Studiens syfte är att undersöka om det förekommer etnisk diskriminering vid bedömningar av salstentamina. Vi frågar om studenters prestationer bedöms olika på grund av etnisk tillhörighet och om graden av etnisk diskriminering skiljer sig mellan kvinnor och män. Stockholms universitet införde anonyma salstentamina höstterminen 2009 med undantag för juridiska fakulteten som tillämpat anonyma tentamina sedan 1999. Vi använder data bestående av betygslistor från tre stora delkurser inom ämnena juridik, nationalekonomi och statsvetenskap vid Stockholms universitet som sträcker sig från höstterminen 2007 till och med vårterminen 2013 (N=12014). Etnicitet har klassificerats utifrån studenternas efternamn.

Genom att likna den rasistiska strukturen i Sverige med ett smittsamt virus belyser Jenny Karlsson ett aktuellt problem ur en alternativ synvinkel. Detta arbete handlar om att lära sig att se och förstå hur en rasistisk struktur fungerar, för att kunna bromsa rasismens spridning. För att göra detta har ämnet rasism komprimerats och förpackats i en läkemedelsförpackning. Denna förpackning beskriver vardagsrasismen som tidiga symptom och följderna av strukturell diskriminering som konsekvenser av obehandlad rasism. Genom rollen som designer kommunicerar Jenny problematiken med att näst intill ingen identifierar sig som rasist, när de flesta av oss ändå är det..

Med syfte att lyfta fram nya perspektiv på arbetet mot diskriminering ville jag komma till insikt om huruvida Diskrimineringsombudsmannens språkbruk ger upphov till maktstrukturer eller inte. Denna studie visar att hierarkier uppstår i arbetet mot diskriminering eftersom det är en verksamhet som innebär kategoriseringar och myndigheten bidrar till förekomsten av social stratifiering. Mina slutsatser visar också att det finns utrymme för förändringar i positiv bemärkelse eftersom makt genererar motstånd. Myndighetetens språkbruk kan och bör prövas genom att begrepp och uttryck problematiseras och byts ut. Genom att utmana normer och tala om diskriminering på nya sätt går det att hämma uppkomsten av sociala hierarkier.Med en kritisk diskursanalys har jag kommit till denna insikt genom att granska Diskrimineringsombudsmannens språkbruk i rapporten om romers rättigheter i vilken jag har identifierat en rad begrepp och uttryck som jag finner problematiska.

I AD representeras arbetsmarknadens huvudorganisationer av så kallade intresseledamöter. När AD prövar ett mål om etnisk diskriminering har domstolen en så kallad allmän sammansättning. I en allmän sammansättning deltar tre ledamöter som inte kan anses företräda arbetsgivar- eller arbetstagarintressen och fyra intresseledamöter. Det har ett flertal gånger riktats kritik mot AD:s intresseledamöter och AD:s oberoende och opartiskhet. I Sverige har vi internationella konventioner, bland annat artikel 6.1 i Europakonventionen, att beakta när det gäller rättegångsprocessen vid tvistemål.

Sveriges medlemskap i EU har, mot bakgrund av suveränitetsprincipen, inneburit att svenska bestämmelser på den direkta beskattningens område måste vara förenliga med de grundläggande friheter som stadgas i EUF-fördraget. Utomlands bosatta fysiska personer beskattas för tjänsteinkomst i enlighet med SINK eller A-SINK med en definitiv källskatt och inga kostnadsavdrag medges inom ramen för nämnda lagstiftning. Nekande av kostnadsavdrag för utomlands bosatta har, vid bedömning i EUD, ansetts utgöra hinder mot de fria rörligheterna inom unionen. Detta på grund av att kostnader i direkt relation till förvärvandet av inkomsten är territoriellt avgränsningsbara då motsvarande intäkt beskattas inom Sverige. En skattskyldiga enligt SINK eller A-SINK befinner sig således i en objektivt jämförbar situation med en obegränsat skattskyldig enligt IL.

I FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, i Europakonventionen om mänskliga rättigheter och i svensk grundlag finns stadgat att varje människa är född fri och alla har samma värde och lika rättigheter. Skyddet mot diskriminering är ett uttryck för uppfyllandet av dessa rättigheter. Under det senaste decenniet påstås det ha blivit allt vanligare att folk känner sig diskriminerade och kränkta för allt möjligt. Om detta betyder att diskriminerande behandling har ökat eller om folk har blivit mer medvetna om sina rättigheter och mer benägna att anmäla diskriminering än tidigare är svårt att svara på. Det som kan konstateras är att skyddet mot diskriminering har utökats och blivit starkare med tiden.

Syftet med uppsatsen är att studera unga romska kvinnors identitetsskapande i det senmoderna svenska samhället, utifrån de sociala markörerna; kön, etnicitet och klass. Med uppsatsen vill jag även bidra till att nyansera synen och fördjupa diskussionen om romska kvinnors framtid i Sverige. Min studie utgår från sju romska kvinnor som ingår i ett kooperativt integrationsprojekt som ska leda till möjligheten att få ett arbete. Jag har använt mig av teorier om intersektionalitet, kön, klass och etnicitet, för att kunna studera hur dessa intra-agerar och påverkar varandra då kvinnorna (åter)skapar sina identiteter för att förändra sina positioner i samhället. Jag har också använt mig av fakta för att skapa en förförståelse om romers situation och diskriminering i det svenska samhället.

Att slippa diskriminering är en mänsklig rättighet. För den som utsätts, finns väl dokumente-rade psykiska och fysiska hälsorisker. Därför måste varje form av negativ särbehandling i samhället bekämpas. Ett aktivt arbete för en ökad förståelse människor emellan har sedan länge varit en av förskolans främsta uppgifter. Hur förskolor förhåller sig till de olika diskri-mineringsgrunderna i sitt likabehandlingsarbete är dock ett tidigare outforskat ämne.I denna studie görs en text- och innehållsanalys av 14 likabehandlingsplaner från sju försko-lor, för att utröna hur planeringen för respektive diskrimineringsgrund är upplagd.

Uppsatsens syfte är att undersöka några socialsekreterarens attityder till personer med invandrarbakgrund och om dessa attityder påverkar deras bemötande av denna klientgrupp. Rapporten baseras på litteraturstudie samt forskning inom området och studien be­står av en kvalitativ halvstrukturerad intervjumetod. Intervjudeltagarna är anställda och klienter med invandrarbakgrund hos socialtjänsten i en medelstor stad. Intervjumaterialet har analyserats med hjälp av teorier om strukturell och institutionell diskriminering och vardagsrasism. Resultaten som framtagits i denna studie visar att de intervjuade socialsekreterarna bemöter personer med utländsk bakgrund annorlunda på grund av klienternas etniska bakgrund definierad som språksvårigheter och andra faktorer.

Medlemskapet i EU har fått effekter på den direkta beskattningens område då internrättsliga skatteregler måste utformas i enlighet med EUF-fördraget. Icke-bosatta som tillfälligt arbetar i Sverige beskattas enligt en definitiv källskatt i SINK eller A-SINK. Beskattning sker på bruttoinkomsten, kostnadsavdrag medges inte. Vidare medges inte heller avdrag som är kopplade till den skattskyldiges personliga förhållanden.Mot bakgrund av EUDs praxis fastställdes SINK och A-SINK vara oförenliga med de fria rörligheterna i fördraget. Oförenligheten bestod i den diskriminering som uppstod då en icke-bosatt beskattades hårdare än en bosatt person i motsvarande situation.

Bakgrund Människor som utsätts för diskriminering löper större risk för psykisk och fysisk ohälsa. Diskrimineringslagen reglerar diskriminering, där bland annat kön är en av diskrimineringsgrunderna. Ett jämställt samhälle kan medverka till att könsskillnaderna i livstidshälsa minskar, och självrapporterade hälsobesvär är störst i ojämställda länder. Sveriges arbetsmarknad karaktäriseras av könsmässig segregering och det finns samband mellan könssegregering på arbetsplatsen och sjuklighet för båda könen. I Diskrimineringslagen står det också att arbetsplatser med minst 25 anställda måste ha en jämställdhetsplan.Syfte Syftet är att beskriva jämställdhetsplaner på arbetsplatser i offentlig verksamhet med utgångspunkt i Diskrimineringslagen.Metod Jämställdhetsplanerna har analyserats med hjälp av deduktiv kvalitativ innehållsanalys.

Föreliggande studie tar sin utgångspunkt i att diskriminerande mekanismer försvårar etnisk inkludering på arbetsmarknaden. Undersökningen söker empiriskt belysa attityder och praktiker inom den privata finans- och IT-sektorn vad avser rekryteringav personer med utländsk bakgrund, samt undersöka resultatet i ljuset av tre diskrimineringsteorier: Stigmatisering, preferensbaserad diskriminering och strukturell diskriminering. Studien bygger på 18 intervjuer och 6 policydokument från 16 olika företag. Studien visar att mångfald och antidiskrimineringsarbete ses som självklarheter. Det är också en förklaring till varför ett aktivt arbete med dessa frågor inte förekommer i större utsträckning än vad diskrimineringslagstiftningen anger i termer om diskrimineringsförbud.

Uppsatsen avhandlar begreppet integration utifrån flyktingars uppfattning, samtidigt lyfter jag fram deras upplevelse av integration i Sverige. Forskningen visar att utlänningar i Sverige har sämre levnadsvillkor jämfört med svenskar, blir diskriminerade och utsorterade på arbetsmarknaden på grund av sin etniska bakgrund. Jag har intervjuat fem flyktingar från två olika länder i Mellanöstern i mellersta Sverige för att skapa förståelse för problemområdet.  Jag har valt att använda olika vetenskapliga synpunkter kring begreppen integration, segregation och diskriminering som utgångspunkt för nämnda problemområde. Eftersom Syftet med min forskning är att få en djupare förståelse av respondenternas förståelse och upplevelse av integration i det svenska samhället, har jag använt mig av en kvalitativ metod med ett hermeneutiskt angreppssätt.

AbstractAboriginerna i Australien har sedan kolonialtiden blivit diskriminerade och har trots sitt relativt nyvunna medborgarskap inte blivit fullständigt upptagna i samhället. Vi undersöker i denna studie huruvida diskrimineringen av denna ursprungsbefolkning kan förstås utifrån delar av genusforskaren Nira Yuval-Davis medborgarskapsteori som förordar en flerskiftkonstruktion för att resonera kring medborgarskapet. I denna fallstudie tillämpar vi kvalitativ textanalys och gör en undersökning av hennes teori. Viktigt för Australiens sociala utveckling har den multikulturalistiska politiken varit. Den syftar till att skapa ett tolerant och öppet samhälle utan diskriminering genom att ta till vara på pluralismen i landet.

Skolorna är enligt lag skyldiga att utforma planer mot diskriminering och kränkande behandling, enskilt eller i sammanhängande form. Diskrimineringslagen och skollagen ställer olika krav på vilket innehåll respektive plan ska ha, men samtidigt rekommenderar Skolverket att skolorna utformar en sammanhängande plan för detta arbete. Syftet med denna studie är att undersöka hur två skolor har utformat sina planer och jämföra om det finns avvikelser mellan planerna på skolorna och styrdokumenten från lagstiftarna och myndigheterna. Frågorna som ställs är: Vad står det i styrdokumenten[1] om hur utformningen och innehållet i en likabehandlingsplan ska se ut? Hur utformar och arbetar de två undersökta skolorna med LBP utifrån de krav som styrdokumenten föreskriver? Metoden som används i undersökningen är en komparativ, kvalitativ textanalys.