Aim: This paper aims to produce a serviced office concept adjusted to Statens fastighetsverk. The concept will make SFV:s properties more attractive for renting. Method: Information has been collected from interviews with 13 different serviced office companies, one serviced office agent and eleven government authorities. Also litterateur, reports and internet have been used in gathering information.I will use following questions:¨      How is the serviced office concept designed?¨      Which customer segment should SFV direct to and what need does the segment have?¨      How shall a marketing plan look like for the concept?¨      How should a concept designed for SFV look like? Result & Conclusions: Serviced office space is a company that letting functional workspace with access to shared facilities e.g. reception, office machines, internet, phone and more.

Avidentifierade jobbansökningar är en relativt ny metod som under de senaste åren fått utrymme på den svenska arbetsmarknaden samt på forskningsfältet. Uppmärksamheten av metoden kommer av den tidigare forskning som visar att betydelsen av faktorer som bland annat etnisk bakgrund, kön och ålder är ibland avgörande för vem som kallas till jobbintervju. Därför åsyftar denna studie att undersöka hur rekryterare värderar och använder denna metod samt vilken betydelse avidentifiering har för rekryteringsprocessens utfall.Studien utgår ifrån ett hermeneutistiskt perspektiv och har en kvalitativ ansats. Med hjälp av en komparativ undersökningsdesign och flerfallsstudie som analysmetod behandlas det empiriska materialet, vilket utgörs av fem semistrukturerade intervjuer. Dessa intervjuer skapar tillsammans skapar två fall inom IT och konsultbranschen.Analysen behandlas med hjälp av det teoretiska ramverket vilket består av stämplingsteori samt de analytiska begreppen homosocialitet och etnosocialitet.

Fokus i uppsatsen är begreppet mångfald och svenska Amnesty. Utgångspunkten är dels det oproblematiserade och positiva talet om mångfald som kommer till uttryck i den offentliga debatten i Sverige och dels det faktum att den svenska sektionen av Amnesty International nyligen tagit beslut om att införa ett"mångfaldsperspektiv"i syfte att genomsyra all organisation och verksamhet.Syftet med uppsatsen är formulerat i två steg: som ett första steg analyserar jag uppfattningar och föreställningar om Amnesty som organisation, och om dess medlemmar och som ett andra steg gör jag - med särskilt fokus på etniska och kulturella aspekter - en analys av hur mångfald förstås i intervjuerna och hur denna förståelse relateras till svenska Amnesty som organisation. Kvalitativa intervjuer med sex aktiva medlemmar inom svenska Amnesty utgör grunden för analysen. Ett socialkonstruktionistiskt inspirerat synsätt används som teoretisk referensram och begrepp som etnicitet, kultur, mångkulturalism och kategorisering är centrala och används som teoretiska verktyg i analysen.De huvudsakliga slutsatserna av analysen är att den bild av Amnesty, och dess medlemmar, som kommer till uttryck i intervjuerna är nästintill uteslutande positiv, vilket får till följd att en diskussion om utanförskap och diskriminering i rörelsen inte ges något direkt utrymme. Mångfald förstås i mångt och mycket i termer av en representation av olika"kategorier"av människor såsom "män", "kvinnor", "invandrare", "icke-akademiker".

Bakgrund: Hiv (humant immunbristvirus) är ett obotligt kroniskt virus som angriper och försämrar kroppens immunförsvar. Att leva med hiv i dagens samhälle kan innebära fördomar och negativa attityder från allmänheten. De negativa attityderna kan bidra till att många hiv-positiva individer känner utanförskap och bortstötning. För att hiv-positiva individer ska känna en trygghet i vården har vårdpersonalen en viktig roll i mötet. De har som mål att ge vård och behandling med respekt för människors lika värde.

SammanfattningTrots att Sveriges befolkning består i dag av c:a 10% invandrare. Är det fortfarande svårt för många av dem att komma in i det svenska samhället i dag. Problemet med diskriminering bland invandrare i Sverige gör att många av de riskerar att hamna utanför samhällets kretsar. Trots detta problem har ett fenomen visat att invandrare kan integreras till det svenska samhället. Det här fenomenet är fotboll en sport som har visat sig vara ett viktigt hjälpmedel för integration av unga invandrarkillar i Sverige, enligt en undersökning som gjordes av Jesper Fundberg åt riksidrottsförbundet (2003).

Syftet med denna studie var att undersöka om blivande förskollärare utbildas i konflikthantering, hur denna utbildning formuleras samt om genus problematiserats i relation till konflikthanteringsundervisningen. Detta genom att granska utbildningsplaner, kursplaner och kurslitteratur från fem universitet i Sverige som erbjuder en förskollärarutbildning. De frågeställningar studien hade som utgångspunkt var i vilken utsträckning konflikthantering förekommer i förskollärarutbildningen, hur innehållet i dessa kurser presenteras och om genusproblematiserats i relation till konflikthantering. Resultatet av studien visade att fyra av fem granskade universitet erbjöd en kurs i konflikthantering inom förskollärarutbildningen och presenterar konflikthantering som ett område inom den utbildningsvetenskapliga kärnan, vilken upptar 60 högskolepoäng (hp). Konflikthanteringen upptar enligt min granskning 7,5-10 hp av en förskollärares totala 210hp.

Småbarnsföräldrarna som ratas på arbetsmarknaden. De fem senaste åren har DO fått in över 300 anmälningar om missgynnande i samband med föräldraledighet. Att kvinnor är klart överrepresenterade bland dessa är varken förvånande eller svårt att belägga efter en genomgång av anmälningarna. Kvinnor kan dessutom anmäla på två olika grunder; missgynnande i samband med föräldraledighet och könsdiskriminering, där graviditet räknas in.Vid en jämförelse mellan dessa två anmälningsgrunder är ett tydligt mönster att fler av dem som har angett graviditet som orsak till varför de har blivit utsatta har blivit uppsagda, fått sin provanställning avslutad eller på annat sätt inte längre fått arbeta kvar. När anmälningen istället har rört missgynnande i samband med föräldraledighet har majoriteten av anmälarna, såväl män som kvinnor, ansett sig blivit utsatta genom att de har fått lägre lön, sämre arbetsuppgifter eller sämre arbetstider än innan barn kom in i bilden.En annan aspekt är att de med osäkra anställningar är hårt drabbade.

Svensk forskning om ungdomars attityder till polisen är mycket begränsad. Detta examensarbete syftar därför till att studera vilka attityder till polisen som förekommer hos pojkar i Stockholmsförorten Rinkeby, hur dessa kan förstås och förbättras om dessa är negativa. Studien är baserad på åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer med pojkar i åldrarna 15-16 år. Följande frågeställningar har besvarats:- Vilka attityder förekommer mot polisen bland pojkar i åldrarna 15-16 år i Rinkeby?- Hur kan dessa attityder förstås?- Hur skulle attityderna till polisen kunna förbättras om dessa är negativa?Grounded theory har använts som analysmetod och två teoretiska perspektiv har kunnat utskiljas ur empirin, vilka sedan använts för att tolka och förklara attityderna.

Syftet med denna studie var att undersöka hur homosexuella flyktingar från Uganda upplever processen att söka asyl i Sverige. Studien har genomförts utifrån kvalitativa intervjuer med två kvinnor och två män från Uganda som sökt asyl på grund av hot mot sin sexuella läggning. Intervjuerna har analyserats utifrån ett intersektionellt perspektiv där de olika teoretiska begrepp vi har använt oss av är kön, sexualitet och heteronormativitet, sociala normer, postkolonial teori samt kapital- och klassteori. Resultatet visar att informanterna hamnat i en svår situation då de skulle bevisa för Migrationsverket att de var trovärdiga i sina berättelser. De upplevde att de i flera situationer kände sig misstänkliggjorda och kränkta.

Det finns barn som placeras i familjehem i både Sverige och Norge av respektives lands myndigheter. Barnen placeras på detta sätt hos andra familjer för att de vill ge barnen en tryggare uppväxt pga. att de biologiska föräldrarna brister som vårdnadshavare. De kan t.ex. vara psykiskt sjuka, hota att döda barnen, inte ge dem mat, utnyttja dem sexuellt eller vara en fara för deras psykosociala hälsa och utveckling.

Hälsoläget hos HBT-personer (homo-, och bisexuella och transpersoner) är generellt sett sämre än den övriga befolkningen, vilket relateras till diskriminering, utsatthet, och rådande normsystem i samhället, som benämns hetero- respektive cisnormativitet. Dessa yttrar sig bland annat genom att människor antas och förväntas vara heterosexuella, respektive förutsätts ha en könsidentitet som överensstämmer med deras kroppsliga kön. I vården kan detta medföra bemötande- och kunskapsproblem då vårdpersonal möter HBT-personer. Att uppfylla de mål som föreskrivs i hälso- och sjukvårdslagen samt att efterkomma Diskrimineringslagen försvåras härigenom. Forskning visar att många HBT-personer upplever sig diskriminerade och kränkta i sina kontakter med vården, vidare framkommer i studier att det finns en okunnighet i vården om hur ett gott bemötande ser ut för HBT-patienter.

Svensk musikindustri har under de senaste årtiondena åtnjutit stora framgångar på den internationella marknaden. Export Music Sweden grundades för att stötta och marknadsföra svensk populärmusik utomlands. VD Christer Lundblad sade 2003 att intäkter från konserter ökar kraftigt. Anledningar till detta kan vara att den ökande illegala nedladdningen av musik ger ett ökat ekonomiskt utrymme för konserter, samt att människor idag värderar upplevelser högre än tidigare. Eftersom mer pengar spenderas på konserter blir prissättningen mer betydelsefull.

Many of us have grown up hearing or using words meant as insults or negative adjectives that were in fact names for social groups. Most of them have gone unquestioned in the mainstream consciousness, but the term Gay in the generally negative meaning has in the past years been given attention as offensive and homophobic, with debates emerging in response over whether or not this is true, particularly on the internet. It is the articles and forum threads from these debates that make out the empirical material for a qualitative study as I ask what these people?s thoughts are about this term and how it is perceived.After a qualitative coding and analysis of these texts, and interpretation of the results based on Erving Goffman?s theory of Phantom acceptance and stigma terms, Judith Butler?s theory of performativity, Ferdinand de Sassure?s theory of signifier and signified and how it connects to the community and Baudrillards theory of simulacra, this is the principal conclusion that I have drawn:For some of the people in this debate, the term Gay and its use is about homophobia and heterosexism, though mostly it?s not overt but a subconscious part of the continued dehumanization and stigmatization of homo- and bisexual people. This is a position I callThe socially focused skepticism.

Trots att principen om icke-diskriminering finns inskriven i de flesta länders lagar så har jämställdhet mellan män och kvinnor inte förverkligats i praktiken. Med jämställdhet menas lika rättigheter mellan män och kvinnor, där inte kön ska spela en avgörande roll för fördelningen av makt, inflytande och villkor (FN-data 1). Hur pass ojämställt ett samhälle är skiljer sig dock mellan världens länder. Framförallt de länder med lägst välstånd anses hårdast drabbad av en ojämställd fördelning i makt och inflytande mellan kvinnor och män. De länder som är lägst rankade enligt Förenta Nationernas (FN:s) Human Development Index (HDI) som mäter välstånd utifrån hälsa, utbildning och inkomst, är nämligen också de länder som är lägst rankade enligt FN:s Gender-related Development Index (GDI) som mäter könsskillnaderna i dessa komponenter (FN-data 2).

Konflikten mellan det lettiska bolaget Laval och de fackliga organisationer Byggnads och Elektrikerförbundet aktualiserade en rättslig problematik som har sitt ursprung i en tidigare dom, kallad Lex Britannia. Konfliktens kärnfråga, stridsåtgärdernas legalitet kom att ställas till sin spets då det lettiska bolaget Laval un Partneri tog målet till Arbetsdomstolen (AD). Laval un Partneri, som gick i konkurs på grund av stridsåtgärderna, menade att stridsåtgärderna som vidtogs av de fackliga organisationerna stred mot artikel 49, den fria rörligheten för tjänster och artikel 12, diskriminering på grund av nationalitet. De fackliga organisationerna menade att det lettiska bolagets villkor var orimliga och att de hade ett allmänt intresse att skydda genom att motverka social dumpning med alla medel inom lagens gränser. AD tog upp målet men begärde senare enligt artikel 234 ett förhandsavgörande av EG-domstolen.