Sök:

Sökresultat:

13093 Uppsatser om Social emotionell träning - Sida 3 av 873

SET - kunskap om livet

I den hÀr studien diskuteras SET som metod i skolan. SET Àr en förkortning av social och emotionell trÀning. Studien baseras pÄ intervjuer och observationer av tvÄ olika verksamheter och tre olika pedagoger samt tvÄ forskare försökt ta reda pÄ hur metoden SET fungerar för pedagoger och elever. FrÄgestÀllningarna som anvÀndes Àr varför man ska införa SET i undervisningen och hur betydelsefullt SET Àr som arbetsmetod i skolan? Vad kan pedagoger göra idag för att minska psykisk ohÀlsa i skolan? Birgitta Kimber Àr grundaren av SET i Sverige, SET Àr ett evidensbaserat material sammanstÀllt efter en studie hon genomfört i Oxford under en tidsperiod pÄ fem Är.

Upplevelserna av ett coachande ledarskap - och vikten av emotionell intelligens för ledare

Det coachande ledarskapet Àr ett ledarskap som fokuserar pÄ samspelet mellan ledare och medarbetare. För att studera detta ledarskap sÄ har syftet med denna undersökning varit att undersöka upplevelserna av detta ledarskap som personer med beteendevetenskaplig utbildning har. Resultatet visar att undersökningsdeltagarna vÀrderar relationen mellan ledaren och medarbetaren som det grundlÀggande i ledarskapet. Förutom det coachande förhÄllningssÀttet i ledarskapet sÄ handlar det ocksÄ om hur ledaren Àr och vilka egenskaper han eller hon har. Det viktigaste Àr att ha kunskap om sig sjÀlv och sitt eget beteende som ledare och hÀr Àr emotionell intelligens betydelsefullt.

Ungdomars erfarenheter av det ökade flödet om trÀning och hÀlsa i sociala medier och hur de pÄverkas av det

Anva?ndandet av sociala medier har o?kat med ett inneha?ll inriktat mot tra?ning och ha?lsa, vilket har haft en inverkan pa? de kroppsideal som finns idag samt att det har visats ge en o?kad stress och a?ngest hos unga. Stra?van efter den perfekta kroppen har visats vara en bidragande faktor till utvecklandet av a?tsto?rningar. Ortorexi a?r en relativt ny typ av a?tsto?rning som har blivit en allt sto?rre trend i dagens samha?lle och inneba?r en stra?van efter den perfekta kroppen samt o?kad tra?ningsma?ngd.

?Trivs man inte med sina arbetskamrater sÄ trivs man inte pÄ sitt arbete heller? : En socialpsykologisk studie om sociala bands beskaffenhet och dess betydelse för emotionell energi & motivation pÄ en arbetsplats.

I föreliggande C-uppsats behandlar vi Àmnet sociala band och dess beskaffenhet i en verksamhet i södra Sverige. Vi undersöker Àven huruvida dessa band Àr en pÄverkande faktor för emotionell energi och hur detta i sin tur pÄverkar motivationen i arbetet. Intresset har ocksÄ varit att titta pÄ om det existerar en skillnad i dessa processer, beroende pÄ om respondenterna i verksamheten befinner sig i nÀra anslutning till varandra eller ej. Dessa frÄgor har vi undersökt genom kvalitativ metod samt hermeneutisk ansats, vilket innebÀr att vi inte Àr ute efter absolut sanning eller fakta utan det vi kommer fram till Àr en tolkning av respondenternas egna upplevelser. Materialinsamlingen har skett genom nio semistrukturerade intervjuer och sedan analyserats utifrÄn fyra teorier ? Johan Asplunds teori om social responsivitet och asocial responslöshet, Thomas J.

Livskunskap - Om Social och Emotionell TrÀning i skolan

Syftet med min uppsats Àr att undersöka vad SET-programmet och Livskunskap som ett schemalagt Àmne Àr. Men Àven hur det Àr utformat och hur dess pedagogiska metod anvÀnds i skolan. Med hjÀlp av kvantitativa enkÀter och kvalitativa intervjuer ska jag ta reda pÄ elevers i Ärskurs 7-9 och lÀrares instÀllningar till SET-programmet. Jag har kommit fram till att elever och lÀrare Àr positivt instÀllda till Livskunskap, men att det krÀvs ett lÄngsiktigt arbete och vÀlförbereda lÀrare för att uppnÄ tillfredsstÀllande resultat. MÄnga elever svarade att Livskunskapen inte hjÀlpte till att fÄ en bÀttre arbetsmiljö, eftersom att mÄnga elever inte tar det pÄ allvar.

Emotionell webbutveckling inom e-handel

Detta arbete syftar till att undersöka om emotionell webbutveckling och emotionella element kan pÄverka en kunds incitament till att genomföra köp inom e-handel. E-handel Àr en viktig och vÀxande del för ÄterförsÀljare vÀrlden över och med hÄrd konkurrens Àr det nödvÀndigt att ha en webbutik som fÄr kunden att stanna och kÀnna sig trygg genom hela köpprocessen. Studien visar att emotionella element skapar en preferens hos testpersonerna, dels genom ökad trygghet men Àven genom att engagera testpersonerna emotionellt med designen. Detta resulterar i att emotionell webbutveckling till god fördel kan anvÀndas för att förbÀttra vissa aspekter av webbutiker, framförallt framhÀvde testpersonerna tycke om sektionen med kundrecensioner samt för de emotionella bilderna. Webbutvecklaren fÄr möjlighet att genom sin design kunna pÄverka sina besökares tankar och val, vilket exempelvis fördelaktigen kan resultera i en förbÀttrad relation mellan försÀljare och konsument..

Social- och emotionell trÀning i skolan : En kvalitativ studie om fem lÀrares erfarenheter och Äsikter om anvÀndandet av SET

Det har blivit ett hÄrdare och egocentrerat klimat i samhÀllet. Enligt statliga rapporter mÄr mÄnga unga dÄligt idag. För att förbÀttra ungdomars psykiska hÀlsa och vÀlmÄende rekommenderar Ungdomsstyrelsen mer psykossocial verksamhet i skolan. SET Àr en metod som handlar om social och emotionell trÀning i skolan och den Àr till för att förebygga problem för unga. Syfte med denna uppsats har varit att belysa SET-metoden utifrÄn lÀrares erfarenheter och Äsikter.

"Det Àr en balansgÄng"- en diskursanalys av hur lÀrare talar om Social och Emotionell TrÀning

Studien syftar till att söka förstÄelse för hur lÀrare talar om och reflekterar kring Social och Emotionell TrÀning (SET) som en pedagogisk uppgift och en professionell utmaning i klassrummet.  Detta undersöks mot bakgrund av följande frÄgestÀllningar: Vari ligger utmaningen i undervisandet av SET? Vilka dilemman existerar hÀr? Vad Àr det som stÄr pÄ spel? Studiens gjordes mot bakgrund av att SET kritiserats hÄrt i olika medier och ska dÀrför förstÄs mot bakgrund av denna kontext. Studien Àr baserad pÄ individuella kvalitativa intervjuer med nio lÄg- och mellanstadielÀrare. LÀrarnas tal om SET har analyserats utifrÄn en diskursanalytisk ansats.

EQ Med inriktning pÄ skolan

Syftet med arbetet har varit att söka svar pÄ vÄr problemformulering samt att fÄ en större inblick i Àmnet EQ; emotionell intelligens. VÄra frÄgestÀllningar var: · Vad Àr EQ?· Hur kan man arbeta med EQ i skolan? · PÄ vilket sÀtt behövs EQ i skolan? Vi har i vÄr litteraturstudie valt att utgÄ frÄn den emotionella intelligensens fem grundbegrepp; att hantera sina kÀnslor, sjÀlvkÀnnedom, motivation, empati och social kompetens. Vi har valt att göra en etnografisk fallstudie och en kvalitativ enkÀtundersökning. Det Àr hÀr vi har lagt vÄr betoning pÄ EQ i skolan.

Lucia för trestÀmmig damkör

Mitt sja?lvsta?ndiga projekt har varit att genom sa?ngteknisk tra?ning, ensemblesa?ngstra?ning och arrangering skapa en luciakonsert fo?r tresta?mmig damko?r. Denna framfo?rdes pa? Nytorgsga?rdens a?ldreboende i Stockholms stad den 12 december 2012. Programmet bestod av de klassiska luciasa?ngerna i sa?va?l redan utgivna arrangemang som nya arrangemang, framarbetade av mig och Sandra Halvarsson under ho?sten.

Livskunskap - fostran eller omsorg?

SamhĂ€llets rĂ„dande styrningsmentalitet innebĂ€r att medborgarna ska styra sig sjĂ€lva genom sjĂ€lvförstĂ„else, sjĂ€lvkontroll och sjĂ€lvomsorg (Öhman, 2007). Skolan har alltid brottats med ordningsproblem, men disciplineringsverktygen har skiljt sig Ă„t genom tiderna (Granath, 2008). Även dagens skola brottas med ordningsproblem (sr.se) och dessutom med en allt mer utbredd psykisk ohĂ€lsa hos eleverna (bo.se). För att fĂ„ bukt med dessa problem introducerads under 1980-talet i USA olika typer av program som skulle trĂ€na emotionell och social kompetens (Wennberg, 2000). Denna typ av program kom till Sveriges skolor i mitten pĂ„ 1990-talet bl.a.

Modererar krav sambanden mellan olika copingstrategier och stress?

Stress definieras som en obalans mellan krav och resurser. Krav och kontrollmodellen samt krav- resursmodellen menar att krav Àr en negativ faktor. Andra menar att det finns negativt hindrande och positivt utmanande krav. En individ hanterar stress genom olika copingstrategier, tvÄ av dem Àr problemorienterad strategi och emotionell strategi. Forskning har visat att individer med en problemorienterad strategi hanterar stress bÀttre Àn de med emotionell strategi.

EQ - det nya skolÀmnet? : En studie om pedagogers uppfattningar om arbetet med social och emotionell intelligens i skolan

This essay aims to investigate the perceptions of responsible personnel in a primary school about the use and importance of EQ, emotional intelligence, in the school's early years. With a hermeneutic approach and by qualitative interviews, we have taken note of the respondents perceptions about EQ. The result shows that EQ can be understood in different ways. Instead of having a common understanding of what EQ is the respondents mention that there are different areas associated with EQ.  Two major results are 1.

Validering av delskalan Emotionell Reglering frÄn Social Competence Scale inom projektet PsPATHS i Sverige

UtvÀrderandet av instrument och metoder Àr vÀsentligt för att avgöra validiteten och reliabiliteten av studiers resultat. I den hÀr studien utvÀrderades delskalan Emotional Regulation. Delskalan ingÄr i Social Competence Scale (Corrigan, 2003) och anvÀndes som underlag för observationer av barn i Äldern 4-5 Är inom implementeringsförsöket av preventionsprogrammet PsPATHS i Sverige. Totalt deltog 132 barn vid tvÄ separata observationstillfÀllen. TvÄ explorativa faktoranalyser med olika estimationsmetoder (ML och GLS) resulterade i en enfaktorslösning.

Kompetens Àr ju sÄ mycket mer Àn kunskap och erfarenhet : En studie av emotionell intelligens i framgÄngsrika företag

Att vara emotionell intelligent innebÀr att kunna hantera och anpassa kÀnslor till en situation sÄ att det blir ÀndamÄlsenligt. Ett flertal studier som gjorts visar att den emotionella intelligensen har betydelse för framgÄng i arbetslivet bÄde för organisationers verksamhet som helhet och för enskilda individer. Hur stor betydelse Àr Àn sÄ lÀnge omtvistat men det finns forskare som hÀvdar att den emotionella intelligensen har en positiv pÄverkan pÄ arbetsprestationer. Emotionell intelligens kan dÀrmed vara nÄgot som utmÀrker effektiva anstÀllda.Denna uppsats vill bidra till en djupare förstÄelse för den emotionella intelligensens betydelse i arbetslivet. Syftet med studien Àr att undersöka vilka kompetenser eller förmÄgor som Àr utmÀrkande för Àr en effektiv anstÀlld samt studera om dessa kan kopplas till emotionell intelligens.Studien har genomförts med en kvalitativ ansats.

<- FöregÄende sida 3 NÀsta sida ->