Syftet med uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för varför det Àr problematiskt att nyttja det balanserade styrkortet som ett strategiskt ledningsverktyg. Förhoppningen Àr att utveckla en modell som delar in i BSC-arbetet i fyra olika faser. Hypoteser som belyser de största problemomrÄdena i respektive fas kommer Àven att formuleras. Vi har utgÄtt frÄn en induktiv ansats. Uppsatsen har en explorativ karaktÀr dÄ vi vill försöka bringa klarhet och förklara problematiken med styrkortsarbete.

Myxomatös klaffdegeneration Àr en vanlig hjÀrtsjukdom hos hund och dÀrför av stort veterinÀrmedicinskt intresse, bÄde ur patofysiologisk och ur farmakologisk synvinkel. Hos mÀnniska kan klaffen opereras och ersÀttas med en konstgjord klaff, men hos hund Àr inriktningen framförallt att med medicin förbÀttra överlevnaden dÄ en mild klaffinsufficiens Àr fullt möjligt att leva med. Detta för att hos det enskilda djuret förhindra att sjukdomsförloppet förvÀrras och hjÀrtsvikt uppstÄr. De mediciner som anvÀnds profylaktiskt idag ges ofta utan att man genom kliniska försök pÄvisat en positiv effekt genom ökad livskvalitet och/eller överlevnad. Detta Àr inte optimalt dÄ sjukdomsförloppet Àr lÄngdraget och medför stora kostnader för djurÀgaren utan att man vet om det verkligen har önskad effekt och dessutom kan medföra oönskade biverkningar..

Det hÀr arbetet utreder en alternativ metod för mÀtning av varvtal hos likströmsmotorer. Det Àr idag vanligt att man anvÀnder sig utav givarlös feedback i reglersystem för att nÄ lÀgre produktkostnader. Nackdelen med metoden, som utnyttjar den över ankarlindningarna inducerade spÀnningen (back EMF), Àr dÄlig precision jÀmfört med system med varvtalsgivare. Denna alternativa metod utgÄr ifrÄn att motorströmmen varierar periodiskt med varvtalet pÄ grund av asymmetrin i motorn. Genom analog filtrering av motorströmmen samt digital signalbehandling som arbetar utifrÄn autokorrelation Àr det möjligt att skatta varvtalet utan givare.

Syfte: Uppsatsens syfte Àr att belysa det förÀndringsarbete som Àr genomfört pÄ Sahlgrenska Kirurgen. Fokus i studien ligger pÄ informanternas upplevelse för möjligheten till delaktighet. Det Àr av intresse för studiens resultat att beskriva hur förÀndringen genomförts dÄ det finns kopplingar mellan genomförandet och möjligheterna till delaktighet enligt teori.Tidigare forskning/Teori: Valda teorier behandlar delar av teori kring organisatorisk förÀndring. Forskningen visar det komplexa samspel som en levande organisation innebÀr. Vidare belyser forskare tvÄ olika organisationsutvecklingsstrategier, diagnostiska och dialogiska.

FörĂ€ndringar i den svenska sĂ€kerhetspolitiken under 2000-talet har gjort att Försvarsmakten i större utstrĂ€ckning bidrar med trupp till internationella fredsfrĂ€mjande insatser vĂ€rlden över. Dessa har endast varit i konfliktomrĂ„den med sĂ„ kallade irreguljĂ€ra aktörer. FörĂ€ndringarna har gĂ„tt fort och det finns delar av Försvarsmakten som inte hunnit med i omstĂ€llningen. Reglementen och doktriner Ă€r ett av dessa omrĂ„den. Arbetet med doktrinerna har precis börjats men det finns idag inget arbete som pĂ„visar hur relevanta doktrinerna Ă€r för den verksamhet som Försvarsmakten bedriver i internationella insatser idag.Syftet med uppsatsen Ă€r att börja fylla detta kunskapshĂ„l och undersöka i vilken grad Försvarsmaktens militĂ€rstrategiska doktrin Ă€r tillĂ€mpbar för irreguljĂ€ra konflikter och besvara frĂ„gestĂ€llningen: Är MilitĂ€rstrategisk doktrin relevant som vĂ€gledning för att lösa Försvarsmaktens uppgifter i irreguljĂ€ra konflikter?I uppsatsen beskrivs irreguljĂ€ra konflikters bakgrund och karaktĂ€r samt aspekter som anses viktiga för att insatser skall lyckas med att skapa fred i konflikterna.

Vi har tidigare skrivit en rapport över CCTV-systemet som Karlshamns hamn anvÀnder sig av. Problemen som den rapporten hade sitt fokus pÄ löstes men det Äterstod fortfarande flertalet problem som rapporten ej tog upp. Denna rapport Àr dÀrför ett efterföljande frÄn det föregÄende arbetet om hamnens kameraövervakning och belyser istÀllet för ett enda stort problem ett flertal mindre. Karlshamns Hamn AB ville att vi skulle behÄlla vÄr frÄgestÀllning och arbeta vidare med denna i fler aspekter Àn föregÄende arbete. FrÄgestÀllningen som anvÀnds i arbetet Àr: Vad behöver göras för att fÄ bÀsta kvalité pÄ hamnens kameror 24/7? Vilket alltsÄ innebÀr att vÄr uppgift med rapporten Àr att arbeta för att CCTV-systemet som finns i Karlshamns hamn skall hÄlla sÄ bra standard som möjligt, dagtid som nattetid.

Studiens syfte var att jÀmföra gymnasieelevers och gymnasielÀrares upplevelser av Àmnet idrott och hÀlsa i relation till deras erfarenheter av idrottsinriktade aktiviteter pÄ fritiden. Dessa upplevelser tolkades sedan mot bakgrund av Àmnets styrdokument för att se eventuella likheter och skillnader. Intervjuer genomfördes med sex elever i Ärskurs 2 pÄ gymnasiet samt deras idrottslÀrare som hade haft lektioner tillsammans i ca 1,5 Är. Resultatet av intervjuerna visade att lÀraren saknade tydliga mÄlformuleringar i styrdokumenten. Eleverna hade i regel varierande uppfattningar kring Àmnets syfte, mÄl och betygskriterier i förhÄllande till lÀrarens undervisning.

Genom att instruera personer att verbalisera sina tankar i samband med genomförandet av en uppgift, och föra protokoll pÄ dessa verbaliseringar genom ett s.k. tÀnka-högtprotokoll, Àr det möjligt att undersöka hur tÀnkande gÄr till (Ericsson and Simon, 1993, 1998; Ericsson, 2002). För att visa skillnaden mellan ?vanlig? verbalisering och den som görs i direkt anknytning till en uppgift delar Ericsson och Simon upp verbaliseringen i tre nivÄer.  I denna uppsats studeras personer med lindrig utvecklingsstörning och deras förmÄga att verbalisera sina tankar vid problemlösning. Syftet med denna studie Àr att utveckla en tÀnka-högtmetod anpassat för personer med utvecklingsstörning.

SammanfattningI slutet av 1900-talet ansÄgs det inte lÀngre möjligt att styra statens och kommunernas omfattande verksamhet i detalj. Offentliga organisationer stÀlldes inför nya problem, utmaningar och krav pÄ förÀndrad styrning. MÄlstyrning sÄgs i mycket stor utstrÀckning som lösningen pÄ framtidens problem. MÄlstyrning Àr en styrteknik som i korthet innebÀr att det Àr de övergripande mÄlen som ska styra verksamheten genom att de inom verksamhetens olika delar konkretiseras och att kontinuerliga utvÀrderingar genomförs och ligger till grund för framtida beslut om verksamheten. Det blev dock vanligt i mÄlstyrda organisationer att utvÀrderingarna endast behandlade de mÄl som föreföll enklast att mÀta, det vill sÀga de kvantitativa mÄlen.

Inom medicinsk materialteknik utvecklar man injicerbara ben-cement, att anvÀndas för att fylla och reparera defekter med minimala kirurgiska ingrepp. HÀrdningstiden bestÀmmer hur lÀnge man kan arbeta med materialet, och nÀr man kan sy ihop sÄret utan risk för medicinska komplikationer. Det Àr dÀrför av stor vikt att man kan bestÀmma denna tid sÄ exakt som möjligt. En metod baserad pÄ ultraljud hÄller pÄ att tas fram för detta ÀndamÄl. En tillförlitlig mÀtmetod skulle vara till omedelbar hjÀlp bÄde för medicinsk personal och de som utvecklar materialen, vilket skulle kunna innebÀra kortare operationstider för patienterna.

AT Modellprodukter Àr ett familjeföretag som vÀxt snabbt och utvecklats mycket de senaste Ären. Problemformuleringen bestÄr i att AT saknar ett organiserat arbetssÀtt utan standarder och rutiner. Detta uttrycker sig i en upplevd osÀker kvalité och ineffektivitet inom verksamheten. OsÀkerheten och ineffektiviteten Àr tydlig, eftersom processerna inte Àr definierade och mycket oklarheter finns kring ansvar och befogenheter.   Bakgrunden ovan Àr utgÄngspunkten för denna rapport som Àr resultatet det examensarbete som avslutar min utbildning till högskoleingenjör inom innovation, produktion och logistik vid MÀlardalens högskola. Lösningsprocessen innebÀr inledningsvis identifiering och beskrivning av AT:s kÀrnverksamhet.

Uppsatsen Röst och inskription. Utkast till den inre monologens teckenteori kan sammanfattas som ett försök att beskriva och förklara strukturella och funktionella egenskaper hos inre monolog (i engelsk litteratur inner speech), samt relatera dessa egenskaper till ?yttre?, dialogiskt talsprÄk. En axial grundtanke som löper genom hela undersökningen Àr att monologen inte utan vidare lÄter sig reduceras till en enkel formel som ?talsprÄk minus röst? etc., utan att monologen bör anses betingad av andra lingvistiska förutsÀttningar, bland vilka frÄnvaron av fysisk röstbildning bara Àr en bland flera faktorer..

Äldreomsorgens mĂ„ltidssituation i ordinĂ€rt boende Ă€r behĂ€ftad med svĂ„righeteroch mĂ„nga Ă€ldre blir undernĂ€rda. MĂ„ltiden bestĂ„r inte av mat som substansallena, utan Ă€r en komplex upplevelse, med sociala, emotionella och kulturellaaspekter, dĂ€r samtliga sinnen skall stimuleras för att erfara en helhetsupplevelse.Att sĂ€tta sig in i en annan mĂ€nniskas uppfattning om hur hon erfar sinmĂ„ltidssituation, Ă€r förenat med en bred komplexitet dĂ€r individens sociala ochkulturella miljö kan skapa barriĂ€rer för förstĂ„elsen. Studiens syfte var attbeskriva och analysera hur Ă€ldre i ordinĂ€rt boende med hemtjĂ€nst uppfattar sinegen mĂ„ltidssituation. I studien anvĂ€ndes en fenomenografisk tolkningsmetodav kvalitativa intervjuer, dĂ€r 9 Ă€ldre i Ă„ldern 76-94 Ă„r i en svensk kommun gavstid att med egna ord beskriva hur de uppfattar sin egen mĂ„ltidssituation och sinaönskemĂ„l av den. Resultatet visar att de Ă€ldre uttalar en förnöjsamhet om sinmĂ„ltidssituation.

VÄrt syfte med denna uppsats var att studera tonÄrsflickors uppfattningar om sin situation pÄ fritidsgÄrden. För att uppnÄ vÄrt syfte har vi genomfört intervjuer pÄ tvÄ olika fritidsgÄrdar i SkellefteÄ kommun. Vi intervjuade fjorton tonÄrsflickor uppdelade i olika grupper. I vÄrt resultat fick vi fram att flickorna sjÀlva inte ser det som nÄgot problem att de Àr underrepresenterade pÄ fritidsgÄrdarna. De kÀnner sig inte orÀttvist behandlade utan ser sig sjÀlva som jÀmstÀllda pÄ fritidsgÄrden.

Barn i förskoleÄldern har ett stort behov av rörelse. Förskolan Àr den plats dÀr barn tillbringar stora delar av sin vakna tid. Det kan dÄ anses att stora delar av barnets utveckling vilar pÄ hur lÀrarna strukturerar upp verksamheten i barngruppen. Förskolan har en viktig betydelse för barnets utveckling, men Àven för ett fortsatt livslÄngt lÀrande. LÀroplanen för förskolan (Lpfö 98) beskriver i ett av sina mÄl att förskolan skall strÀva efter att varje barn utvecklar sin motorik.