört kvalitativa intervjuer med sju förskollärare i västra Sverige.I vårt resultat framkom det att de flesta pedagoger vi intervjuat har en viss relation till begreppen och kan koppla dem till sin verksamhet. Framförallt kopplar de inkludering till ?en skola/förskola för alla?.Studien visar på att ett fåtal av de pedagoger vi intervjuat inte kunde koppla begreppen till verksamheten där de arbetade, vilket vi fann mycket intressant. Vi har båda gjort vår slutpraktik på ett ställe där vi anser att de arbetar mycket med inkludering, så som vi tolkar deras arbetssätt.

Trots att det idag finns en officiell vision om ett inkluderande perspektiv tyder forskning på att särskiljande lösningarförekommer i den svenska skolan. Denna motsägelsefullhet bidrog till att vi blev intresserade av att studera dettafenomen närmare. Syftet med vår studie blev därmed att undersöka hur lärare tänker och resonerar kring begreppeninkludering och exkludering samt skolornas specialpedagogiska insatser. Uppsatsen bygger på en kvalitativ studiedär fokusgrupper har använts som metod. Resultatet visar på att pedagogerna beskriver sina respektiveverksamheter som exkluderande.

As a soccer coach for youths with disabilities and as active soccer players, our thoughts regarding the basic principles of sports where awakened and how it corresponds with the possibilities of disabled youths participating in club organized sports. From that thought came the idea that, with our team as the point of original we should contribute with increased knowledge regarding the experiences of disabled youths doing sports. Using ethnography and co-operative observations we have researched both including and excluding factors that contribute to the possibilities of disabled youths opportunity to do sports. We have been able to distinguish that the youths in question feel that sports can be identity-building as well as give a sense of community. The study shows that the basic principles of sports does not correspond with reality because the lack of availability is the determinant factor. .

Den här studien behandlar fenomenet ostracism/exkludering och dess konsekvenser. Studiens centrala syfte var att undersöka om det finns någon koppling mellan ostracism och aggressivt beteende, och hur kopplingen mellan exkluderade personer och deras aggressiva beteende i så fall kan förklaras. Studien är en litteraturstudie och utgår enbart ifrån artiklar som är hämtade inom det socialpsykologiska forskningsfältet. Den insamlingsmetod som har använts är inspirerad av ett systematiskt tillvägagångssätt. Artiklarnas påvisade samband mellan ostracism och aggressivt beteende har tolkats utifrån ett antal teoretiska begrepp och förklaringsmodeller som exempelvis: frustration, kontroll, hämnd, samt behov-hot modellen.

Det ?r tydligt skrivet i l?roplanen att skolan och fritidshemmet ska fr?mja alla elevers utveckling och att alla elever ska k?nna sig trygga och v?lkomna. Fler barn ?n tidigare diagnostiseras med neuropsykiatriska funktionsneds?ttningar och det ligger i skolans uppdrag att hj?lpa och st?tta dessa elever i sin skolg?ng. I den h?r studien unders?ks varf?r det verkar som att elever med neuropsykiatriska funktionsneds?ttningar inte blir lika inkluderade som andra elever.

Jag har noterat att det i dagens skola existerar exkludering utav elever med behov av särskilt stöd. Detta har fått mig att överväga uttrycket ?en skola för alla? som jag under min utbildning har stött på flertalet gånger. I litteraturen framgår det att skolans ansvar innebär att varje individs behov ska främjas och segregering ska undvikas. Då jag anser att det finns ett glapp mellan verkligheten och idealet blir det i min mening ett intressant ämne att undersöka.

En uppsats om barn i behov av särskilt stöd blir involverade i gruppen eller om de blir uttagna, och om exkludering sker vad har pedagoger för syfte?.

Studiens syfte är att ta reda på olika sätt som barn inkluderas och exkluderas i den fria leken på förskolan. Leken är viktig eftersom den hjälper barn i deras utveckling och lärande, något som läroplanen för förskolan (Utbildningsdepartementet, 2010) lyfter fram. Vi har gjort 13 observationer på två förskolor för att, ur ett barns perspektiv, försöka se varför barnen exkluderar varandra. Dessa observationer har även legat till grund för att se vilka metoder de använder sig av för att ta sig in i leken. I analysen av observationerna har vi haft Corsaros (1979) 15 tillträdesstrategier som utgångspunkt.