Jag har genomfört en kvalitativ studie med fenomenografisk metod som handlar om att ta reda pÄ förskolepedagogers uppfattningar av rörelse. Vad för uppfattningar förskolepedagogerna har om av varför man ska ha rörelse samt hur pedagogerna uppfattar att de planerar in rörelse i förskolans verksamhet. Jag har valt att intervjua Ätta pedagoger frÄn tvÄ olika förskolor som finns i tvÄ olika delar av en kommun. Resultatet visar att pedagogernas uppfattningar av rörelse gav tvÄ olika kategorier dÀr den ena handlar om att rörelse Àr allt som ett barn gör med sin kropp medan de andra kategorier handlar om att rörelse som barn mer handlar och att bygga upp sin kropp och för att barnen ska fÄ kontroll över sin kropp. Pedagogernas uppfattning av varför man ska ha rörelse i förskolan gav ocksÄ tvÄ kategorier dÀr den första handla om att de Àr för att barnen ska lÀra kÀnna sin kropp och för att barnen ska lÀra sig och behÀrska sin kropp. Den andra kategorin handlar om att man har rörelse för att det Àr hÀlsofrÀmjande alltsÄ att det Àr viktigt och nyttigt samt att man lÀr bÀttre.

Rapporten fÄngar upp bakgrunden till dödsstraffet och syftet med den och min röda trÄd, ligger i att ta reda pÄ hur dödsstraffets tillÀmpning, i de delar av USA som fortfarande anvÀnder sig av straffet, egentligen ser ut och fungerar. Den inriktar sig pÄ det faktum att oskyldiga döms och avrÀttas vid felaktig tillÀmpning av dödsstraffet. Samtidigt beskrivs effekterna och de brottspreventiva funktioner som ligger bakom samt vilka avrÀttningsmetoder som anvÀnds och om dessa egentligen fungerar och tillÀmpas pÄ korrekt sÀtt, utan att liknas vid tortyr. I resultatet sammanstÀlls rapportens frÄgestÀllningar utifrÄn aktuell litteratur i Àmnet. Detta har jag Ästadkommit genom att ha samlat kunskap ur bl.

Detta arbete gÄr ut pÄ att jag, i ett antal improvisationer, undersöker möjligheten att spela utan att tÀnka pÄ, reflektera över eller vÀrdera det jag spelar. De frÄgor och funderingar jag kommer att utgÄ ifrÄn Àr: * Kan jag spela utan att reflektera över detta jag spelar?* Kan jag spela utan att vÀrdera det jag spelar? * Hur pÄverkar dessa försök och förhÄllningssÀtt mitt musicerande i olika spelsituationer? Dessa frÄgor försöker jag besvara genom att med olika ramar och utgÄngspunkter göra undersökningar genom att improvisera och samtidigt dokumentera detta. Efter varje improvisation noterar jag hur jag upplevde situationen och jÀmför sedan detta med hur det lÀt och sÄg ut. Jag kommer att knyta an detta till Kenny Werners bok ?Effortless Mastery? och Stephen Nachmanovitchs bok ?Free play?..

I denna uppsats studerar vi delningar av artiklar pÄ det sociala mediet Facebook. Syftet Àr att undersöka informanternas egna tankar, reflektioner och upplevelser av vad de lÀser och delar med sig av pÄ Facebook. Det vi vill undersöka Àr anvÀndandet av artiklar som opinionsbildande material - sÄ som krönikor, debattinlÀgg och nyheter. Fokus ligger pÄ att försöka se hur informanternas förhÄllande till deras Äsikter och vÀrderingar pÄverkas av vad de lÀser och delar pÄ Facebook, samt hur och varför de anvÀnder sig av delningar.Vi har genomfört sex stycken kvalitativa intervjuer med informanter mellan 25-38 Är, bÄde kvinnor och mÀn. De övergripande frÄgestÀllningar vi ville besvara var; Varför vÀljer informanten att lÀsa artiklar pÄ Facebook? Varför vÀljer informanten att dela/dela vidare pÄ Facebook? Hur ser relationen ut mellan de delningar informanten gör och informantens Äsikter?För analysen har vi frÀmst anvÀnt oss av teorierna Uses & Gratifications, som vi hÀmtat frÄn Lee & Ma (2012), samt Kang et al (2013) för att förklara motivet till delningar och NyhetsvÀrdering som baseras pÄ Galtung och RugeŽs kriterier för nyhetsvÀrdering, för att förklara vad de lÀser.

Jag har undersökt förhÄllandet mellan plats, skapandeprocess och mig sjÀlv som platsskapare. Platsskapande Àr ett centralt tema inom landskapsarkitekturen och vÀcker dÀrför mitt intresse och viljan att bÀttre förstÄ hur skapandeprocessen gÄr till.Underlaget till min diskussion om plats, skapandeprocess och mig sjÀlv som platsskapare bestÄr av tre delar med olika angreppssÀtt. Genom en dagbok dokumenterar jag en faktisk plats ? Karlskronaplan ? och gestaltningsarbetet som syftar till att ge denna plats en ny form. Denna del Àr ytterst personlig och rör i stor utstrÀckning mina kÀnslor för och upplevelser av sÄvÀl plats som skapandeprocess.

Bakgrunden till det hÀr examensarbetet Àr att ATG ville fÄ fram ett konstruktionsunderlag till en direktspelsapplikation med ett vÀl fungerande grÀnssnitt. Detta inkluderar att bygga en prototyp och utvÀrdera denna med hjÀlp av anvÀndarna. Mitt mÄl med examensarbetet har varit att skapa ett grÀnssnitt som bÄde nybörjare och erfarna totomatanvÀndare ska kunna anvÀnda utan att stöta pÄ problem eller tycka att grÀnssnittet hindrar eller fördröjer de arbetsuppgifter de har att sköta. I min problemlösning har jag anvÀnt mig av prototyping som innehÄller följande fem steg vilka jag har gÄtt igenom en gÄng under mitt exjobb. 1.

Den 7 december 2022 offentliggjorde Europeiska kommissionen ett f?rslag till direktiv om harmonisering av vissa delar av insolvenslagstiftningen inom EU:s medlemsstater. Initiativet ?r ett led i kommissionens arbete med att st?rka kapitalmarknadsunionen och har till syfte att fr?mja ekonomisk och finansiell integration inom unionen. Direktivf?rslaget inneh?ller flera nyheter till svensk konkurs- och rekonstruktionslagstiftning, bland annat inf?randet av s? kallade pre-pack-f?rfaranden.

Servant leadership Àr ett begrepp som visar potential inom ledarskapsforskningen, framförallt för att förklara meningsskapande ledarskap, hur ledaren leder sig sjÀlv samt hur ledarskap kan accepteras utan auktoritet. Problemet Àr att forskningen hittills varit alltför okritisk. Begreppets validitet har bevisats i kvantitativa mÄtt, men dess implikationer för sjÀlva ledarskapsutövandet eller ledaren Àr oklara.Syftet med uppsatsen Àr att testa begreppet servant leadership som verktyg för ledarskapsstudier. Kan begreppet konkretiseras och mÀtas? Kan man vara sÀker pÄ vad man mÀter? För att besvara dessa frÄgor omfattar uppsatsen en granskande litteraturstudie och en tillÀmpande fallstudie i tre delar.Resultaten antyder att begreppet servant leadership kan brista i precision och tillförlitlighet.

Jag har genomfört en kvalitativ studie med fenomenografisk metod som handlar om att ta reda pÄ förskolepedagogers uppfattningar av rörelse. Vad för uppfattningar förskolepedagogerna har om av varför man ska ha rörelse samt hur pedagogerna uppfattar att de planerar in rörelse i förskolans verksamhet. Jag har valt att intervjua Ätta pedagoger frÄn tvÄ olika förskolor som finns i tvÄ olika delar av en kommun. Resultatet visar att pedagogernas uppfattningar av rörelse gav tvÄ olika kategorier dÀr den ena handlar om att rörelse Àr allt som ett barn gör med sin kropp medan de andra kategorier handlar om att rörelse som barn mer handlar och att bygga upp sin kropp och för att barnen ska fÄ kontroll över sin kropp. Pedagogernas uppfattning av varför man ska ha rörelse i förskolan gav ocksÄ tvÄ kategorier dÀr den första handla om att de Àr för att barnen ska lÀra kÀnna sin kropp och för att barnen ska lÀra sig och behÀrska sin kropp. Den andra kategorin handlar om att man har rörelse för att det Àr hÀlsofrÀmjande alltsÄ att det Àr viktigt och nyttigt samt att man lÀr bÀttre.

Sociala nÀtverkssidor Àr för mÀnniskor idag en del av vardagen dÄ vi skapar nya umgÀngen, bekantskaper, vÀnskaper och fiender. Vi trÀffar framtida arbetsgivare och finner i visa fall kÀrleken med hjÀlp av detta nu vardagliga verktyg. Eftersom vi gör allt detta Àr uppbyggnaden och utvecklingen av anvÀndarens profil ett viktigt hjÀlpmedel för att lyckas presentera sig sjÀlv pÄ ett positivt sÀtt.MÄlet med denna uppsats Àr att undersöka hur svenska kvinnor framstÀller sig sjÀlva inför andra anvÀndare och vad de delar med sig av sin identitet pÄ det sociala nÀtverket Twitter. Vi utgÄr frÄn tre frÄgestÀllningar:? ? ?PÄ vilka sÀtt framstÀller sig svenska kvinnor pÄ Twitter? Vilka skillnader finns mellan anvÀndare beroende pÄ antal följare? Vilken grÀns sÀtter kvinnor för vad de delar med sig till sin publik pÄ Twitter?De teoretiska utgÄngspunkterna för denna studie Àr i Erving Goffmans teorier om ?front stage?, ?back stage? och ?impression management? och nyare forskning gjord av bland andra danah boyd samt begreppet representation.

En mĂ€nniskas sprĂ„kutveckling Ă€r fantastiskt. Trots avsaknad av formell utbildning blir de flesta barn pĂ„ nĂ„gra fĂ„ Ă„r goda sprĂ„kbrukare. SprĂ„ket, som Ă€r ett abstrakt och komplicerat symbolsystem, utvecklas och förfinas hos de flesta av oss utan att vi egentligen vet eller reflekterar över hur det gĂ„r till. ÄndĂ„ har pĂ„ senare Ă„r personal i skolor och förskolor signalerat att man kĂ€nner oro över barns sprĂ„k. En del barn har börjat första klass utan att ha de sprĂ„kkunskaper som behövs för att klara undervisningen.

I denna uppsats studerar vi delningar av artiklar pÄ det sociala mediet Facebook. Syftet Àr att undersöka informanternas egna tankar, reflektioner och upplevelser av vad de lÀser och delar med sig av pÄ Facebook. Det vi vill undersöka Àr anvÀndandet av artiklar som opinionsbildande material - sÄ som krönikor, debattinlÀgg och nyheter. Fokus ligger pÄ att försöka se hur informanternas förhÄllande till deras Äsikter och vÀrderingar pÄverkas av vad de lÀser och delar pÄ Facebook, samt hur och varför de anvÀnder sig av delningar.Vi har genomfört sex stycken kvalitativa intervjuer med informanter mellan 25-38 Är, bÄde kvinnor och mÀn. De övergripande frÄgestÀllningar vi ville besvara var; Varför vÀljer informanten att lÀsa artiklar pÄ Facebook? Varför vÀljer informanten att dela/dela vidare pÄ Facebook? Hur ser relationen ut mellan de delningar informanten gör och informantens Äsikter?För analysen har vi frÀmst anvÀnt oss av teorierna Uses & Gratifications, som vi hÀmtat frÄn Lee & Ma (2012), samt Kang et al (2013) för att förklara motivet till delningar och NyhetsvÀrdering som baseras pÄ Galtung och RugeŽs kriterier för nyhetsvÀrdering, för att förklara vad de lÀser.

Energianva?ndningen i Sverige och va?rlden fo?rva?ntas o?ka och bostads- och servicesektorn sta?r fo?r 40 % av va?rldens totala energibehov. Det a?r viktigt att energieffektivisera redan befintliga byggnader och optimera dess system da? en la?gre energianva?ndning gynnar ba?de miljo?n och ekonomin. En byggnads ventilationssystem sta?r fo?r en stor del av en fastighets energianva?ndning och det finns ofta stor potential fo?r systemet att optimeras och effektiviseras.En fastighetsa?gare vill inte ha fastigheter som sta?r outhyrda.

Bakgrund: World Health Organization, WHO, har i sina studier visat att det globalt finns 279 miljoner mÀnniskor med synnedsÀttning, av dessa beror 98 miljoner pÄ okorrigerade refraktionsfel och representationen Àr störst i utvecklingslÀnder hos personer över 50 Är.Syfte: Syftet med denna studie var att ta reda pÄ vilken förbÀttring i avstÄndsvisus hjÀlpsökande i Bolivia fÄr med begagnade glasögon frÄn Vision for all, VFA, och samtidigt titta pÄ hur fördelningen av refraktionsfel ser ut i jÀmförelse med andra delar av vÀrlden.Metod & Material: Projektet utfördes i samarbete med VFA under en resa till Bolivia i april 2010. Tre stÀder i Bolivia besöktes och försökspersonerna fick sjÀlva söka upp undersökningsplatsen. En enklare synundersökning, dÀr bÀsta sfÀriska styrka togs fram binokulÀrt, utfördes av tre optikerstudenter och en legitimerad optiker. Snellen E-hake anvÀndes tillsammans med provbÄge, provglas och flipprar. Resultatet journalfördes och analyserades och jÀmfördes sedan med studier frÄn andra delar av vÀrlden.Resultat: I studien ingÄr 1083 försökspersoner mellan 6 och 92 Är, varav 622 var emmetropa, 300 hyperopa, ? +0,25D, och 161 myopa, ?-0,25D.

En organisations vÀrderingar beskriver för medlemmarna hur organisationen önskar att vara eller bli, vÀgleder medlemmarna om vilka beteenden som Àr önskvÀrda och om hur organisationens mÄl ska nÄs. En stark och enad organisationskultur dÀr alla strÀvar mot organisationens mÄl kan endast uppnÄs genom att medlemmarna delar organisationens vÀrderingar. I detta examensarbete har anstÀlldas attityder till sin organisations vÀrderingar undersökts. Mer specifikt, om de anstÀllda upplever att det Àr viktigt att dela organisationens vÀrderingar för att klara av sina uppgifter, om de delar organisationens vÀrderingar och hur vÀrderingarna kommer till uttryck i deras dagliga arbete. Tio intervjuer har genomförts med en yrkesgrupp i organisationen Samhall.