NÀr allt fler produkter blir bÀrbara, t ex handdatorer och mobiltelefoner, innebÀr det Àven att dessa har blivit mindre. Ytan dÀr text och liknande presenteras blir dÄ Àven den mer begrÀnsad. LÀsning kan ses som en komplex kognitiv process med mÄnga ingÄende delar, bland annat tolkning, förstÄelse och ögats fysiska funktion. Dessa ingÄende processer begrÀnsas nÀr ytan texten presenteras pÄ Àr mycket liten. För att motverka detta har alternativa sÀtt att presentera text pÄ tagits fram, sÄ kallad dynamisk textpresentation.

Undervisning i lÀsförstÄelse Àr i flera avseenden av stor betydelse och forskning har genomförts i syfte att undersöka vad som behöver ingÄ i undervisning. Syftet med denna litteraturstudie Àr att utveckla kunskap om hur undervisning kan utformas för att stÀrka elevers lÀsförstÄelse genom samspel och samtal. Den litteratur som behandlas i arbetet beskriver dels lÀsförstÄelse ur ett allmÀnt perspektiv och dels ur ett vetenskapligt perspektiv. I resultatet besvaras följande frÄgestÀllningar: Vilka delar Àr centrala i nÄgra utvalda arbetssÀtt, hur anvÀnds de i undervisning och vad Àr effekten av dem? Vad har samtalet för betydelse i arbetssÀtten? Vad finns det för likheter och skillnader mellan arbetssÀtten? LÀsförstÄelsestrategier, frÄgor, samtal och lÀrarens uppdrag att utforma undervisning och stötta elever har visat sig vara centrala delar i de arbetssÀtt som beskrivs.

Lungcancer orsakas till 80-90% av rökning i Sverige men det finns andra orsaker till sjukdomen som ibland glöms av. Symtomen vid lungcancer kan variera men det första symtomet Àr vanligen hosta. Det finns en risk att mÀnniskan i omgivningen samt sjukvÄrdspersonal har en förutfattad mening om att patienten orsakat sig sjukdomen sjÀlv genom sin rökning. Detta kan bli ett lidande för patienten i form av skuldkÀnslor. Syftet med litteraturstudien Àr att beskriva den levda erfarenheten patienter med lungcancer har i mötet med vÄrden.

NÀr den andre representeras i Metro sker det pÄ ett negativt laddat sÀtt. Han klÀr och smyckar sig underligt, och Àr del av en underutvecklad bondekultur. Denna primitivitet yttrar sig i klumpiga försök att skapa sporter som kan liknas vid irrationella upptÄg. Den andres primitivitet visar sig Àven i okunskap om sin omvÀrlds kulturer, men Àven i oberÀkneligt vÄld mot sig sjÀlv eller andra till synes helt utan förklaring. Han beskrivs Àven som nÄgon som saknar egen identitet och dÀrmed helt saknar spÄr av personliga drag och egenskaper..

MÄnga mÀnniskor lockas av utmaningen att bilda familj och bli förÀldrar. Denna C-uppsats handlar om hur politiker och tjÀnstemÀn anser sig kunna sÀkerstÀlla funktionshindrade mÀnniskors möjlighet att kunna vÀlja och fullfölja förÀldraskap och vilket samhÀllsstöd som erbjuds. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metod nÀmligen halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. Intervjuerna visade att detta var ett omrÄde som det inte har forskats eller pratats om i nÄgon större utstrÀckning. Intervjupersonerna har inte arbetat med frÄgestÀllningen trots att flera av dem varit engagerade i handikappolitiken.

BAKGRUND: Litteraturen antyder att sjuksköterskor stigmatiserar och diskriminerar patienter med vissa diagnoser, i synnerhet schizofreni och borderline personlighetsstörning (BPS). BPS beskrivs som den psykiatriska diagnos med störst laddning och kring vilken det florerar flest stereotypa fördomar.SYFTE: Genom granskning av befintlig forskning i form av originalartiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter avser denna studie att sammanstÀlla befintlig kunskap om sjukvÄrdspersonals attityder till patienter med borderline personlighetsstörning med eller utan sjÀlvskadebeteende.METOD: Systematisk litteraturstudie. Litteratursökningar utfördes i databaserna PubMed, CINAHL och SCOPUS.RESULTAT: 21 studier inkluderades i resultatet. En rad olika studier pÄvisade en allmÀnt negativ attityd gentemot patienter med BPS med eller utan sjÀlvskadebeteende. VÄrdpersonal skattade mer negativa erfarenheter av att vÄrda patienter med BPS i jÀmförelse med schizofreni och depression.

PÄ senare tid har estetiken blivit en allt viktigare faktor nÀr butikskedjor ska förmedla sinaerbjudanden till konsumenten, kedjan mÄste representeras pÄ ett bra sÀtt. HÀr har personalensroll fÄtt allt större utrymme och betydelse för att kunden ska fÄ en positiv helhetsupplevelseav butiken. Personalen ska representera kedjan och vad denna stÄr för pÄ ett, för kunden,fördelaktigt sÀtt. Personalens framtoning har dÀrmed hamnat mer och mer i fokus undersenare tid. Kraven pÄ sökandes framtoning frÄn arbetsgivare vid anstÀllningar ökar och harblivit mer utförliga och omfattande, och hemelektronikbranschen Àr inget undantag.

Hur pÄverkar de mÄnga olika valmöjligheter och förvÀntningar som finns pÄ ungdomar idag deras uppfattningar om sig sjÀlva? Detta Àr en av grundfrÄgorna som denna antologi bygger pÄ. Vi har genom observationer och intervjuer tagit del av ungdomars livsvÀrldar, och med grundad teori som analysmetod försökt belysa dessa. I de enskilda antologibidragen presenteras ungdomars identitetsskapande ur fyra olika perspektiv.I den första delen redogör Christoffer Berg för hur det egna klÀdesuttryckets betydelse varierar bland ungdomar, men att klÀder i allmÀnhet Àr en viktig komponent i den tysta kommunikationen dem emellan. Mariah-Michaela Hakalax fortsÀtter med att ÄskÄdliggöra hur ?komma ut?-processen kan förstÄs som sju dynamiska faser vilka genomsyrar informanternas livsvÀrld.

Examensarbetets syfte Àr att undersöka hur ett antal lÀrare gör nÀr de lÀser skönlitterÀra elevtexter och formulerar sina kommentarer om texten. FrÄgestÀllningen lyder: Hur kommenterar fem svensklÀrare pÄ gymnasiet tre autentiska skönlitterÀra elevtexter? Vilka strategier anvÀnder de? Var i texterna lÀgger de fokus? LÀser de pÄ ytan eller söker de efter det djupare innehÄllet ? det som eleven försöker berÀtta? Undersökningen har gÄtt till sÄ att fem svensklÀrare pÄ olika gymnasieskolor har fÄtt lÀsa tre elevtexter och dÀrefter skrivit en kort kommentar om respektive text till var och en av eleverna. En analys visar att lÀrarnas kommentarer skiljer sig Ät, ibland Àr olikheterna pÄfallande. Det visar sig ocksÄ att de orealistiska förutsÀttningarna ? att kommentera texter producerade av frÀmmande ?spökskrivare? ? uppfattas som besvÀrande av vissa lÀrare.

Genom a?rhundraden har bilden varit en viktig del i va?rt samha?lle. Den har varit en ka?lla till underha?llning, sparande av minnen och a?ven ett sa?tt att kommunicera pa?. Bilder har anva?nts pa? ma?nga olika sa?tt och sedan 1800-talet har vi kunnat fa?nga bilder genom fotografier.

Reformen Individuella utvecklingsplaner (IUP med skriftliga omdömen) i grundskolan infördes 2006 och har sedan dess resulterat i orÀkneliga planer. I den hÀr uppsatsen har en brÄkdel av dessa samlats in och analyserats med hjÀlp av diskursanalys. Syftet med uppsatsen har varit att försöka se hur man har valt att skriva i de individuella utvecklingsplanerna och att försöka hitta tecken i dessa som kan sÀgas utgöra delar av dess diskurs. I analysen av de individuella utvecklingsplanerna har syftet varit att försöka se hur elev, lÀrare och vÄrdnadshavare skrivs fram i materialet och vilka subjektspositioner som blir möjliga att inta. Resultatet som den hÀr uppsatsen visar pÄ Àr att det finns tre nodalpunkter kring vilka dessa individuella utvecklingsplaner byggs upp; elevutvecklande, elevkonstruerande och elevcentrerad.

Diskuterar man interkulturaliteten i den svenska skolan? AnvÀnds interkulturalitet som ett pedagogiskt kommunikativt medel i den svenska skolan? Tar man i de olika lÀrarlagen upp de svenska minoriteternas stÀllning eller vet lÀrarna vilka de Àr? Finns det lÀrare med mÄngkulturell bakgrund i den svenska skolan och i vilka Àmnen undervisar i sÄdana fall dessa? För att försöka att besvara dessa frÄgor har denna föreliggande uppsats undersökt en högstadieskola Äk 6 ? 9. De 10 medverkande lÀrarna delades in efter kriterier som kulturell bakgrund och kön för att kunna representera skolans fem olika lÀrarlag. Utöver observationer besvarade dessa ett frÄgeformulÀr. Kompletterande frÄgor stÀlldes genom intervjuer.

Föreliggande studie undersöker hur idrottspsykologiska rÄdgivare arbetar och om det i derasklientarbete finns metoder eller modeller som kan vara tillÀmpbara inom studie- ochyrkesvÀgledning. Syftet var att se hur idrottspsykologiska rÄdgivare arbetar och vilkaskillnader det finns i de bÄda yrkesgruppernas arbetssÀtt samt att se om vissa delar irÄdgivarnas arbetsformer kan vara tillÀmpbara eller bara vara kompletterande till studie- ochyrkesvÀgledarnas modeller. Den metod som valdes för forskningen var kvalitativ, medpersonliga intervjuer. Resultaten som visade att respondenterna arbetade pÄ ett liknande sÀttdÀr dialogen med klienten var det primÀra arbetssÀttet. En skillnad var att rÄdgivarna oftastarbetade med sökande som Àr motiverade till förÀndring samt att de arbetade processinriktatoch hade mer tid för varje klient.

Söta körsbÀr, Prunus avium L, hör till familjen Rosaceae. Söta körsbÀr vÀxer vilt i stora delar av Europa och odlas i stora delar av vÀrlden som förÀdlade sorter. Odling av söta körsbÀr i tunnel Àr ett odlingssystem dÀr svagvÀxande grundstammar spelar en betydande roll för att fÄ hanterbara trÀd i lÀmplig storlek, samt att fÄ plats med fler trÀd pÄ en begrÀnsad yta. Detta arbete Àr en litteraturstudie som handlar om hur man ÄtgÀrdar problem som kan uppstÄ i en odling av söta körsbÀr, och tanken Àr att detta material ska kunna fungera som underlag för rÄdgivning. Det finns flera problem med att odla söta körsbÀr, ett av de mest omfattande Àr att frukten spricker i vid kontakt med vatten, sÄ att skydda frukten frÄn regn Àr vÀldigt viktigt.

BefolkningstillvÀxt har blivit nÄgon form av ett ideal som kommuner anstrÀnger sig för att öka genom att försöka attrahera nya invÄnare till sina orter och stÀder. En förutsÀttning för detta kan vara att till exempel kunna erbjuda attraktiva boendemiljöer med nybyggda och frÀscha bostÀder. FrÄgan Àr dock vilka Àr förutsÀttningarna för att en stad ska vara attraktiv? Det finns en mer eller mindre omfattande etnisk segregation i olika delar av samhÀllet i de flesta lÀnder som har en etniskt blandad befolkning. Sverige Àr inget undantag för detta fenomen.