I samtida nyhetsrapportering framkommer näst intill dagligen kontroverser kring romer och deras situation och den mediebild som det svenska samhället blir tilldelad av medierna tenderar att uppfattas som objektiva sanningar som sällan kritiskt ifrågasätts. Med avstamp i den mediala nyhetslogiken är det därför viktigt att belysa och ur ett kritiskt perspektiv granska denna bild och de inbyggda antaganden om romer som förmedlas. Syftet med denna studie är därför att genom en tematisk analys undersöka vilka som är de övergripande teman som romer kopplas samman med och vidare genom en kritisk diskursanalys analysera hur romer representeras samt hur eventuella diskrimineringsmekanismer kommer till uttryck i Dagens Nyheter och Aftonbladets nyhetsrapportering under perioden 1 januari till 30 April 2015. Den kritiska diskursanalysen utgår från van Dijks metodmodell som vidare har kopplats samman med Kristina Boréus begreppsapparat som syftar till att åskådliggöra språklig diskriminering i nyhetsrapportering. Jämte tidigare forskning som behandlar diskursiv rasism, ?Europas romer? och nyhetsdiskurs om romer i brittisk och rumänsk press består de teoretiska utgångspunkterna huvudsakligen av mediernas roll, representation av grupper, diskursteori, stereotypisering och språklig diskriminering. Resultatet av analysen visar att tiggeriet är en debatt som fått stort utrymme och där romer ofta nämns samt att diskriminering av romer är uppmärksammad i Dagens Nyheter och Aftonbladets nyhetsrapportering.

ABSTRAKT  Svenska för invandrare, förkortat Sfi utgör en slags inkörsport till det svenska samhället för många invandrare. Sfi ska ge förutsättningar att lära sig svenska tillräckligt för att klara sig i samhället. Just Sfi är en viktig sluss till det svenska samhället. Syftet med denna studie är att beskriva, analysera samt förklara upplevelser av utsatthet och utanförskap på Sfi och hur de som upplevt detta resonerar kring sina upplevelser. Vi ville även undersöka om dessa upplevelser kan bero på diskriminering.

 Föredömet Sverige i korthetÅr 1930 kunde Sverige för första gången klassas som ett invandrarland. Allt sedan dess har den demografiska sammansättningen varit under stor förändring. I samma tidsperiod började de mänskliga rättigheterna sitt intåg på den internationella scenen. "Allas likhet i värde och rättigheter" tydliggjordes i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, som mynnade ut i flertalet konventioner, vilka Sverige inte varit sena på att ratificera. Trots att Sverige har undertecknat och ratificerat konventionerna som förkunnade allas lika värde, var det ändock tveksamt om alla behandlades lika i landet.Sverige blundade länge för förekomsten av diskriminering, åtminstone på grund av etnicitet och religion.

I denna uppsats undersöks rollspelets potential att motverka diskriminering och förtryck i förtryckande regimer. Jag tar avstamp i de mänskliga rättigheterna och i dramapedagogikens essens och styrkor. Jag beskriver Youngs diskrimineringsteorier, samt Freire och Boals pedagogiska teorier om den frigörande teaterns styrkor och syften, och presenterar en intervju om rollspelsanvändande mot kvinnoförtryck i Iran. I analysen söker jag samband mellan de olika tillvägagångssätten i användning och syfte med rollspel utifrån materialet och presenterar mina slutsatser; rollspel i förtryckande regimer kan leda till sammanhangsskapande, frigörelse från inre förtryck, och medvetengörande för individ och grupp om hur man kan skapa en dialog om förtryck..

I uppsatsen har rättsläget vad gäller tillåtligheten av positiv särbehandling och kvotering i arbetslivet utretts. Uppsatsen fokuserades på positiv särbehandling och kvotering av kön och exkluderade därmed etnicitet som särbehandlingsgrund. Som arbetsmetod har använts den traditionella juridiska metoden, vilken innebär studiet av de fyra rättskällorna, och ävenså har begreppen positiv särbehandling och kvotering gjorts. Av utredningen framkom att vissa kriterier för tillåtligheten av positiv särbehandling uppställs av EG-domstolen. Dessa kriterier var främst att: likvärdiga eller nästintill likvärdiga meriter förelåg, en objektiv bedömning av meriter gjordes, klara och öppna kriterier för bedömningen, proportionalitet mot målet med den positiva särbehandlingen och att ett systematiskt jämställdhetsarbete bedrevs.

Invandrarkvinnor är den grupp som har högst arbetslöshet i Sverige. Invandrarkvinnor är även den grupp som utsätts för mest diskriminering på arbetsmarknaden bland annat på grund av deras kultur och/eller etniska ursprung. Syftet med denna studie är att undersöka hur tio invandrarkvinnor själva upplever sin situation på den svenska arbetsmarknaden. Syftet är vidare att undersöka vilka förutsättningar invandrarkvinnorna upplever att de har för att komma in i arbetslivet samt hur invandrarkvinnorna upplever att myndigheter hjälpt dem att komma in på arbetsmarknaden. Syftet besvaras utifrån tio invandrarkvinnors subjektiva erfarenheter och tankar om den svenska arbetsmarknaden samt de myndigheter de har kommit i kontakt med.

ABSTRAKT  Svenska för invandrare, förkortat Sfi utgör en slags inkörsport till det svenska samhället för många invandrare. Sfi ska ge förutsättningar att lära sig svenska tillräckligt för att klara sig i samhället. Just Sfi är en viktig sluss till det svenska samhället. Syftet med denna studie är att beskriva, analysera samt förklara upplevelser av utsatthet och utanförskap på Sfi och hur de som upplevt detta resonerar kring sina upplevelser. Vi ville även undersöka om dessa upplevelser kan bero på diskriminering.

Uppsatsen syfte var att undersöka hur individer i chefsposition arbetar och tänker kringmångfald ur en etnisk aspekt. Studien genomfördes i samarbete med StadsdelsförvaltningenNorra Hisingen, Göteborgs Stad. Ämnen som berördes var diskriminering och då gällande hur chefer tänker kring vilka delar av en rekryteringsprocess som kan anses ligga till risk för diskriminering samt aktivt mångfaldsarbete. Syftet tog sin utgångspunkt i tidigare studier (Regeringskansliet, 2007) som visat att det ibland är mycket stora skillnader i antalet kontakter en arbetssökande måste ta med en arbetsgivare för att få en anställning beroende på om du har ett svenskt eller utländskt namn.I studien användes ett kvalitativt tillvägagångssätt och metoden bestod av semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av sju personer i chefsposition inom SDF Norra Hisingen med personalansvar.Teoretiska ramar och tidigare forskning som berörde sociala kognitiva processer,diskrimineringslagstiftningen, mångfald ur ett ekonomiskt perspektiv, samt rekryteringsprocessens delar användes som utgångspunkt för att skapa en förståelse kring resultaten.

Syftet är att undersöka om det finns skillnader i sysselsättningsnivåer mellan olika utrikesfödda grupper på arbetsmarknaden, och om dessa finns, hur de kan förstås och förklaras. Kvantitativ metod, och materialet är taget från Levnadsnivåundersökningen 2000, SCB och Integrationsverket. Det finns betydande skillnader i sysselsättnings-nivåer mellan olika utrikesfödda grupper, och skillnaderna är störst mellan inomeuropeiskt - och utomeuropeiskt födda. Orsaker till dessa skillnader kan till viss del förklaras av vistelsetid i Sverige, utbildningsnivå och av vilka skäl människor invandrar. Det verkar också finnas tecken på att vissa grupper på olika sätt missgynnas på grund av sin etniska härkomst, varför diskriminering också kan utgöra en förklaring till dessa skillnader..

Abstract The 1st of January 2009 there will be a new discrimination law in Sweden. That means that the Parliament finally will interpret three EC-directives in there entirety. The new law means that the present discrimination laws will be merged to one law. The situation for disabled persons on the labour market has improved, since the discrimination law was founded in 1999. The Labour Court got some cases to judge and media has attracted attention to disabled persons rights.

ABSTRAKT  Svenska för invandrare, förkortat Sfi utgör en slags inkörsport till det svenska samhället för många invandrare. Sfi ska ge förutsättningar att lära sig svenska tillräckligt för att klara sig i samhället. Just Sfi är en viktig sluss till det svenska samhället. Syftet med denna studie är att beskriva, analysera samt förklara upplevelser av utsatthet och utanförskap på Sfi och hur de som upplevt detta resonerar kring sina upplevelser. Vi ville även undersöka om dessa upplevelser kan bero på diskriminering.

Vår studie syftar till hur pedagoger samtalar om likabehandlingsplaner och vilka erfarenheter de har av likabehandlingsplaner i förskolan. Vi har studerat två förskolor i två olika områden i Malmö och undersökt eventuella skillnader och likheter. Vår studie har utgått ifrån en kvalita- tiv metod och vi kommer samla in det empiriska materialet genom intervjuer på dessa två förskolorna. Intervjuerna är semi-strukturerade, då vi agerat moderatorer och enbart ställt frågor och inte deltagit i intervjuerna med informanterna. Vi transkriberade det empiriska materialet som sedan blev grunden till vår analys och vårt resultat.

Segregation avser det rumsliga åtskiljandet av befolkningsgrupper. Uppsatsen fokuserar på den etniska bostadssegregationen men syftar då endast på individens födelseland. Begreppet invandrare kan skapa ett intryck av att gruppen skulle vara homogen vilket inte stämmer överens med verkligheten. Uppsatsen syftar till att studera den eventuella förekomsten av etniska enklaver i Stockholms län och eventuella skillnader i dess omfattning. Med etniska enklaver avses bostadsområden där överrepresentationen av individer med samma födelseland är relativt hög.

Studiens syfte är att undersöka fem personers upplevelser av integration i Östersunds kommun. Alla fem personer är födda och uppvuxna i ett annat land än Sverige och har kommit till Sverige för ungefär två år sedan. Studien lägger stor vikt på den enskildes subjektiva känslor i möten och interaktioner som äger rum i olika sociala sammanhang som t.ex. vardagssituationer eller myndighetskontakter. Studien analyserar och diskuterar huruvida personer med s.k.

Syftet med studien var att genom intervjuer med personal inom socialpsykiatrin ta reda på deras upplevelser av stigmatiseringstendenser och mediabild i relation till personer med psykisk ohälsa och till sig själva som yrkespersoner. Tidigare forskning visar på stigmatisering, diskriminering och mediapåverkan i samband med psykisk ohälsa. En meningskategorisering av insamlat intervjumaterial fann mönster i intervjuerna beträffande individsyn, stigmatiseringsuttryck, mediapåverkan samt generell okunskap om psykisk ohälsa. Resultatet bekräftar tidigare studier om okunskap och mediapåverkan samt motsäger delvis tidigare forskning gällande diskriminering av psykiatripersonal. Resultatet visar även hur personalen inom socialpsykiatrin upplever att stigmatiseringen kan minskas utifrån ökad kunskap om psykisk ohälsa och medvetenhet om varje människas värde..