Sök:

Sökresultat:

37 Uppsatser om Smćgrisproduktion - Sida 1 av 3

Nyckeltal i lönsam grisproduktion : vilka produktionsnyckeltal har störst relevans för en lönsam och konkurrenskraftig grisproduktion samt vilka anser expertisen ha störst betydelse vid kreditbedömning

Vid bedömning av finansiering till lantbruksföretag har ett kunskapsgap uppmÀrksammats mellan banksektorn och lantbrukssektorn. Vi har avgrÀnsat oss till omrÄdet grisproduktion. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka vilka produktionsnyckeltal som har störst relevans för en lönsam samt konkurrenskraftig grisproduktion och som expertisen anser ha störst betydelse vid kreditbedömning. För att fÄ fram vilka dessa nyckeltal Àr har vi genomfört kvalitativa intervjuer. För att fÄ en bred uppfattning om vilka de mest relevanta nyckeltalen Àr vid kreditbedömning har vi anvÀnt oss utav flera informantgrupper. I intervjuerna har informanterna fÄtt ranka produktionsnyckeltal mellan 1 till 10 utifrÄn nyckeltalets relevans vid kreditbedömning. Den totala rankingen sammanrÀknades och de nyckeltalen med högst totalranking antogs ha störst relevans med en lönsam och konkurrenskraftig grisproduktion. Vi valde informanter inom Götaland och inom diverse yrkesroller inom grisnÀringen. Det nyckeltal inom smÄgrisproduktion som fick högst ranking var Producerade smÄgrisar/ Ärssugga och anses av expertisen ha störst relevans för en lönsam samt konkurrenskraftig grisproduktion och ha störst betydelse vid kreditbedömning. Det nyckeltal som fick nÀst högst ranking var Antal avvanda/ kull. Det nyckeltal inom slaktsvinsproduktionen som fick högst ranking var TillvÀxt, g/dag och MJ per kg tillvÀxt och anses av expertisen ha störst relevans för en lönsam samt konkurrenskraftig grisproduktion och ha störst betydelse vid kreditbedömning. Nyckeltalet som fick nÀst högst ranking var Slaktvikt, kg. I resultatet av studien kom vi fram till att vissa nyckeltal var viktigare Àn andra nÀr det gÀller dess relevans att undersöka nyckeltalet nÀrmare vid en kreditbedömning.

Ekonomisk jÀmförelse mellan integrerad grisproduktion och smÄgrisproduktion

Detta examensarbete gÄr ut pÄ att jÀmföra olika produktionsalternativ för grisproduktion. För att göra detta har jag jÀmfört integrerad produktion och smÄgrisproduktion. Dessa tvÄ har jÀmförts i tvÄ olika storlekar.Jag har valt att rÀkna pÄ lönsamheten i grisproduktionen. För att göra detta har jag jÀmfört olika storlekar och produktionsinriktningar. En stor satsning pÄ ca 390 djurenheter och en mindre pÄ under 200 djurenheter.

Ekonomiska aspekter av stallhygien och djurskötarens ?djuröga? i grisproduktion

Syftet med den hÀr litteraturstudien Àr att undersöka hur stallhygienen och personal med djuröga pÄverkar produktionsresultaten och ekonomin i grisproduktion. Stallmiljön pÄverkar sÄvÀl djuren som mÀnniskorna som vistas i miljön. Man har sett att personer som vistas i stallmiljöer löper högre risk att drabbas av luftvÀgsymtom och kronisk bronkit. Det Àr det organiska dammet bestÄende av bland annat djurhÄr, urin, fekalier, mikroorganismer, vegetabiliska partiklar samt andra partiklar som orsakar detta. Följderna av inandningen kan leda till feber, trötthet och huvudvÀrk och dÀrmed sÀnkt arbetsförmÄga.

Olika typer av strömedel till gris : effekter pÄ beteende och produktion

Konsumenterna har idag en ökad efterfrÄgan av kött frÄn vÀlmÄende grisar. Det har bidragit till att grisproducenterna har ett ökat intresse av att anvÀnda strömedel för att fÄ bÀttre djurvÀlfÀrd i produktionen. Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ vilken inverkan halm, torv och spÄn har pÄ beteende- och produktionsmÄtt. Exempel pÄ normala beteenden hos grisar Àr sitta, ligga, bygga bo och födosök. Exempel pÄ onormala beteende Àr bitning, sÄsom öronbitning och svansbitning.

Danmarks export av grisprodukter : Àr det en fördelaktig affÀr?

Danmark Àr ett land som har en utvecklad industri inom grisproduktion, dÀr största delen gÄr till export. Inom jordbrukssektorn i Danmark Àr det grisarna som stÄr för det största exportvÀrdet. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur denna handel kan motiveras genom studier av komparativa fördelar. För att kunna analysera grisproduktionen och dess pÄföljande export, undersöks nyckelkoncepten till drivkrafter bakom handel. I detta arbete Àr tvÄ olika index nyttjade som jÀmförelse för att rÀkna ut de komparativa fördelarna -Balassa?s revealed comparative advantage Àr det index som Àr Àldst och mest anvÀnt inom litteraturen. Det lider dock av flera brister.

Genotyp ? miljösamspel inom konventionell och ekologisk slaktsgrisproduktion

I Sverige föds grisar upp i antingen konventionell eller ekologisk produktion, vilken utgör en procent av den totala produktionen. De raser som anvÀnds inom de bÄda systemen Àr des-amma, dock skiljer sig utformningen av inhysning, utfodringsstrategi och omgivningstempe-ratur mellan systemen, vilket stÀller olika krav pÄ djuren. HÀlsoproblemen i de olika systemen skiljer sig Àven Ät. DÀr genotyp-miljösamspel förekommer och Àr starkt, rangordnas djuren olika med avseende pÄ avelsvÀrde beroende pÄ om de befinner sig i en konventionell eller ekologisk miljö. DÀr samspelet inte förekommer eller Àr svagt, rangeras djuren lika i bÀgge miljöerna. Syftet med denna litteraturstudie Àr att beskriva genotyp-miljösamspel för grisars produkt-ionsegenskaper mellan konventionell och ekologisk produktionsmiljö och om det behöver ut-formas ett enskilt avelsprogram för ekologisk grisproduktion.

Hur ekonomin i svinproduktion pÄverkas av prisförÀndringar :

The purpose of this essay is to evaluate how the big changes in prices are effecting pigproduction. My calculations show how much there will be left for interests and amortisation. I?ve chosen not to calculate the costs of buildings. The condition from the beginning is a production of pork with 10.000 pigs per year. Instead of buying piglets, I?ve calculated on breeding them and for that purpose I will need 440 sows. I?ve investigated the working hours and given examples of how to decries these. My conclusion is that with the prices we have to day, pork production is a hard business..

RÀttvis prissÀttning av hybrider och smÄgrisar :

Svensk grisproduktion har haft ett par tunga Är, men nu ser mÄnga grisproducenter pÄ framtiden med tillförsikt. Det Àr ocksÄ sÄ att det Àr Sveriges grisproducenter som ser mest ljust pÄ framtiden av Sveriges bönder och var femte grisproducent funderar pÄ att investera i djurstallar under Är 2005. (www.lrf.se) MÄnga besÀttningar Àr specialiserade med antingen hybrid-, smÄgris- eller slaktsvinsproduktion dÀrför Àr det viktigt att man har en rÀttvis prissÀttning av smÄgrisar och hybrider. Detta arbete syftar till att belysa hur vinsten fördelas mellan leden, hur risken fördelas mellan leden, vad som Àr en rÀttvis fördelning (prissÀttning) och hur man kan göra fördelningen (prissÀttningen) mer rÀttvis. För att ta reda pÄ detta har dels kalkyler frÄn Agriwise anvÀnts för att spegla lönsamheten och dels har intervjuer gjorts med producenter för att fÄ reda pÄ deras syn pÄ risk och rÀttvis prissÀttning. NÄgra av dem som intervjuats har ingÄtt i en fallstudie, för att ytterligare spegla lönsamheten inom respektive led.

Managementperspektiv pÄ grisproduktion i Lojsta :

At the farm Fride, in Lojsta at the Southern part of Gotland, my family runs a pig production with 80 part-integrated sows in a ?Familybox-system?. The main parts of the facilities are from the early 90ÂŽs and have done their job. The production results have the last years decreased because of new infections so we have to do something before shifting ownership! This degree thesis is meant to answer the question about which the optimal extension would be today. By studying literature, use my own experience and make lots of calculations, I try to find out different opportunities.

Aggressivt beteende hos suggor vid gruppering

Syftet med den hÀr litteraturstudien Àr att undersöka vilka faktorer som pÄverkar aggressionsnivÄn hos grupphÄllna suggor och vilka konsekvenser aggressivt beteende kan fÄ för produktionsresultaten. Aggressivt beteende hos suggor pÄverkas av mÄnga olika faktorer, t.ex. boxstorlek, boxutformning, utfodringssystem, tillgÄng pÄ strömedel, djurhantering och avel. Behandling med lugnande preparat eller maskeringslukter har dÀremot ingen betydande effekt pÄ förekomsten av aggressivt beteende. SÄdana preparat förskjuter förekomst av aggression och resulterar ofta i en kraftig stressrespons, vilket pekar pÄ försÀmrad djurvÀlfÀrd.

KullutjÀmning i smÄgrisproduktion, strategi, genomförande och effekt pÄ smÄgrisars hÀlsa, tillvÀxt och överlevnad

Trenden för Sveriges grisproduktion Àr att antalet grisproducenter minskar. För att öka konkurrenskraften i den svenska grisproduktionen, Àr en produktionseffektivitet och lönsamhet tvÄ viktiga parametrar. För detta Àr en minskad smÄgrisdödlighet viktigt. SmÄgrisdödligheten har blivit allt mer omdebatterad i svensk grisproduktion och uppmÀrksammad i media. I Sverige Àr smÄgrisdödligheten nÀstan 5 procentenheter högre Àn i andra EU-lÀnder.

JÀmförelse av blötutfodringsanlÀggningar för grisar : intervju med blötutfodringsanvÀndare och sÀljare

Sedan tidigare har det inte funnits nÄgon jÀmförelse mellan tillverkarna och vad det Àr som ingÄr i en blötutfodring. Tillverkarna har egna idéer om hur blötutfodringen skall vara uppbyggd och fungera. Det leder till skillnader mellan tillverkarna, vilka Àr intressanta att kÀnna till vid investering av en blötutfodringsanlÀggning. I denna studie jÀmförs Big Dutchman, Datamix, ACO Funki A/S och Weda med varandra, dels genom intervjuer med ÄterförsÀljare frÄn varje tillverkare, dels genom en enkÀtstudie bland grisproducenter som har blötutfodringar frÄn ovanstÄende tillverkare. Cirka Ätta grisproducenter frÄn varje tillverkare har svarat pÄ intervjun.

En jÀmförelse mellan grisproduktion inomhus och utomhus avseende djurens produktivitet och reproduktivitet

Griskött Àr det kött som konsumeras mest i Sverige, och en allt större del av köttet som konsumeras tÀcks av import. Utomhusproduktion av grisar skiljer sig mellan olika lÀnder vad gÀller bÄde förekomst och utformning. Produktion utomhus likstÀlls ofta med ekologisk produktion, vilket inte alltid Àr fallet eftersom det Àven finns konventionell utegrisproduktion. Det finns utomhushÄllna flockar som bidrar till det konventionellt producerade grisköttet i vissa europeiska lÀnder, framförallt i Storbritannien och Frankrike. Moderna framsteg som elektriska stÀngsel, terrÀngfordon, öronbrickor i plast och förbÀttrade hyddor dÀr suggorna kan grisa har bidragit till en mer konkurrenskraftig och lÀtthanterlig utomhusproduktion. Syftet med denna litteraturstudie var att fÄ en ökad kunskap om konventionell produktion inomhus och utomhus genom att jÀmföra de tvÄ produktionssystemen med avseende pÄ reproduktivitet och produktivitet.

Vattenbehov och olika system för vattentilldelning till nyavvanda grisar :

We all know that water is very important for both animals and humans. When we are weaning the piglets from the sow we must guarantee that the piglets can start to drink more water instead of sow milk. The first thing to check is always the quality of the water that is to be used. To secure that, you must take a water sample. If the water is inadequate it can bring a lot of problems and diseases.

Ekonomiska konsekvenser av variation islaktvikt hos slaktgrisar

At present, the Swedish pig industry is in transition. Prices have been low, but feed prices have increased. Therefore, many pig producers have stopped their production. Producers that lack an integrated production may contract piglet?s producers, or may use the mediation services that slaughterhouses provide.

1 NĂ€sta sida ->