Podcasting har blivit en stor del av mÄnga unga svenskars mediekonsumtion. De största podcastsen i Sverige har hundratusentals lyssnare varje vecka. Men hur mycket minns man som lyssnare egentligen av vad som sÀgs? I den hÀr undersökningen testade vi hypotesen om att podcastlyssnare kan bibehÄlla sin koncentration pÄ ett bÀttre sÀtt om konversationen i en podcast dÄ och dÄ blandas upp med musik. Undersökningen utgick ifrÄn teorier om att hjÀrnan anvÀnder olika delar gÀllande musik respektive tal.Vi testade hypotesen pÄ tre fokusgrupper som lyssnade pÄ en och samma podcast.

År 2008 drabbades stora delar av vĂ€rlden av en finanskris. Avstampet var de sĂ„ kallade subprimelĂ„nen, dvs. lĂ„n utan sĂ€kerhet, som gjorde att lĂ„ntagarna inte klarade av att fortsĂ€tta amortera pĂ„ sina lĂ„n. Situationen resulterade i att lĂ„ntagarna blev tvungna att sĂ€lja den belĂ„nade bostaden till ett lĂ€gre vĂ€rde Ă€n de rĂ€knat med frĂ„n början och bankerna blev belastade med kreditförluster. Detta fenomen begrĂ€nsades inte enbart till USA, utan spreds vĂ€rlden över dĂ„ banker vanligtvis opererar pĂ„ en internationell nivĂ„.

Titel: En kartlÀggning av tolkningsproblem och brister i Eurokoderna.Högskola: Högskolan i Halmstad.Kurs: Examensarbete, 15 högskolepoÀng pÄ Byggingenjörsprogrammet.Nyckelord: Eurokoderna, tolkningsproblem, brister, enkÀtundersökning.Syfte: Syftet var att undersöka om det behövs en förbÀttring av Eurokoderna, och i sÄ fall redogöra för vilka delar det gÀller. Undersökningen kan pÄ sÄ sÀtt vara ett steg mot en ytterligare förbÀttring av Eurokoderna, och dÀrmed ett bidrag till att underlÀtta konstruktörens dagliga arbete.Metod: KartlÀggningen grundades pÄ resultatet frÄn en enkÀtundersökning som i sin tur grundades pÄ ett antal intervjuer. BÄde intervjuerna och enkÀterna besvarades av byggkonstruktörer som arbetade mycket med Eurokoderna. Under intervjuerna ombads respondenterna att redogöra för de Eurokod-delar som ansÄgs vara svÄra att tolka. DÀrefter utformades en enkÀt som behandlade frÄgor pÄ de delarna som lyftes fram som problematiska under intervjuerna.Slutsats: Enligt den hÀr studien kan det konstateras att konstruktörer tolkar vissa delar i Eurokoderna pÄ olika sÀtt.

Denna uppsats Àr en studie av tvÄ delar i konstnÀren Sara Jordenös dokumentÀrinstallation Personaprojektet. De bÄda delarna bÀr titeln ADR respektive The Set House (Hedvig). I undersökningen genomförs en kritisk diskursanalys vars fokus ligger vid frÄgor rörande konstruktioner av verkligheter och hur sprÄket pÄverkar och pÄverkas av normer för klass, genus och sexualitet. FrÄgestÀllningarna innefattar funderingar rörande hur kategorisering av mÀnniskor sker, hur individer formar sig sjÀlva som subjekt och hur dessa aspekter belyses i det utvalda materialet. Analysen undersöker Àven upplevelsen av verket, och hur val av medium bidrar till denna..

Vindkraftsetableringar i Sverige har tidigare endast varit aktuella vid kusten. Stormarna Gudrun och Per visade att det Àven finns god vindpotential i inlandet. Vindkarteringar över inlandet saknades och dÀrför gjordes en kartering över hela Sverige. Denna visade att det blÄser ordentligt pÄ högre höjder Àven i inlandet. Tack vare ny teknik kan denna vind utnyttjas och dÀrför kan omrÄden som tidigare inte varit aktuella för vindbruk komma ifrÄga.

Detta examensarbete handlar om hur lÀrare delar kunskap via lektion.se. Lektion.se Àr en sajt som startades 2003 och ger dess medlemmar möjlighet att dela med sig av lektionsidéer, diskutera intressanta frÄgor och ge tips och rÄd till andra medlemmar. Examensarbetet fokuserar pÄ hur lÀrarna definierar och anvÀnder sajten för kunskapsdelning samt vilka förbÀttringar som kan göras för att upprÀtthÄlla och i bÀsta fall öka kunskapsdelningen mellan medlemmarna. För att kunna undersöka detta har jag gjort intervjuer med sju lÀrare i stockholmsregionen och genomfört en enkÀt pÄ lektion.se. Jag har Àven gjort en observation av anvÀndarbeteendet pÄ forumet och lektionsdatabasen.  LÀrarna i studien definierar sajten pÄ olika sÀtt beroende pÄ vilka funktioner de anvÀnder.

Vi har undersökt vilka delar inom matematiken som kan hjÀlpa eleverna att utveckla sin förstÄelse för %u201DlÄng tid%u201D och tidslinjer. I analysen diskuteras resultaten utifrÄn utvecklingspsykologiskt perspektiv/strukturteori (Piaget), sociohistorisk/sociokulturell teori (Vygotskij) och konstruktivistisk teori (von Glasersfeld). Undersökningen har genomförts med tvÄ grupper elever i Ärskurserna 3-5 dÀr vi har anvÀnt oss av intervjuer och undervisningsförsök för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor. Gruppernas resultat har analyserats och jÀmförts med varandra för att försöka hitta den matematik som har hjÀlpt eleverna att förstÄ tidslinjer och dess anvÀndningsomrÄden, eller som vÄllat dem bekymmer. De matematiska delar som synliggjordes i undersökningen Àr bland annat proportionalitet, positionssystemet, stora tal och negativa tal.

Tidigare sÄgs sociala frÄgor, miljö och etik som skilda delar inom redovisningen och redovisades separat. Men pÄ 90-talet skedde en utveckling mot en mer integrerad redovisning dÀr alla dessa delar bands samman Àven med den ekonomiska redovisningen, numera benÀmnt hÄllbarhetsredovisning. MÄnga svenska företag ligger idag efter vad gÀller andelen upprÀttade hÄllbarhetsredovisningar i jÀmförelse med andra europeiska lÀnder. Sverige Àr dock sedan rÀkenskapsÄret 2008 det första landet i vÀrlden som lagstiftat hÄllbarhetsredovisning för statliga företag i enlighet med GRI: s riktlinjer.Syftet med denna uppsats Àr att studera och analysera för vem en hÄllbarhetsredovisning Àr anvÀndbar. Dessutom kommer vi att undersöka de statliga företagens Äsikter angÄende den nationella lagstiftningen samt hur anvÀndbar den internationella standarden Àr för dessa företag.

Syftet med denna studie Àr att undersöka matbutiksanstÀlldas upplevelse av kompetensutveckling och hur de anser att de uppnÄr kompetens. Ger kompetensutvecklingar en kompetens som de deltagande individerna finner anvÀndbar? Uppsatsen Àr kvalitativ och har en hermeneutisk ansats. Undersökning Àr gjord genom halvstrukturerade intervjuer med Ätta subjektivt utvalda matbutiksanstÀllda, och resultatet presenteras narrativt, dÀr varje intervju följs av en analys utifrÄn vÄra teoretiska utgÄngspunkter. En sammanfattande analys redogör för helheten som skapats utifrÄn de delar som varje intervju utgjort.

Detta projekt gick ut pÄ att utföra ett möjligt underhÄllsschema för ScandBook i Falun. Innan dess hade akuta reparationer skett dÄ en del lager gÄtt sönder utan föraning pÄ transportlinan. Genom undersökningar som vÀrmekamera, mÀtklocka, okulÀrbesiktning m.m. kunde ett beslut fattas om huruvida detta gick att genomföra. Det behövde inte innebÀra reparationer utan Àven utbyte av lager, bultar, upphÀgningar m.m..

För företag som startar sin verksamhet och vill skapa en identitet i det vÀxande mediala samhÀllet Àr retoriken avgörande. Att som företag skapa en identitet och kommunicera ut den till sin omgivning tror vi har blivit livsavgörande för ett företags profilering och positionering. Syftet med arbetet Àr att försöka finna en djupare förstÄelse för hur man kan anvÀnda retorik i ett företag nÀr man formar och förmedlar sin identitet. Det gör vi genom att analysera en av oss genomförd fallstudie och sedan jÀmföra den med en annan studie om Skandia. Vi har frÄgat oss hur vÄrt fallföretag arbetat för att komma fram till sin identitet och hur man tÀnker förmedla den.

Syftet med min praktikresa till en skola pÄ Nya Zeeland var att observera deras undervisningssystem för lÀs- och skrivinlÀrning och dÄ framför allt specialmodellen Reading Recovery. UtifrÄn delar av deras metod skulle jag utforma ett förslag pÄ arbetsmodell, som kunde anvÀndas i den svenska skolan för att hjÀlpa lÀssvaga elever. Praktiktiden delades mellan klasserna 1-3 bestÄende av elever mellan 5 och 7 Är samt med dagliga lektioner i Reading Recovery. Jag gjorde intervjuer med bÄde elever, lÀrare och förÀldrar med erfarenhet av Reading Recovery. Under mina observationer har jag funnit att den nya zeelÀndska skolan har en vÀl utvecklad och fungerande metod för lÀs och skrivinlÀrning och utifrÄn detta har jag utarbetat ett förslag pÄ metoder som jag funnit anvÀndbara.

Titel: En kartlÀggning av tolkningsproblem och brister i Eurokoderna.Högskola: Högskolan i Halmstad.Kurs: Examensarbete, 15 högskolepoÀng pÄ Byggingenjörsprogrammet.Nyckelord: Eurokoderna, tolkningsproblem, brister, enkÀtundersökning.Syfte: Syftet var att undersöka om det behövs en förbÀttring av Eurokoderna, och i sÄ fall redogöra för vilka delar det gÀller. Undersökningen kan pÄ sÄ sÀtt vara ett steg mot en ytterligare förbÀttring av Eurokoderna, och dÀrmed ett bidrag till att underlÀtta konstruktörens dagliga arbete.Metod: KartlÀggningen grundades pÄ resultatet frÄn en enkÀtundersökning som i sin tur grundades pÄ ett antal intervjuer. BÄde intervjuerna och enkÀterna besvarades av byggkonstruktörer som arbetade mycket med Eurokoderna. Under intervjuerna ombads respondenterna att redogöra för de Eurokod-delar som ansÄgs vara svÄra att tolka. DÀrefter utformades en enkÀt som behandlade frÄgor pÄ de delarna som lyftes fram som problematiska under intervjuerna.Slutsats: Enligt den hÀr studien kan det konstateras att konstruktörer tolkar vissa delar i Eurokoderna pÄ olika sÀtt.

Telekombranschen stÄr idag inför en rad olika utmaningar. Bland annat erbjuds varor och tjÀnster som Àr komplexa och de informationssystem som anvÀnds Àr ofta eller inte alls anpassade efter de egna sÀljprocesserna. Samtidigt har produkterna som telekombranschen erbjuder fÄtt minskad betydelse dÄ aktörernas produkter Àr mycket lika varandra. Till följd av detta har servicekvaliteten fÄtt en ökad betydelse samtidigt som denna pÄverkar verksamhetens effektivitet.Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att genom en fallstudie hos ett telekombolag identifiera faktorer och omrÄden som effektiviserar verksamheten utan att servicekvaliteten försÀmras. Vi har utgÄtt frÄn tvÄ frÄgestÀllningar dÀr vi valt att undersöka hur tjÀnsteverksamheter kan effektiviseras utan att det kompromissas pÄ servicekvaliteten.

Posten Àr ett statligt bolag med runt 33 000 anstÀllda och en omsÀttning pÄ drygt 25 miljarder kronor. Varje dag sorteras runt 20 miljoner brev pÄ tio terminaler. Huvuddelen av sorteringen görs maskinellt. För att sÀkra tillgÀngligheten i maskinerna finns dÀrför reservdelslager pÄ de tio terminalerna. Dessa lager försörjs frÀmst frÄn Postens centrallager för reservdelar i Stockholm, som i sin tur har kontakt med leverantörerna av reservdelarna.DÄ varje terminal Àr angelÀgen om att ha en hög tillgÀnglighet pÄ sina maskiner har lagren blivit stora.