I denna studie har tvÄ skolor undersökts, tvÄ klasser i Är 5 i vardera skolan, och deras arbete i matematik. Den ena skolan arbetar mer traditionellt med utgÄngspunkt i matematikboken och den andra skolan arbetar helt utan matematikbok. Àr att undersöka om det finns nÄgra skillnader i elevernas resultat pÄ de Nationella proven för Är 5 beroende pÄ vilken typ av undervisning som har bedrivit pÄ respektive skola. Den teoretiska referensramen berör bland annat vad Àr matematik, hur bedrivs matematikundervisningen idag och vilka resultat ger den, samt hur forskningen sÀger att den borde bedrivas. Studien Àr en kvantitativ studie med en induktiv ansats dÀr t-test har anvÀnts för att analysera differenserna.

Bakgrund: TV-reklam Àr nÄgot som de allra flesta kommer i kontakt meddagligen, och det Àr ett vanligt samtalsÀmne. Diskussioner kan fokusera pÄ den roliga reklamfilmen som du kan se pÄ TV just nu eller hur irriterande det Àr nÀr en spÀnnande film stannar för ett reklamavbrott. Vad vi kan sÀga Àr att de flesta mÀnniskorna har en uppfattning om TV-reklam och en del mÀnniskor tycker att reklam Àr nÄgot positivt och en del mÀnniskor ser det som nÄgot negativt. TV Àr en av de största marknadsföringskanalerna, men samtidigt ett av de reklamformat som uppfattas mest negativt. Detta innebÀr ett problemför företag som vÀljer denna reklamkanal dÄ de tilltÀnkta mottagarna vÀljer att byta kanal vid reklampauserna.

Matematiken handlar i mÄngt och mycket om att lösa problem och se mönster. Talmönster Àr en viktig del inom algebran och aritmetiken och Àr det fenomen som jag i denna studie vill undersöka elevers uppfattningar av. Syftet med föreliggande kvalitativa studie Àr att skapa kunskap om elevers skilda sÀtt att erfara talmönster, sÄvÀl talföljder som visuella talmönster. DÀrutöver syftar studien till att identifiera kritiska aspekter utifrÄn de skilda sÀtt som talmönstren erfars av eleverna.Nio elever i Ärskurs 3 och 4 har intervjuats utifrÄn ett antal talmönster. Fenomenografin och variationsteorin utgör studiens teoretiska utgÄngspunkter och har anvÀnts för att analysera materialet.

I dagens samhÀlle finns det en tydlig grÀns mellan personer med intellektuella funktionhinder och personer utan intellektuella funktionshinder. Trots att personer med intellektuell funktionsnedsÀttning har samma demokratiska rÀttigheter att vara en del av samhÀllet och kÀnna en samhörighet sÄ har utvecklingen för en universell design, det vill sÀga en design som nÄr ut till fler mÀnniskor, gÄtt sakta framÄt. Denna studie Àmnar i att undersöka hur dagens formgivare lÀttare kan nÄ ut till bÄde personer med och utan intellektuell funktionsnedsÀttning genom universell design, och dÀrmed minska grÀnsen mellan dessa tvÄ mÄlgrupper.En informantintervju och tre respondentintervjuer gjordes under denna studie för att fÄ kunskap om hur personer med intellektuell funktionsnedsÀttning och vilka kommunikationshjÀlpmedel det anvÀnder sig utav. En visuell analys av en befintlig livsmedelsförpackning gjordes för att fÄ en insikt hur dagens förpackningar idag kommunicerar ut deras information till konsumenter. Den insamlade kunskapen frÄn intervjuerna och resultaten frÄn den befintliga förpackningen blev utgÄngspunkten för en redesignad förpackningsdesign, som skulle enligt resultaten och de teoretiska utgÄngspunkterna vara lÀttare för personer med och utan intellektuell funktionsnedsÀttning att förstÄ.

SammanfattningDenna uppsats inleds med en kort historisk genomgÄng av den aktiebolagsrÀttsliga utvecklingen i Sverige under de senaste Ärhundradena. DÀrefter sÀtts fokus pÄ gÀllande rÀtt vad det gÀller det personliga ansvaret för styrelseledamöter i aktiebolag. Styrelseledamöters ansvar i samband med likvidation, förpliktelser som uppstÄr innan bolaget Àr registrerat och olovlig vÀrdeöverföring genomgÄs och följs upp med en genomgÄng av styrelseledamöters skadestÄndsansvar gentemot bolaget och gentemot andra. DÀrefter följer en genomgÄng av det straffansvar som kan drabba en styrelseledamot.DÀrpÄ följer en liknande genomgÄng av gÀllande rÀtt för revisorers personliga ansvar. RevisorsnÀmndens funktion gÄs igenom innan gÀllande rÀtt för revisorers skadestÄndsansvar presenteras.

SammanfattningArbetstagaren innehar en lojalitetsplikt gentemot arbetsgivaren. Lojalitetsplikten innehÄller bland annat förbud för arbetstagaren att starta konkurrerande verksamhet och tystnadsplikt angÄende företagskÀnslig information. Lojaliteten har sin grund i anstÀllningsavtalet men mÄste inte faststÀllas skriftligt, utan Àr till vissa delar underförstÄdd.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka lojalitetsplikten hos arbetstagare, verksamma inom bemanningsbranschen. FrÄgestÀllningen beaktar huruvida arbetstagarens lojalitetsplikt gentemot bestÀllaren skiljer sig frÄn den arbetstagaren har gentemot arbetsgivaren. Vidare diskuteras i det avslutande kapitlet huruvida arbetstagaren kan komma i pliktkollision mellan arbetsgivare och bestÀllare.Grunden till begreppet lojalitetsplikt lÀggs utifrÄn ett allmÀnt avtalsrÀttsligt perspektiv.

Syftet med studien var att beskriva hur man undviker begrÀnsningsÄtgÀrder pÄ ett Àldreboende för mÀnniskor med demens. Uppsatsen har en kvalitativ ansats och sex anstÀllda intervjuades. Svaren tyder pÄ att personalen hade goda kunskaper om olika begrÀnsningsÄtgÀrder och att det Àr förbjudet att anvÀnda dessa utan ordination. Informanterna upplevde inte bara mekaniska och fysiska begrÀnsningsÄtgÀrder samt medicinering som begrÀnsande för en mÀnniska med demens, utan Àven att sjuka boende ofta mÄste vÀnta pÄ att deras behov blev tillfredstÀllda. Alla intervjuade var eniga om att de anvÀnde begrÀnsningsÄtgÀrder enbart i sÀkerhetssyfte.

Bakgrund: NÀr en person drabbas av svÄr demens innebÀr det problem med varseblivning, aktivitet, minne, tÀnkande och kommunikation. Det Àr vanligt att betrakta en person med demens som en icke-person och detta bidrar till att de upplever vÄrdlidande. Agitation Àr en övergripande term som ofta anvÀnds som benÀmning för beteenden som oro, aggressivitet, vandringsbeteende, rop och skrik. Agiterat beteende kan uppstÄ pÄ grund av vÄrdpersonalens beteende. Detta kan vara till exempel prealistiska förvÀntningar och krav, maktkamper, inte avpassande och motsÀgande handlingar, aggressiva och förödmjukande reaktioner, okunskap om vÄrdtagarens behov och utmattning hos vÄrdpersonal.

Bakgrund: Idag finns ett ökat allmÀnt intresse för nÀrproducerat, bÄde hos konsumenter och hos kommuner. NÄgon rikstÀckande definition pÄ begreppet finns dÀremot inte. IstÀllet förknippas nÀrproducerat ofta med andra nÀrliggande begrepp sÄsom lokalproducerat, regionalt och smÄskalig odling. Att fÄ in nÀrproducerat i offentliga upphandlingar Àr dessutom svÄrt dÄ det enligt lag inte Àr tillÄtet att specifikt efterfrÄga begreppet vid upphandling.Syfte: Att undersöka vad personer involverade i kommuners livsmedelsupphandlingar har för definition av begreppet nÀrproducerat och hur detta begrepp kan fÄ betydelse dÄ kommuner genomför upphandlingar.Metod: Kvalitativ studie med hjÀlp av semistrukturerade telefonintervjuer med Ätta kommuner frÄn olika delar av Sverige. Intervjuerna transkriberades och analyserades baserat pÄ delar av grounded theory.Huvudresultat: Av studiens Ätta kommuner Àr det idag en som uttryckligen har tagit fram en definition för nÀrproducerat som de arbetar utifrÄn.

Det Àr allmÀnt kÀnt att individer i en organisation Àr beroende av nÄgon form av styrning för att organisationen ska fungera pÄ ett tillfredstÀllande sÀtt. FrÄn att i stor utstrÀckning ha tillÀmpat styrning över individer verkar organisationer i allt mer omfattande utstrÀckning ÀndvÀnda styrning tillsammans med individer. Dock visar rapporter i allt större utstrÀckning pÄ att styrningen i organisationer verkar misslyckas. UtifrÄn detta finner vi det intressant att undersöka hur dessa olika delar av styrning samverkar för att lyckas styra individer till en önskad handling. HÀrav försöker vi, i denna rapport, skapa förstÄelse för hur delar av styrning kan samverka vid styrning av individer i ett extremfall.

Egen erfarenhet av klinisk praktik inom sÄvÀl sjuksköterskeutbildning som intensivvÄrdsutbildning samt som handledare för studenter i grund och specialistutbildning inom intensivvÄrd visar pÄ att mötet och samspelet mellan hand- ledare och student Àr betydelsefullt för det fortsatta yrkeslivet. Hur kan den kliniska utbildningen förbÀttras? Jag anser att det Àr av största vikt att ta reda pÄ hur studenterna upplever sin situation för att hjÀlpa handledarna under den kliniska utbildningen att ge det stöd studenterna har behov av. Om studenthandledningen förbÀttras blir intensivvÄrdsjuksköterskorna tryggare i sin yrkesroll, detta kommer patienterna tillgodo genom förbÀttrad omvÄrdnad. I bakgrunden finns en miljöbeskrivning av intensivvÄrden, en beskrivning av student- handledning och tidigare forskning inom omrÄdet.Syftet Àr att belysa vad nyfÀrdiga intensivvÄrdsjuksköterskor upplever att de behöver stöd med för att utvecklas till intensivvÄrdsjuksköterskor under studenthandledning i den kliniska utbildningen.Studien har genomförts i form av intervjuer och analyserats utifrÄn en fenomenologisk ansats pÄ livsvÀrldsteoretiskgrund.

Lysekils kommun har en minskande och Äldrande bofast befolkning samtidigt som befolkningen drastiskt ökar under sommarmÄnaderna. UngefÀr hÀlften av bostÀderna stÄr tomma under stora delar av Äret. Turister och fritidsboende utgör en tillgÄng för kommunen i form av besöksnÀring, samtidigt bidrar de till stigande bostadspriser. SÄledes Àr inte fler fritidshus önskvÀrt utan snarare billigare bostÀder för Äretruntboende dÀr ett havsnÀra lÀge inte Àr prioriterat (Lysekil 2012).Strandskyddet Àr till för att sÀkra allmÀnhetens tillgÄng till strÀnderna och att skydda viktiga miljöer för vÀxter och djur (SFS 1998:808). LÀnsstyrelsen i VÀstra Götaland har i december 2014 antagit den strandskyddsremiss i vilken det har skett en utökning av strandskyddet frÄn generellt 100 meter till 300 meter lÀngs den bohuslÀnska kusten.

BakgrundKvinnlig könsstympning innebÀr att hela eller delar av könsorganen avlÀgsnas. I vÀrlden uppskattas 100-140 miljoner kvinnor genomgÄtt ingreppet. Kvinnlig könsstympning Àr frÀmst förekommande i de vÀstra och östra delarna av Afrika samt i Egypten. Ingreppet Àr inte en religiös plikt utan har sedan 2000 Är tillbaka utförts som en kulturell sed. En kartlÀggning av faktorer som pÄverkar fortsatt utövande av kvinnlig könsstympning behövs för att fÄ svar pÄ vilka resurser i det förebyggande arbetet som har störst pÄverkan i avskaffningen av kvinnlig könsstympning.

Vi reser allt mer och vi reser allt lÀngre. Till följd av vidgade arbetsmarknader och en ökad klimatmedvetenhet har tÄgresandet fÄtt större fokus, och orter med jÀrnvÀgsstationer har fÄtt ökat intresse bÄde för in- och utpendling. Ett vÀlplanerat stationsomrÄde kan vara avgörande för en stationsorts attraktivitet samtidigt som de Àr bland de mest komplexa omrÄdena att planera. Sambanden mellan den fysiska utformningen av stationens nÀromrÄde och mÀnniskors transportval kan vara svÄr att uppfatta. För att kunna presentera planeringsförslag i ett stationsnÀra lÀge krÀvs dÀrför grundliga analyser av ortens lokala planförhÄllanden.

Följsam tillverkning Àr en relativt ny tillverkningsstrategi som myntades i slutet av 1990-talet och har fram till idag fÄtt en allt starkare plats i den akademiska vÀrlden av tillverkningsteknik. Vissa sÀger att strategin Àr nödvÀndig för att uppnÄ tillverkning i vÀrldsklass. Det finns ett antal forskningsartiklar som föreslÄr ett taxonomiskt ramverk, inklusive drivkrafter och förmÄgor, som Àr associerade med följsam tillverkning. Den hÀr studien har tvÄ huvudsakliga syften. Det första syftet Àr att etablera en sammanstÀllning av drivkrafter och förmÄgor som diskuterats i tidigare forskning.