Acrylamide (AM) is a commonly used monomer in the manufacture of polyacrylamide. In addition, AM has been found in heated foods that are rich in starch. The main dietary sources in Sweden tend to be crisps, French fries, fried potatoes, crisp bread, cookies and coffee. Un-fortunately, dietary intake of AM has in several studies been shown to cause cancer in ro-dents. Consequently, the compound is currently regarded as a potential carcinogen in hu-mans.

People who live in northern part of the world spend much more time indoors than those who live in warmer countries. In addition that home should be safe, it should also protect one against heat, cold, sunlight and pollution. The indoor environment is affected by installations, material and how the building is formed. Those anomalies that are visible, felt or smelled can be noticed and be rectified. But it?s much more difficult if these abilities are missing.

I Sverige drabbas årligen många mjölkkor av mastit, vilket medför stor kostnader för lantbrukaren och lidande för kon. Genom att först välja ut vilka kor som är intressanta för provtagning och framodling av bakterier i mjölken kan man senare upprätta en mjölkordningslista och på så vis förebygga mastiter. Målet med detta examensarbete är att öka kunskapen om olika mastitbakterier och hur man själv kan förebygga sjukdomsfall av mastit. I litteraturstudien har fakta sammanställts om de olika bakterierna, hur de tar sig in i juvret och hur de kan förebyggas. För var bakterie anges även en lista med konkreta åtgärder och vad man bör göra då kon har insjuknat. Provtagningen har skett på gården Lillegård som har problem med många sjukdomsfall av mastit. Under två tillfällen har utvalda kor från Lillegård CMT-testats och vid behov togs mjölkprov för framodling av bakterier.

Bröstcancer är den vanligaste typen av cancer bland kvinnor i Sverige och varje år avlider cirka 1500 kvinnor till följd av att sjukdomen har spridit sig till andra delar av kroppen. Sjukdomen och de behandlingar som medföljer i den palliativa fasen bidrar till många kroppsliga förändringar och symtom hos den drabbade. De senaste åren har användningen av sociala medier, bland annat i form av bloggar, i samband med sjukdom ökat. Detta samband, i kombination med obotligt bröstcancersjuka kvinnors upplevelser, fann vi som sjuksköterskestudenter intressant och ville därför studera detta närmre. Syftet med studien är att studera hur fyra bloggande kvinnor med spridd bröstcancer upplevde sina kroppar under de två sista månaderna i livet.

Papillomvirus är ett cirkulärt naket dubbelsträngat DNA-virus som kan orsaka benigna eller maligna transformationer i epitel på de allra flesta djur. Olika djurslag har olika artspecifika papillomvirus. Viruset sprids via direkt- eller indirekt kontakt. Hos människa finns över 100 olika typer av humant papillomvirus (HPV) som har olika predilektionsställen på kroppen. Cirka 40 av dem angriper anogenitala områden där vissa kan ge upphov till könsvårtor medan andra ger cellförändringar som senare kan utvecklas till cancer. Hos kvinnor är slemhinnan i cervix känslig för onkogena HPV och cellförändringar där kan leda till cervixcancer (CC).

Röntgenläkarna väljer ofta att byta undersökningsteknik för att fastställa misstänkt patologi som inte går att diagnostisera med en metod. Vid röntgenundersökningar av sinus (bihålor) så kan läkaren välja mellan konventionell röntgen eller en datortomografiundersökning. Skälet är att diagnoser som tumör, benpåverkan eller ansiktstrauma inte avbildas lika bra med den konventionella metoden. Syftet med den här studien är att jämföra datotomografi och konventionell röntgen vid sinusundersökningar, vilka för och nackdelar som de olika metoderna har, hur bildinformationen och diagnostiken skiljer sig, vilka risker som finns med joniserad strålning samt vilka biologiska effekter strålningen har på människan. Intervju har gjorts med odontologi läkare som berättat om för och nackdelar med de olika metoderna, och litteratur och artiklar har gett kunskap för att komma fram till resultatet.

Många av de sjukdomar och hälsoförändringar som ökat i västvärlden de senaste decennierna kan kopplas till kemikalieexponering. Sådana åkommor är exempelvis cancer; leukemi och hjärncancer hos barn samt cancer i bröst, prostata, testiklar och sköldkörtel hos vuxna, metabola sjukdomar; fetma och diabetes, neurologiska störningar hos barn; beteendestörningar, ADHD och autism, immunsystemsstörningar; allergier, astma och ökad infektionskänslighet, reproduktionssystemsstörningar; försämrad spermiekvalitet, minskad reproduktionsförmåga och infertilitet, missbildningar på pojkars könsorgan såsom hypospadi och kryptorkism samt tidigarelagd pubertet hos flickor. Dessa effekter kan vara kopplade till exponering för hälsoskadliga ämnen under fostertid och barndom, äv en om de visar sig först i vuxen ålder. I dagsläget skyddar inte kemikalielagstiftningen foster och barn från kemikalieexponering. Hälsoskadliga ämnen och kemikalier kan således finnas i de material och produkter som människor omges av i vardagen. Kemikalierna kan läcka ut ur materialen och kontaminera inomhusmiljön.

BakgrundHumant immunbristvirus (HIV) är en kronisk infektionssjukdom som gör att kroppens immunförsvar bryts ned. Det är en allmänfarlig sjukdom som faller under Smittskyddslagen vilket innebär att patienten måste informera hälso- och sjukvårdspersonal och eventuellt sin sexualpartner om sin sjukdom. Inget botemedel mot HIV har ännu utforsakts men effektiva bromsmediciner gör att patienter med HIV kan leva ett gott liv. Det finns olika fördomar om HIV som bland annat har grundats i att sjukdomen är självförvållad.Diskriminering av patienter som lever med HIV är ett stort problem i världen, då samhällets negativa attityder kan komma att påverka hälso- och sjukvårdspersonalens värderingar och inställningar till mötet av denna patientgrupp. Beroende på hur HIV ? positiva patienter upplever mötet med hälso- och sjukvårdspersonal läggs en grund för hur vården kommer att utformas och därmed kan HIV ? positiva patienters inställningar till vården påverkas.

BakgrundHumant immunbristvirus (HIV) är en kronisk infektionssjukdom som gör att kroppens immunförsvar bryts ned. Det är en allmänfarlig sjukdom som faller under Smittskyddslagen vilket innebär att patienten måste informera hälso- och sjukvårdspersonal och eventuellt sin sexualpartner om sin sjukdom. Inget botemedel mot HIV har ännu utforsakts men effektiva bromsmediciner gör att patienter med HIV kan leva ett gott liv. Det finns olika fördomar om HIV som bland annat har grundats i att sjukdomen är självförvållad.Diskriminering av patienter som lever med HIV är ett stort problem i världen, då samhällets negativa attityder kan komma att påverka hälso- och sjukvårdspersonalens värderingar och inställningar till mötet av denna patientgrupp. Beroende på hur HIV ? positiva patienter upplever mötet med hälso- och sjukvårdspersonal läggs en grund för hur vården kommer att utformas och därmed kan HIV ? positiva patienters inställningar till vården påverkas.

I arbetet undersöker jag de diskurser som asexualitet - utifrån en kontext som menas påtala och kritisera heteronormativa antaganden - inträder i. Genom en ständigt närvarande disciplinering görs asexualitet till ett föremål för tal, och därmed föremål för diskurser. Utifrån villkor och antaganden om var och hur ?rätt? tal formuleras görs asexualitet till ett motsägelsefullt element att ordna in i framförandet av identitet. Asexualitet förhandlas i materialet gentemot exempelvis medicinska, psykologiska och sociala effekter. Genom fortlöpande diskursiva erkännanden och misskännanden konstrueras ?de asexuella? som autentiska individer med en konstant och stabil livshistoria.

Background: The women who were called in for further examinations after a breast screening had all their examinations and test during one day. This organization has been conducted since 1993 in this clinic, but has not previously been evaluated. Aim: The aim of this study was to investigate the patients? experiences of the organization, in a radiologic breastcancer clinic, where all the examinations and the test-results were given at the same day. Method: An empirical quantitative study was performed.

Cancerpatienternas upplevelse av möten med vårdpersonal under sjukdom påverkar patienterna på olika sätt. Syftet med denna studie var att beskriva cancerpatienters upplevelser av mötet med vårdpersonal. Två självbiografier har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Narrativerna lästes i två omgångar och sedan extraherades textenheter som kategoriserades i flera steg. Kategoriseringen resulterade i fyra slutkategorier.

Kvarka är en smittsam luftvägssjukdom som drabbar hästar. Kvarka orsakas av bakterien Streptococcus equi supsp. equi. Den klassiska symptombilden är feber, näsflöde (24-48 timmar efter feber) först tunt och klart sekret sedan mer tjockt samt svullna lymfknutor och svårigheter att svälja. De svullna lymfknutorna kan bilda abscesser som sedan kan spricka upp med varutträde.

Cancer och tumörsjukdomar är ett allvarligt folkhälsoproblem i Sverige. Bröstcancer utgör den näst vanligaste cancerformen hos kvinnor. Av alla nya cancerfall hos kvinnor är 22% bröstcancer. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av lidande vid bröstcancer. Nitton kvalitativa publicerade artiklar analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys.

BakgrundPsykisk ohälsa är vanligt förekommande och kan uppvisas genom symtom som exempelvis ångest, oro, sömnproblem, stress och självmordstankar. Psykisk ohälsa kan tillsammans med ärftliga faktorer och livshändelser leda till att psykisk sjukdom utvecklas. Det finns fortfarande mycket fördomar och negativa attityder gentemot personer med psykisk sjukdom i samhället vilket bidrar till att många inte vågar tala om sin sjukdom. En förklaring till varför det finns negativa attityder gentemot personer med psykisk sjukdom är att människor ofta har en dålig kunskap om fenomenet och därför blir rädda för det som är främmande. Sjuksköterskestudenter delar ofta denna allmänna uppfattning gentemot personer med psykisk sjukdom.SyfteSyftet var att beskriva attityder till psykisk sjukdom samt psykiatrisk vård före, under och efter den kliniska utbildningen inom psykiatrin hos sjuksköterskestudenter i Sverige.MetodFör att kunna besvara syftet valdes metoden kvalitativ forskningsintervju med deskriptiv design.