Sammanfattning Uppsatsens titel: Metodikutveckling för investeringar i humankapital Seminariedatum:8 juni 2007 Ämne/kurs: FEK 591 Magisteruppsats, Företagsekonomi 10p Författare: Frank Fagerlund, David Gustavsson och Johan Lundquist Handledare: Ekonomie doktor och lektor på Lunds Universitet Christer Kedström Fem nyckelord: Humankapital, DCF, ROI, reala optioner och Strategy Canvas Syfte: Syftet är att utveckla en metodik för att underlätta beslutsfattandet för investeringar i humankapital. Metodiken ska kunna användas för att identifiera, strukturera och beskriva investeringens effekt, och på så sätt minska osäkerheten vid beslutstagandet. Metod: Författarna har valt en teoriutvecklande studie med deduktiv ansats. Genom ingående litteraturstudie av modeller och metoder för investeringar, humankapital och strategiska verktyg skapas en teoretisk referensram för analys av problematiken vid investeringar i humankapital. Författarna använder sig även av ett fallföretag med syftet att få inblick i det praktiska arbetet bakom investeringar i humankapital.

Sveriges hamnnäring står för 85 procent av all import och export till och från Sverige genom landets över 50 kommersiella hamnar. Det övervägande kommunala ägandet av hamnarna medför att en nationell strategi för hamnarna saknas, även om försök har gjorts att utse strategiska hamnar genom en SOU-utredning. Syftet med uppsatsen är att beskriva investeringar, investeringsbeslut och godsflöden i ett urval av Sveriges hamnar. Vi avser att sedan koppla gjorda investeringar till eventuellt ökad godsmängd. Detta har undersökts genom intervjuer med beslutsfattare samt med statistiska beräkningsmetoder.

Slutsatserna är att investeringar i sociala medier ger abstrakta för- delaren som kan påverka en organisations kassaflöde. Dessa förde- lar kan vara svåra att mäta ur ett ekonomiskt perspektiv. Det är viktigt för organisationerna är att de tar reda på vilka fördelar som påverkar kassaflödet och när dem påverkar och hur mycket de kan påverka. Detta behöver göras för att kunna beräkna investeringar i sociala medier..

Investeringar som görs i humankapital kan ses som lönsamma då de kan bidra till konkurrensfördelar, högre resultat och bättre service. Detta kan ske via utbildningar, satsningar i företagshälsovård och arbetsmiljö för att stimulera och behålla personal.  Humankapitalinvesteringar ger utrymme för utvecklingsmöjligheter vilket hjälper företag att verka konkurrenskraftiga i en föränderlig miljö. Dock har det påvisats svårigheter i att mäta effekten av investeringarna. Genom uppföljning i form av undersökningar hos dess intressenter kan företagen få en bättre uppfattning kring investeringens effekt.

Ett företags kapitalstruktur och i förlängningen dess val av finansiering för strategiskainvesteringar omgärdas av motstridiga uppfattningar och teorier. Vi har genomfört enfallstudie av Home Properties AB, ett renodlat hotellfastighetsägarbolag noterat påStockholmsbörsens lista för medelstora bolag.Uppsatsens syfte är att beskriva hur Home Properties agerar och resonerar vid finansiering avstrategiska investeringar och jämföra beskrivningen med Åkerbloms hypotes om sär- ochsamfinansiering, pecking order teorin och static trade-off modellen. I syftet ingår också att geförslag på vidare forskning.Enligt pecking order teorin prioriterar företag internt kapital framför externt. Vid finansieringav strategiska investeringar väljer Home Properties emellertid inteckningslån först. I HomeProperties fall förklaras företagets val av finansieringskällor bättre av static trade-offmodellen och Åkerbloms hypotes om sär- och samfinansiering.

Slutsatserna är att investeringar i sociala medier ger abstrakta för- delaren som kan påverka en organisations kassaflöde. Dessa förde- lar kan vara svåra att mäta ur ett ekonomiskt perspektiv. Det är viktigt för organisationerna är att de tar reda på vilka fördelar som påverkar kassaflödet och när dem påverkar och hur mycket de kan påverka. Detta behöver göras för att kunna beräkna investeringar i sociala medier..

Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda eventuella samband mellan företags ägarstruktur och beroendet av interna medel vid investeringar. Med ägarstruktur avses här ägarkoncentration samt typ av ägare. Vidare är syftet att med hjälp av relevanta teorier hitta möjliga förklaringar till de resultat vi får fram. Metod: Kvantitativ metod. Teori: Agentteorin, pecking order-teorin.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vad företag bör investera i för att öka köpbenägenheten hos kunden. Uppsatsens bisyfte är även att undersöka vilka butikschefernas upplevda problem med franchisingkonceptet är vid investeringar i butikerna. Metod: I uppsatsen har det utförts en tvärsnittsundersökning på mikronivå. En enkätundersökning och tre intervjuer har utförts och det abduktiva tillvägagångssättet har fått vara utgångspunkten för undersökningen.Teori: Teorierna som har använts i uppsatsen är marknadsföringsmix, servqual, customer value och agentteorin. Empiri: Data som tagits fram till denna uppsats har varit till för att se butikschefernas syn på framtida investeringar och franchisingkonceptet och enkätundersökningen har resulterat i empiri kring vilka faktorer som påverkar kunderna.Resultat:       Företaget bör skräddarsy marknadsföringen för respektive butik, utifrån vilket kundsegment butiken har. Företaget bör investera i allt som ökar servicegraden, såsom investeringar i snabbare system och i kurser och samarbeten som bidrar till säkrare, kunnigare och trevligare personal.

ABSTRACTTitel:Energibesparande och miljövänliga investeringar - Kommunal- och privatägdahyresfastighetsföretagens starkaste motiv till miljöansvar.Nivå:Kandidatuppsats företagsekonomiFörfattare:Daniel Meyer och Peter WirdeHandledare:Peter LindbergDatum:2014-05Syfte:Uppsatsen ska belysa vilka motiv av politik, lönsamhet, primära intressenter ochlegitimitet som har starkast påverkan för beslut angående energibesparande investeringar hosde svenska fastighetsföretagen. Uppsatsen ska även klarlägga om det finns en skillnad kringdessa motivs styrkor beroende på ägarstruktur och omsättning.?Utgår energibesparande investeringar efter att uppnå lönsamhet eller legitimitet, pågrund av politiska påtryckningar eller på grund av primära intressenter??Finns det skillnader mellan de kommunalägda och de privatägda fastighetsföretagen ideras motiv kring energibesparande investeringar??Finns det skillnader i de energibesparande investeringsmotiven beroende på hur storomsättning företagen har i de olika ägarstrukturerna?Metod:Studien är av kvantitativ karaktär och ämnar undersöka vad svenskahyresfastighetsföretag i bostadssektorn har för motiv till energibesparande åtgärder.Datainsamling har gjorts genom onlineenkäter utformade i Google Forms som skickats tillberörda fastighetsföretag.Resultat & slutsats:Förslag till fortsatt forskning:Det som framkommer i uppsatsen är att de svenskafastighetsföretagen har ett stort engagemang inom energiinvesteringar. Framtida forskningkan utgå från fastighetsföretagens motiv och klarläggavilka energiinvesteringar som är mesteffektiva och lönsamma.Uppsatsens bidrag:Bidrar med klarläggande kring hur olika motiv styr de svenskafastighetsföretagens energiinvesteringsbeslut.Nyckelord:CSR, energibesparing, investeringar, fastighetsföretag, lagar.

Nyckelord: CSR, SRI, Shareholder Value och Etiska placeringar Problemformulering: Hur ser förvaltarna och investerarna på framtiden för CSR/SRI och kommer deras jobb som förvaltare och investerare att förändras efter kriserna som varit? Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur CSR och SRI har och kommer att utvecklas på den svenska investeringsmarknaden.Metod: För att besvara studiens syfte och frågeställning valdes en kvalitativ ansats. I uppsatsen intervjuas investerare som arbetar dagligen med CSR/SRI investeringar. I uppsatsen används artiklar inom området för socialt hållbara investeringar. De svar som erhålls av respondenterna i intervjuerna granskas, reflekteras samt jämförs med tillgänglig forskning på området.

Investeringar som görs i humankapital kan ses som lönsamma då de kan bidra till konkurrensfördelar, högre resultat och bättre service. Detta kan ske via utbildningar, satsningar i företagshälsovård och arbetsmiljö för att stimulera och behålla personal.  Humankapitalinvesteringar ger utrymme för utvecklingsmöjligheter vilket hjälper företag att verka konkurrenskraftiga i en föränderlig miljö. Dock har det påvisats svårigheter i att mäta effekten av investeringarna. Genom uppföljning i form av undersökningar hos dess intressenter kan företagen få en bättre uppfattning kring investeringens effekt.

Bakgrund: Enligt flera författare råder en problematik kring IT-investeringar jämfört med andra typer av investeringar. Forskning visar på att de traditionella metoder som används vid investeringar inte mäter det riktiga värdet vid investering i IT. Beslutsfattare och forskare har vidare fört på tal att traditionella värderingsanalyser är ofullständiga när det gäller IT-investeringar då kostnader och nyttor som borde ingå i en IT-investeringsanalys inte tas med. Resultatet av detta blir då att det ser ut som att många IT-projekt inte återbetalar sig och därför inte är lönsamma.Syfte: Huvudsyftet med studien är att öka kunskapen om användbarheten i PENG-modellens metodik vid utvärdering av investeringar i IT-system. Studiens delsyften är dels att kartlägga och testa PENG-modellens metodik vid investering i ett specifikt driftsuppföljningssystem på två tillverkande företag och dels att utvärdera ändamålsenligheten genom att identifiera modellens fördelar, nackdelar samt risker.Metod: Nyttoanalyser efter PENG-modellens metodik har genomförts som en fallstudie på två företag.

De flesta företag strävar i huvudsak efter att maximera värdet av sitt företag och ett sätt att öka värdet av företaget kan vara att genomföra investeringar. En viktig faktor för att lyckas med sina investeringar är att skapa en strategi och att följa denna är avgörande för att nå dit man vill. Strategier kan utformas på olika sätt, men gemensamt för alla strategier är att de måste hantera osäkerhet. Syftet med denna uppsats är att undersöka vad små- och medelstora företag upplever som osäkerhet vid investeringar samt hur företagen hanterar dessa. Valet av små- och medelstora företag grundar sig på att den största delen av tidigare forskning inom detta ämne är gjord på stora företag.

Inom svensk landstingsverksamhet genomför man årligen ett stort antal IT- investeringsprojekt. Då ett IT-system skall utvecklas eller inköpas av ett landsting förestår ett investeringsbudgeteringsarbete. I de kalkyler landstingen upprättar vill de kunna bedöma icke-monetära nyttor av IT- system i ekonomiska termer. Dessa kan vara svåra att identifiera och värdera men är samtidigt av stor betydelse. Problemet är således hur man systematiskt finner icke-monetära nyttor för IT-investeringar? Detta examensarbete syftar till att förklara ett system för strukturerad identifiering av icke-monetära nyttovärden och beskriva dess användbarhet vid olika kategorier av IT-investeringar inom den svenska landstingsverksamheten.

Att värdera investeringar i IS skiljer sig åt från värderingar av andra typer av investeringar. IS kan vara väldigt komplexa och därför kan värdet av en investering i IS vara svårt att värdera. Den svårvärderade nyttan som IS orsakar har tidigare sällan varit accepterad att ta med i värderingar på grund av att den inte direkt går att kvantifiera. För att på ett strukturerat sätt uppskatta den svårvärderade nyttan med IS-investeringar har värderingsmetoder för IS-investeringar utvecklats. En av dem är en svensk innovation, PENG-modellen (Prioritering Efter NyttoGrunder).