Statistik visar att sÄ mycket som 20 procent av alla trafikolyckor involverar nÄgon form av förardistraktion. Samtidigt finns det ingenting som indikerar att sekundÀruppgiftsutförande under bilkörning minskar. För att fÄ ökad förstÄelse för förares beteende genomfördes detta examensarbete med syfte att studera förhÄllandet mellan upplevd mental belastning och faktisk pÄverkan pÄ körprestationen vid utförande av sekundÀruppgift under bilkörning. För att besvara syftet genomfördes en litteraturstudie. Analysen av inkluderade artiklar och deras respektive sekundÀruppgifter baserades pÄ Multiple Resource Theory.

Standardsystem Àr ett allt mer förekommande begrepp i dagens modernaverksamheter. Dessa system möjliggör en effektivisering av verksamheten vilket leder till att den blir mer konkurrenskraftig pÄ marknaden. Dock finns det en del problem att lösa vid anpassningen av standardsystem. Eftersom det pÄ marknaden idag finns ett stort utbud av olika standardsystem Àr det svÄrt för kunden att vÀlja rÀtt system för dennes verksamhet. En av riskerna med att anskaffa ett standardsystem Àr att bunden betalar alldeles för höga summor för onödiga funktioner eller att systemet de anskaffat inte tillfredstÀller de funktioner företaget efterstrÀvar.

För att förhindra övergödning anvÀnds skyddszoner i stora delar av Sverige dÀr jordbruk utförs. Det finns Àven andra faktorer som kan bidra till, eller förhindra, förluster av sediment via fluviala element i landskapet. Variationer i ett vattendrags omland pÄverkar hur den fluviala transporten av sediment ser ut. Syftet med den hÀr studien Àr att kartlÀgga vilka faktorer som kan pÄverka hur transporten av upplöst sediment ser ut i LibrobÀckens nedre delar. Hur variationer i omgivningsmiljön skulle kunna skapa variationer i transporten av upplöst sediment.

I denna uppsats studerar vi delningar av artiklar pÄ det sociala mediet Facebook. Syftet Àr att undersöka informanternas egna tankar, reflektioner och upplevelser av vad de lÀser och delar med sig av pÄ Facebook. Det vi vill undersöka Àr anvÀndandet av artiklar som opinionsbildande material - sÄ som krönikor, debattinlÀgg och nyheter. Fokus ligger pÄ att försöka se hur informanternas förhÄllande till deras Äsikter och vÀrderingar pÄverkas av vad de lÀser och delar pÄ Facebook, samt hur och varför de anvÀnder sig av delningar.Vi har genomfört sex stycken kvalitativa intervjuer med informanter mellan 25-38 Är, bÄde kvinnor och mÀn. De övergripande frÄgestÀllningar vi ville besvara var; Varför vÀljer informanten att lÀsa artiklar pÄ Facebook? Varför vÀljer informanten att dela/dela vidare pÄ Facebook? Hur ser relationen ut mellan de delningar informanten gör och informantens Äsikter?För analysen har vi frÀmst anvÀnt oss av teorierna Uses & Gratifications, som vi hÀmtat frÄn Lee & Ma (2012), samt Kang et al (2013) för att förklara motivet till delningar och NyhetsvÀrdering som baseras pÄ Galtung och RugeŽs kriterier för nyhetsvÀrdering, för att förklara vad de lÀser.

Syfte: Syftet med studien Àr att kartlÀgga interaktionen mellan elever med autismspektrumtillstÄnd (AST) utan utvecklingsstörning och elever utan AST i skolan. Ett annat syfte Àr att utreda den pedagogiska planeringen med avseende pÄ samspelet mellan eleverna. Detta Àr intressant med anledning av den nya skollagen som kom 2011 dÄ elever med autism utan utvecklingsstörning skulle ha sin skolgÄng i grundskolan. Tidigare rÀckte diagnosen autism för att eleverna skulle placeras i grundsÀrskolan.Teori: Studien grundar sig pÄ symbolisk interaktionism. Denna teori grundar sig pÄ att det Àr gruppen som utgör grunden för mÀnniskors handlande.

SammanfattningSyfte och frĂ„gestĂ€llningarSyftet med denna undersökning Ă€r att ta reda pĂ„ vad hĂ€lsa innebĂ€r för lĂ€rare i idrott och hĂ€lsa, vad de anser om undervisningen i hĂ€lsa och hur de undervisar i hĂ€lsa i skolĂ€mnet idrott och hĂ€lsa.Följande frĂ„gestĂ€llningar anvĂ€ndes för att ta reda pĂ„ detta:?Vad innebĂ€r hĂ€lsa för en lĂ€rare i idrott och hĂ€lsa??Vad anser lĂ€rare i idrott och hĂ€lsa om undervisningen i hĂ€lsa? Är hĂ€lsa viktigt??Tycker de att undervisningen i hĂ€lsa har förĂ€ndrats? I sĂ„ fall hur??Hur undervisar de i hĂ€lsa och vad innehĂ„ller undervisningen?MetodJag har i min undersökning gjort kvalitativa intervjuer med fyra lĂ€rare som undervisar i Ă„rskurs 1 ? 6 i idrott och hĂ€lsa. Intervjuerna bandades och gjordes i respektive lĂ€rares skola.ResultatResultatet av undersökningen visade att lĂ€rarna tycker att hĂ€lsa Ă€r viktigt och att den, med tiden, har fĂ„tt större betydelse i skolan men medger samtidigt att hĂ€lsodelen fĂ„r (betydligt) mindre tid Ă€n andra delar. Samtliga menade att mĂ„let med hĂ€lsoundervisningen Ă€r att eleverna ska mĂ„ bra bĂ„de fysiskt, psykiskt och socialt och att bĂ„de teoretisk och praktisk undervisning behövs. NĂ„gra anser vidare att lĂ€roplanen, nĂ€r det gĂ€ller hĂ€lsa, Ă€r otydligare och mindre konkret Ă€n andra delar i Ă€mnet idrott och hĂ€lsa.

Ericsson har utvecklat ett ramverk för multimediakommunikation som heter Mario. Mario kan anvÀndas för att sÀtta upp video- och ljud-samtal över IP och finns fungerande pÄ Android och iOS. Mario Àr en del av web browsern Bowser som finns att hÀmta pÄ Google Play eller App Store. Bowser möjliggör att köra WebRTC applikationer skrivna i HTML5 och JavaScript pÄ Android och iOS.Nu nÀr Microsoft slÀpper sina nya plattformar, Windows RT, Windows 8 och Windows Phone 8 sÄ finns ett intresse att försöka flytta detta ramverk till dessa plattformar. Vi kommer göra ett försök att porta Mario till Windows RT.

Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka vilka argument som finns för gymnasieskolans matematikundervisning, samt hur lÀroplan och kursplaner förhÄller sig till dessa argument. DÀrigenom hoppas jag kunna befÀsta skolmatematiken som sÄdan, men Àven bygga upp en arsenal av argument för att bemöta framtida elevers behov av motivation. För att uppnÄ detta syfte har jag genomfört en litteraturstudie av olika forskares och matematikdidaktikers texter kring argumenten för skolmatematiken och sedan kategoriserat dessa i fyra argumentskategorier. DÀrefter har jag försökt utreda argumentens implikationer i skolverksamheten. Resultaten visar att vissa av argumentskategorierna vilar pÄ en ganska osÀker grund, medan andra Àr vÀl underbyggda.

I denna uppsats studerar vi delningar av artiklar pÄ det sociala mediet Facebook. Syftet Àr att undersöka informanternas egna tankar, reflektioner och upplevelser av vad de lÀser och delar med sig av pÄ Facebook. Det vi vill undersöka Àr anvÀndandet av artiklar som opinionsbildande material - sÄ som krönikor, debattinlÀgg och nyheter. Fokus ligger pÄ att försöka se hur informanternas förhÄllande till deras Äsikter och vÀrderingar pÄverkas av vad de lÀser och delar pÄ Facebook, samt hur och varför de anvÀnder sig av delningar.Vi har genomfört sex stycken kvalitativa intervjuer med informanter mellan 25-38 Är, bÄde kvinnor och mÀn. De övergripande frÄgestÀllningar vi ville besvara var; Varför vÀljer informanten att lÀsa artiklar pÄ Facebook? Varför vÀljer informanten att dela/dela vidare pÄ Facebook? Hur ser relationen ut mellan de delningar informanten gör och informantens Äsikter?För analysen har vi frÀmst anvÀnt oss av teorierna Uses & Gratifications, som vi hÀmtat frÄn Lee & Ma (2012), samt Kang et al (2013) för att förklara motivet till delningar och NyhetsvÀrdering som baseras pÄ Galtung och RugeŽs kriterier för nyhetsvÀrdering, för att förklara vad de lÀser.

Mitt arbete handlar om att smycka kroppen utifrÄn ett skulpturallt perspektiv med inspiration frÄn mina teckningar. Titeln Ateles Àr ett grekiskt ord och betyder utan slut. Med detta ord syftar jag pÄ mitt sÀtt, metod och kÀnsla jag har inför arbetet och det jag skapar. Ett vÀxande utan slut..

Ledarskap Àr idag ett högst aktuellt Àmne. Företag etablerar sig i andra delar av vÀrlden och globaliseringen gör att organisationer mÄste integrera med andra kulturer Àn sin egen. Ledarskap blir dÄ en nyckelkomponent och ett konkurrensmedel. I vÄr uppsats vill vi granska fenomenet ledarskap i en annan kulturell kontext Àn vÄr egen. Med hjÀlp av ett MFS-stipendium frÄn Sida fick vi möjlighet att Äka till Sihanoukville, Kambodja för att att göra en undersökning om ledarskap och kultur.

Sammanfattning En studie- och yrkesvÀgledare i grundskolan mÄste lÀra sig ny kunskap hela tiden. Utan kunskap om omvÀrlden, samhÀllet och skolsystemet kan de inte utföra sitt arbete. Det övergripande syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur en studie- och yrkesvÀgledare pÄ grundskolan ser pÄ sitt lÀrande mot bakgrund av gymnasiereformen som implementerades under 2011/2012. Hur arbetar de med sitt lÀrande under en gymnasiereform? Hur blev de i sin yrkesroll utmanade under denna period? Hur ser de pÄ skollagens text om kompetensutveckling? Detta Àr de frÄgestÀllningar som stÀlls och besvaras i denna studie. Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr sex arbetande studie- och yrkesvÀgledare intervjuas.

I detta papper försvarar jag Ayn Rands metaetik mot invÀndningar presenterade av Charles J King. Vad Àr roten till alla vÀrden? Ayn Rand menar att det Àr livet som Àr det yttersta vÀrde och som dÀrför gör alla andra vÀrden möjliga och nödvÀndiga. Charles J. King delar inte denna uppfattning utan menar istÀllet att det som gör vÀrden möjliga Àr inte livet, utan förmÄgan att ha begÀr.

Studien Àr en kvalitativt inriktad undersökning omfattande sex intervjuer med studenter och alumni vid ett lÀrosÀte i södra halvan av Sverige, som har till syfte att identifiera och beskriva faktorer som gör arbetsgivare attraktiva för gruppen lÀrarstudenter. FrÄgestÀllningarna rör i första hand identifiering av betydelsefulla faktorer i valet av arbetsgivare. Forskningsprocessen har i stora delar varit induktiv och de teoretiska analysverktygen har dÀrför valts sedan det empiriska materialet redan framkallats. Som utgÄngspunkt för den teoretiska analysen har anvÀnts epistemologisk identitetsteori (Demerath), psykologiska kontrakt (Rousseau) och pragmatisk rationalism (Hodkinson & Sparkes). Delar av den teoretiska analysen har gjorts utifrÄn Bourdieus teorier om habitus och sociala strukturer.

Syftet med uppsatsen Ă€r att belysa fenomenet ?det roterande kommunchefskapet? inom Åtvidabergs kommun ur ett makt- och ledarskapsperspektiv. Till grund för studien ligger intervjuer med de fem kommunchefer som ingĂ„r i det roterande kommunchefskapet och fem andra informanter ur organisationen. Analysmetoden för föreliggande studie Ă€r grundad teori. Analysen bestĂ„r av fyra delar; ide och modell, chef och individ, koncept och organisation och slutligen symbol och vĂ€rde.