Sammanfattning: Ungdomar med utländsk bakgrund har enligt tidigare studier sämre förutsättning i skolan, arbeten och inom rättsväsendet, på grund av diskriminering. Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på hur unga utlandsfödda ungdomar blir bemötta i det svenska samhället, samt att se om det finns vissa specifika mönster till varför det uppstår diskriminering i bland annat skolan. Till vår undersökning använde vi oss av teorier om - diskriminering och rasism, som används i analysen av det empiriska materialet. Vår utgångspunkt i uppsatsen har varit att ta reda på varför diskriminering och rasism sker i samhället. Vi hade ett antal frågeställningar som kan ses nedan, som besvarats i arbetet.Hur blir invandrarungdomar bemötta i det svenska samhället utifrån deras etniska bakgrund?Spelar ungdomarnas genus någon roll i hur de blir bemötta i det offentliga samhället?Finns det skillnader mellan ungdomar med olika bakgrund beroende på deras vilken världsdel de kommer ifrån? Påverkar ungdomarnas socioekonomiska och kulturella bakgrund, hur de blir bemötta i det svenska samhället?        För att besvara dessa frågeställningar, delade vi ut enkäter till 42 ungdomar i en mellan stor stad i åldrarna 16 ? 24 år i olika skolor.

Syftet med denna studie är att undersöka och belysa upplevelser av etnisk diskriminering bland andra generationens invandrare med akademisk bakgrund, vilka genom namnbyte från ett utländskt till ett mer svenskliknande namn, tror sig öka sina möjligheter på arbetsmarkna-den. Frågorna jag har valt för att uppnå syftet är: Hur har den tankeprocess kring etnisk dis-kriminering på arbetsmarknaden sett ut som föranlett ett namnbyte från ett utländskt till ett mer svenskliknande? Vilka föreställningar om etnisk diskriminering på arbetsmarknaden har de som bytt namn? Har namnbytet från ett utländskt till ett mer svenskliknande namn infriat individens förväntningar på arbetsmarknaden? Metoden jag använder för att illustrera syftet är av en kvalitativ ansats där det empiriska materialet består av fyra intervjuer med andra gene-rationens invandrare med akademisk bakgrund. I studiens teoretiska del har jag vetenskaplig litteratur som grund för att vidare kunna i resultatanalysen diskutera de olika faktorer som be-lyser problemställningen. Min slutsats av denna studie är att föreställningar om den andra gruppen, har hämmat, både den större gruppen och den lilla individen.

Personer med funktionshinder har svårt att få anställning. Tidigare forskning visar att arbetsgivare styrs av stereotypa uppfattningar om denna grupp. Lagen om förbud mot diskriminering av funktionshindrade är ett försök att synliggöra rättigheten att få sina meriter sakligt bedömda. Syftet med studien var att utifrån en kvalitativ ansats nå ny förståelse för området funktionshinder och rekrytering. Halvstrukturerade intervjuer gjordes med åtta personalchefer, hälften var statligt anställda och hälften privat.

ABSTRAKT  Svenska för invandrare, förkortat Sfi utgör en slags inkörsport till det svenska samhället för många invandrare. Sfi ska ge förutsättningar att lära sig svenska tillräckligt för att klara sig i samhället. Just Sfi är en viktig sluss till det svenska samhället. Syftet med denna studie är att beskriva, analysera samt förklara upplevelser av utsatthet och utanförskap på Sfi och hur de som upplevt detta resonerar kring sina upplevelser. Vi ville även undersöka om dessa upplevelser kan bero på diskriminering.

AbstraktStudien ifrågasätter huruvida diskrimineringslagens är tillräcklig eller inte. Internationella granskningsrapporter om diskrimineringssituationen i Sverige har undersökts så väl som rättsfall och forskning i Sverige. I analysen lyfts de argument fram som de internationella granskningsorganen belyst i sina rapporter. Dessa argument behandlas tillsammans med den socialkonstruktivistiska och den intersektionella teorin. Undersökningen har visat att de internationella granskningskommittéerna ser viss betydande diskriminering i samhället.

Syftet med denna studie var att undersöka förekomst av etnisk diskriminering och könsdiskriminering i en rekryteringsprocess. 46 studenter vid en högskola och ett universitet i en större stad i Sverige deltog i studien. Testdeltagarna fick utifrån en fiktiv platsannons bedöma tolv fiktiva arbetsansökningar (CV) och skatta hur troligt det var att de skulle anställa personen i fråga. De oberoende variablerna var etnicitet (svensk eller muslim) och kön (man eller kvinna) och visades av namnet på den sökande. Resultatet visade inget stöd för att etnisk diskriminering eller könsdiskriminering ägde rum..

Bakgrund: Globalt sett är HIV/AIDS en utbredd sjukdom som orsakar stora påfrestningar på varje individ som drabbas. HIV/AIDS har blivit vår tids mest stigmatiserande sjukdom då den är kopplad till starka tabun. Syfte: Att beskriva sjukvårdspersonalens stigmatisering och diskriminering av patienter med HIV/AIDS utifrån ett patientperspektiv. Metod: Systematisk litteraturstudie där sökningar utfördes i Cinahl, Pubmed, PsycInfo, Science Citation Index Expanded samt SveMed+. Sökningarna resulterade i 11 kvalitativa och tre kvantitativa artiklar relevanta för syftet.

Sverige är ett mångkulturellt land men trots det är etnisk diskriminering en del av vardagen för många människor idag. Enligt diskrimineringslagen ska alla människor, oavsett etnisk tillhörighet, ha samma rättigheter och möjligheter. Men hur ser det ut för personer med annan etnisk tillhörighet än svensk på arbetsmarknaden, har de samma möjligheter att söka och få ett jobb?Lagstiftningen förbjuder diskriminering på olika samhällsområden i Sverige, och vissa grupper anses i lagen vara mer skyddsvärda. Diskrimineringsförbudet råder således även inom arbetslivet.

Företagets policy spelar en viktig roll när det gäller instruktioner till rekryteraren. En rättvisepolicy som betonar vikten av att de sökande behandlas på lika villkor kan tänkas leda till mindre diskriminering vid anställningar. En lojalitetspolicy, å andra sidan, som antyder att de nya medarbetarna måste passa in i företaget, kan leda till att sökande av annan etnisk härkomst diskrimineras. En orsak till denna diskriminering kan vara att rekryteraren i en intervjusituation ställer frågor som är relaterade till sociala förmågor istället för kompetensrelaterade frågor, vilket ökar risken för att den sökande bedöms på irrelevanta grunder. Detta undersöktes genom en enkät som delades ut till 120 försökspersoner, som antingen fick ta del av en rättvise- eller en lojalitetspolicy.

Den skillnad som finns i sysselsättningsgrad mellan svenskar och invandrare på arbetsmarknaden kan förklaras på olika sätt. En förklaring är att arbetsgivare upplever en osäkerhet kring invandrares kompetens vilket kan leda till statistisk diskriminering i anställningsförfarandet. Förekomsten av osäkerhet och statistisk diskriminering var bakgrunden till att Svenskt Näringsliv 2003 tog initiativ till skapandet av den arbetsmarknadspolitiska åtgärden prova-på-plats. Denna åtgärd syftar till att eliminera den osäkerhet som rör invandrares kompetens och därmed även till att förbättra integrationen av invandrare på arbetsmarknaden. I syfte att undersöka om åtgärden verkligen kan förändra invandrares situation på arbetsmarknaden till det bättre har vi gjort en uppföljning av åtgärden.

SammanfattningSyfte: Att få en fördjupad förståelse av hivsmittades erfarenheter av hur det är att leva med sjukdomen i Sverige.Bakgrund: Sedan mitten av 1990-talet definieras hiv som en kronisk sjukdom till följd av bromsmedicinernas utveckling. Detta betyder att de som drabbas måste lära sig att leva med sjukdomen samt hantera omvärldens reaktioner och värderingar som kan vara av diskriminerande/stigmatiserande karaktär.Design: En intervjustudie med kvalitativ ansats som utfördes under 2009.Metod: Nio hivsmittade personer intervjuades och dessa intervjuer analyserades genom att tillämpa Grounded Theory.Resultat: Resultatet synliggör hivsmittades erfarenheter av hur det är att leva med sjukdomen. Fyra kategorier framkom ur analysen; En livssjukdom, Omgivningens förhållningssätt till sjukdomen, Reglerad och spontan diskriminering/stigmatisering samt Strategier vid diskriminering/stigmatisering. Dessa kategorier kunde samtliga relateras till en övergripande kategori; En kamp för livet.Slutsats: Studien har synliggjort att livet för hivsmittade kompliceras av psykosociala faktorer, bromsmedicinernas biverkningar och av den diskriminering/stigmatisering som de erfar. Beroende på vilka copingstrategier som de tillämpar för att hantera sin livssituation, har betydelse för deras hälsa och välbefinnande..

Arbetet med ensamkommande barn är relativt nytt och outforskat i Sverige. Den här artikeln tittar närmare på uppfattningar och erfarenheter om mobbning och diskriminering hos vägledare som jobbar på ett boende för ensamkommande barn. Genom fyra semistrukturerade intervjuer samlades ett kvalitativt datamaterial in. De centrala fynden i studien visar att vägledarna tenderar att förklara diskriminering utifrån individers handlingar och undgår att se strukturella orsaker. Ungdomarna tros vara mindre utsatta för mobbning och diskriminering än svenska ungdomar.

AbstractTitel: Diskriminering och rekrytering - En studie om rekryteringsföretagens legitimitetsbalansering.Författare: Marlene NordlanderHandledare: Bengt-Åke GustafssonKurs: Sociologi 41-60 poäng, ht 2006, Växjö Universitet.Invandrare har det svårt att finna arbete på den svenska arbetsmarknaden. Det finns dock sektorer på den svenska arbetsmarknaden där invandrare är överrepresenterade; en av dessa sektorer är bemanningsbranschen (Andersson & Wadensjö, 2004:231). Jag fann det därför intressant att undersöka hur rekryteringsföretag hanterar diskrimineringsproblematiken och om sättet de väljer att hantera problemet påverkar legitimiteten, vilket också är studiens syfte. Uppsatsens huvudsakliga frågeställning lyder: Hur hanterar rekryteringsföretag diskrimineringsproblemet och hur påverkar detta rekryteringsföretagens legitimitetssträvan?Undersökningen har genomförts med kvalitativ metod där intervjuer har stått för den största delen av informationsinhämtningen.

Då flera tidigare rapporter slagit fast att diskriminering inom skolan återfinns såväl som i läromedel och i skolan som institution så syftar detta arbete till att analysera om även nyproducerade läromedel för grundskolan och gymnasiet, och i detta fall en kursplan från lärarutbildningen, kan sägas bidra till att upprätthålla diskriminerande strukturer. Detta arbete är framförallt inriktat på begrepp som etnocentrism och etnisk diskriminering och förekomsten av dem. Som metod används en innehållsanalys samt en syftesrelaterad analys med exponerande kritik. Arbetet visar att mycket av den kritik som lyftes mot läromedel som var producerade fram till tidigt 2000-tal även är berättigade när läromedel från 2012 analyseras. Det är framförallt närvaron av eurocentrism, strukturell rasism, och etnisk diskriminering som kan sägas skapa maktojämlikheter i läromedlen.

Uppsatsen handlar om diskriminering som grund för asyl..