Denna rapport Àr ett examensarbete utfört av Per Jonsson, student vid Karlstads Universitet. Examensarbetet omfattar 22,5 högskolepoÀng och Àr ett obligatoriskt moment inom högskoleingenjörsprogrammet i Àmnet maskinteknik.   Företaget Trollspeed tillverkar högeffektiva racingmotorer för anvÀndning av racingteam pÄ elitnivÄ. Stora turboaggregat samt tillhörande utrustning sÀtts samman med specialbyggda avgasgrenrör för att uppnÄ största möjliga effektuttag. Tillsammans bildar dessa sammansatta delar en hög vikt och mÄste dÀrför stagas upp.   Detta arbete handlar om att ta fram en ny lösning för uppstagningen, dÄ dagens lösning leder till oundviklig spÀnningspÄverkan i grenröret som bidrar till att sprickbildningar uppstÄr. Projektet Àr indelat i tvÄ delar dÀr första delen omfattar framtagning av ett mÀtverktyg för analysering av rörelse samt kraftpÄverkan hos grenröret. Framtagningen av mÀtverktyget resulterade i en mÀtskala med visare för visualisering av rörelser och monterade lastceller för analysering av kraftpÄverkan.

Syftet med studien var att beskriva och analysera Àldres samtal med avseende pÄ innehÄll och betydelse för deras sociala identitet. UtifrÄn syftet har följande frÄgestÀllningar arbetats fram: Vad samtalar Àldre om i möte med andra? Vad Àr det Àldre försöker förmedla i samtalen? Vilken betydelse har samtalen nÀr det gÀller Àldres sociala identitet? Studien har en kvalitativ metod med en explorativ ansats. Fyra deltagande observationer har anvÀnts i kombination med fyra semi­strukturerade intervjuer. Intervjuerna har spelats in och transkriberats till skriven text, för att sedan tematiseras.

SammanfattninSammanfattning I mĂ„nga stĂ€der lĂ€gger industrier ner eller flyttar ut frĂ„n stan. Detta medför att gamla hamnomrĂ„den blir lediga och kan omvandlas. De blir istĂ€llet nya attraktiva bostadsomrĂ„den och populĂ€ra platser för stadens invĂ„nare att röra sig i. Ån Nissan som flyter genom Halmstad delar staden i en vĂ€stlig och östlig del. Den upplevs idag mer som en barriĂ€r Ă€n som en tillgĂ„ng för staden.

Den 1 juli 2007 infördes en ny lag till byggbranschen som innebÀr att handel av byggtjÀnster numera ska behandlas med omvÀnd skattskyldighet. DÀrav ska inte lÀngre sÀljare av byggtjÀnster redovisa moms pÄ sina utgÄende fakturor utan sÀljaren ska redovisa bÄde in- och utgÄende moms. Orsaken bakom laginförandet Àr den mÀngd momsfusk som uppmÀrksammats dÀr sÀljare av byggtjÀnster fÄtt inbetalt moms för sina tjÀnster men inte redovisat den vidare till Skatteverket utan behÄllt den i egen ficka. VÄr uppsats har beskrivit de olika positiva respektive negativa följder laginförandet har medfört..

Barn i förskoleÄldern har ett stort behov av rörelse. Förskolan Àr den plats dÀr barn tillbringar stora delar av sin vakna tid. Det kan dÄ anses att stora delar av barnets utveckling vilar pÄ hur lÀrarna strukturerar upp verksamheten i barngruppen. Förskolan har en viktig betydelse för barnets utveckling, men Àven för ett fortsatt livslÄngt lÀrande. LÀroplanen för förskolan (Lpfö 98) beskriver i ett av sina mÄl att förskolan skall strÀva efter att varje barn utvecklar sin motorik.

Med vÄrt examensarbete ville vi undersöka om studie- och yrkesvÀgledare arbetar utifrÄn ett genusperspektiv, om de vet vad ett genusperspektiv innebÀr och vilka verktyg och metoder de anvÀnder sig av för att inte vÀgleda utifrÄn ett traditionellt synsÀtt pÄ könsroller. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ undersökning och har utgÄtt frÄn intervjuer med studie- och yrkesvÀgledare inom gymnasieskola. De rÄdande genusstrukturer som finns idag pÄverkar arbete och utbildning och vi vill bidra till att vÀgledare fÄr en ökad medvetenhet, sÄ att de kan fÄ de sökande att göra det fria valet utan att vara styrda av sitt kön. Vi har anvÀnt oss av teorier och forskning som förklarar genus och hur genus pÄverkar oss inom alla nivÄer i dagens samhÀlle och dÄ Àven val av utbildning och arbete. Vi har i vÄr undersökning kommit fram till att det behövs ett vidare genusperspektiv hos studie- och yrkesvÀgledare för att elever ska kunna göra sina val utan att vara begrÀnsade av sin könstillhörighet.

Musiken som kompositör och regissör Àr en uppsats om hur vi som utövande sÄngare och kompositörer omedvetet verkar i en tradition som har sina rötter i en kompositionsteknik och estetik som hade sin storhetstid för tre till fyrahundra Är sedan, nÀmligen affektlÀran.Som bas för min undersökning ligger min egen komposition, operan ?Post office?, med ettlibretto baserat pÄ Charles Bukowskis roman med samma namn. Operan Àr komponerad utan att jag hade nÄgon som helst kÀnnedom om affektlÀran, och jag stÀller dÀrför frÄgan om jagomedvetet har komponerat utifrÄn en tradition som gÄr tillbaka till 1600- och 1700-talet. Jaghar anvÀnt mig av en analysmetod dÀr jag vÀljer ut vissa stycken ur operan, vilka sedan haranalyserats textligt och musikaliskt utifrÄn affektlÀrans tekniker. Jag har Àven med hjÀlp av en observation av ett antal sÄngare, som fÄtt framföra delar av min opera, undersökt om det retoriskt-gestiska agerandet i barockens opera omedvetet kan leva kvar hos dagens sÄngare.

MÀnniskan har i alla tider jÀmfört sig sjÀlv med andra, och det kan ses som en naturlig sak att jÀmförelser Àven sker pÄ de arbetsplatser vi jobbar pÄ. Xerox sÄg under 70-talet möjligheter att jÀmföra sig mot sina konkurrenter för att finna de bÀsta tillvÀgagÄngsÀtten, vilket gick under benÀmningen Benchmarking. Verktyget har Àven pÄ senare tid fÄtt inflytande inom den kommunala sektorn dÄ högre krav stÀlls pÄ att vara effektivare, samt införande av nya lagar som exempelvis Lagen om Valfrihetssystem (LOV) vilket öppnar upp för konkurrens frÄn privata verksamheter. Det intressanta med benchmarking Àr att, trots den ökade populariteten och den stora mÀngd forskning som har gjorts kring fenomenet, finns det idag en fragmenterad bild över benchmarkingens delar.Syftet med studien har varit att analysera hur benchmarkingarbete kan gÄ till i en kommunal förvaltning. I vÄr teoretiska referensram valde vi att dela in benchmarking i delarna Vad, Var och Hur dÄ dessa delar utförligt beskriver benchmarkingens aspekter.

Dagens samhÀlle blir alltmer mÄngsprÄkigt. Ungdomar frÄn olika delar av vÀrlden och med olika bakgrund och sprÄk samlas inom en och samma sociala praktik för att lÀra, i skolan. De nyanlÀnda eleverna hamnar i olika stadsdelar och börjar integrera sig i olika sociala praktiker, vilket ger upphov till att eleverna utvecklar olika erfarenheter och Àven att de utvecklas olika sprÄkligt. Hur pÄverkar olika sociala praktiker elevernas andrasprÄksutveckling? Varför Àr sprÄkinlÀrningen sÄ varierad hos olika elever? Jag har valt att utgÄ frÄn sÄdana frÄgor i min studie och förankrar dem i ett sociokulturellt andrasprÄksperspektiv.

Bakgrund: I takt med att lagar, redovisningsnormer och skattesystem Àndras, stÀller företagens intressenter allt mer krav pÄ den ekonomiska informationen. Detta bidrar till att förvÀntningarna pÄ revisorn stÀndigt Àndras liksom revisorns uppgifter vilket ger utrymme för ett gap mellan revisorns uppgifter och förvÀntningar som Àgare och andra intressenter har pÄ en revisor. Den 1 november 2010 avskaffades dock revisionsplikten för smÄ aktiebolag i Sverige. Detta innebar att ca 250 000 aktiebolag nu kan vÀlja bort revision.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att identifiera och förstÄ faktorer som pÄverkar förvÀntningsgapet mellan Àgare och revisorn, för att sedan kunna undersöka hur gapet skiljer sig Ät mellan företag med respektive utan revisionsplikt.Metod: För att uppnÄ syftet anvÀndes bÄde en kvalitativ metod i form av intervjuer och en kvantitativ metod i form enkÀt som skickades till drygt 2200 smÄ aktiebolag runt om i Sverige. I intervjun stÀlldes frÄgor dÀr vi bad respondenterna uttrycka sig om vilka förvÀntningar de hade pÄ revisorn och revisionen nÀr företaget startades och om dessa uppfylldes eller inte.

Facebook Àr vÀrldens mest erkÀnda sociala medium med störst marknadsandel och flest anvÀndare. NÀstintill 70% av 16-25-Äringar i Sverige Àr dagligen aktiva pÄ Facebook. I dagens samhÀlle har vi en delad identitet med en sÄ kallad offline- och online-identitet. Det blir allt viktigare att utveckla sin online-identitet pÄ sociala medier, som exempelvis pÄ Facebook. Ett sÀtt att utveckla sin online-identitet Àr att dela personlig information.

BAKGRUND: Bakgrunden beskriver det förÀndrade kunskapsbehov som samhÀllet nu genomgÄr och hur lÀrare i skolans verksamhet hanterar och förhÄller sig till detta. Kritiskt förhÄllningssÀtt, elevernasmedieanvÀndning och begrÀnsningar som kan förekomma Àr andra delar som behandlas.SYFTE: Syftet med studien Àr att undersöka hur sju lÀrare i Ärskurs 4-6 tolkar begreppet digital kompetens och hur de arbetar med digital kompetens i sin undervisning. Ett bisyfte Àr att undersöka om lÀrarna tror att de kommande styrdokumentens riktlinjer kring digitalkompetens kommer att förÀndra deras undervisning, och i sÄ fall pÄvilket sÀtt.METOD: Metoderna som anvÀnts i studien Àr self report och delvis strukturerade intervjuer. Vi valde att lÀmna ut vÄra self reports först för att lÄta respondenterna associera fritt angÄende begreppet digitalkompetens utan pÄverkan frÄn oss. NÀr vi samlat in svaren formulerade vi individuella frÄgor utifrÄn dessa och följde sedan uppdem med delvis strukturerade intervjuer för att fÄ en fördjupad kunskap om lÀrarnas Äsikter.RESULTAT: Studien visar att lÀrare Àr positivt instÀllda till att integrera digitala medier i undervisningen.

Utvecklingen inom ambulanssjukvÄrden de senaste decennierna har varit omfattande och stÄr idag för bÄde avancerad sjukvÄrd utanför sjukhuset och transporten av dessa patienter till sjukhus. Fler vÄrdkedjor startas vilket innebÀr att mer vÄrd utförs pÄ plats hos patienten, efter det transporteras patienten direkt till behandlande specialistavdelning, utan att fördröjas pÄ akutmottagningen. Denna utveckling stÀller ökade krav pÄ fler specialistutbildade ambulanssjuksköterskor. Det Àr ofta snabba och svÄra beslut som skall tas och felaktiga beslut kan ge svÄra konsekvenser för patienten.Syfte: Syftet med studien var att beskriva förÀndringar i tid med och utan prehospital omvÄrdnad för patienter med bröstsmÀrtor i ett treÄrsperspektiv.Metod: Studien var retrospektiv med en komparativ design. Data frÄn januari under 2009-2011 samlades in i form av Àrenderapporter frÄn SOS-alarm, som sedan jÀmfördes med varandra.Resultat: I studien ingick 254 patienter.

FÄr finns i stora delar av vÀrlden och i helt olika miljöer. För att klara av att leva vÀl under sÄ vitt skilda levnadsförhÄllanden har flera hundra olika raser utvecklats, vilka skiljer sig bland annat vad betrÀffar ull, storlek o fettdeponering. I Sverige ökar produktionen av lamm Äret runt, vilket innebÀr att lamning sker Àven under de kallaste vintermÄnaderna. Detta skulle kunna innebÀra problem dÄ lammen kan ha svÄrt att hÄlla sin kroppstemperatur vilket pÄverkar överlevnaden. Insatser som kan göras för att förbÀttra lammens chanser Àr att utfodra tackan vÀl, klippa tackan nÄgra veckor före lamningen, se till att tackan slickar sitt lamm torrt och försÀkra sig om att lammet har god tillgÄng pÄ mjölk.

Denna skrift Àr huvudsakligen en översÀttning av delar av kompendiet Integral Equations av Yury V. Shestopalov och Yury G. Smirnov (Karlstads universitet 2002), till vilken jag bifogat nÄgra egna exempel och en biografi över Ivar Fredholm. Skriften Àr författad i början av 2005, dÄ jag lÀste kursen "Integralekvationer" för Yury Shestopalov..