Syftet med denna kandidatuppsats Àr att undersöka vilka förutsÀttningar som finns för kunskapsöverföring i ett specifikt kunskapsintensivt företag. I en organisation vars lönsamhet Àr beroende av att kunskap överförs, finns det hinder som beror pÄ individens egenintressen att utöva makt inom organisationen? En analysmodell, som utarbetats efter den teoretiska referensramen, anvÀnds för att avgöra hur kunskapsmakten pÄverkar överföringen av kunskap genom att studera förutsÀttningar för kunskapsöverföring. Ur modellen kan eventuella hinder för överföringen analyseras och dÀrigenom kan resonemang föras kring om det finns en ovilja eller oförmÄga att dela med sig av kunskap. En kvalitativ studie har utförts genom intervjuer med utvalda representanter frÄn ett kunskapsintensivt företag.

Stockholms bostadsmarknad fungerar dÄligt. Det rÄder bostadsbrist och i Stockholm kommuns bostadskö stÄr det över 135 000 bostadssökande. Byggandet har kommit igÄng men det saknas lÄngsiktiga incitament för byggherrarna att bygga hyreshus. Höga byggkostnader och reglerad hyra Àr nÄgra orsaker. HyresnivÄn sÀtts efter det sk bruksvÀrdessystemet dÀr de kommunala allmÀnnyttiga bolagen blir hyresnormerande.

Befolkningen i Sverige o?kar stadigt och fra?mst bland de a?ldre a?ldersgrupperna. Prognoser visar att 25 % av befolkningen kommer att utgo?ras av pensiona?rer a?r 2040. Den o?kade andelen a?ldre sta?ller ho?gre krav pa? fo?retagen pa? bostadsmarknaden da? behovet av tillga?nglighetsanpassade bosta?der o?kar.

Denna uppsats syftar till att, utifrÄn en granskning av tre olikt gestaltade gator i Stockholm, belysa faktorer och förhÄllanden vilka gynnar eller missgynnar vistelse och dÀrigenom pÄverkar möjlighet för möten och interaktion mellan mÀnniskor. Vi Àmnar visa hur Stockholms stad arbetar med sociala aspekter knutna till gator inom planering och gestaltning samt om det finns verktyg för utvÀrdering av sociala kvaliteter.Genom fallstudier av Sergelgatan, Götgatan och Hammarby allé erhölls resultat om respektive gatas förutsÀttningar för vistelse. UtifrÄn litteraturstudier av Jan Gehls och Jane Jacobs mest erkÀnda böcker samt av Stockholms stads styrdokument vid planering och gestaltning av staden, analyserades observationerna av gatorna.Resultaten i studien bekrÀftar för det mesta Gehls och Jacobs teorier om hur offentliga rum bör gestaltas, med undantag frÄn vissa upptÀckter. Ett annat erhÄllet resultat Àr att Stockholms stads arbetsdokument inte Àr tillrÀckliga för att genomföra en detaljutformning av stadens gaturum. Dokumenten behandlar oftast en mer översiktlig planering och beskriver snarare ett synsÀtt Àn fungerar som konkreta hjÀlpmedel för planerare och arkitekter vid utformning av staden.En mÄngfald mÄste finnas i staden för att mÄnga kontakter, bÄde ytliga och mer intensiva, ska uppstÄ och ge staden ett socialt liv.

I uppsatsen har tvÄ tidningar, Dagens Nyheter och The Guardian, undersökts och jÀmförts utifrÄn deras rapportering om den pÄstÄdda ubÄtsjakten i Stockholms skÀrgÄrd i oktober 2014. Syftet var att undersöka hur hotbilder framstÀlldes i Dagens Nyheter och The Guardian genom tidningarnas inramning av hÀndelsen. Tre frÄgor besvarades: A) Vad har hÀnt? B) Vem Àr ansvarig? C) Hur ska man agera? Uppsatsen utgick ifrÄn tidigare forskning om hotbilder, och framing anvÀndes bÄde som teori och metod. Med en metod inspirerad av forskaren Baldwin Van Gorps framingmetod analyserades 26 artiklar frÄn Dagens Nyheter och 6 artiklar frÄn The Guardian.

Befolkningen i Sverige o?kar stadigt och fra?mst bland de a?ldre a?ldersgrupperna. Prognoser visar att 25 % av befolkningen kommer att utgo?ras av pensiona?rer a?r 2040. Den o?kade andelen a?ldre sta?ller ho?gre krav pa? fo?retagen pa? bostadsmarknaden da? behovet av tillga?nglighetsanpassade bosta?der o?kar.

Den hÀr uppsatsen Àr en kvalitativ analys om hur Stockholm stad har valt att anvÀnda sig utav eventkommunikation för att kommunicera ett budskap. Eftersom att event kan anvÀndas som strategi inom flera typer utav kommunikationsomrÄden, anvÀnds hÀr begrepp som kan relatera till flera av dessa omrÄden.För att komma i nÀrmare kontakt med eventet har intervjuer genomförts med projektledaren och kommunikationsansvarig för Kulturnatt Stockholm. Genom textanalys, retorisk analys och innehÄllsanalys studeras intervjusvaren och en reklamaffisch som utformats för att marknadsföra eventet.Det kan konstateras att det utformade syftet för eventet gÄr hand i hand med det kommunicerande budskapet och att Stockholms stads intressen kan Äterspeglas i reklamaffischen. .

SammanfattningSyfte och frĂ„gestĂ€llningarSyftet med denna uppsats var att undersöka hur berörda fotbollslag i senior- och ungdomsserierna har uppfattat lagvĂ€rdsarbetet, genom att problematisera och belysa behovet av lagvĂ€rdar och vilka effekter som lagen ser av detta arbete. De frĂ„gestĂ€llningar som vi anvĂ€nde var: Anser berörda lag att det finns ett fortsatt behov av lagvĂ€rdar och hur uppfattar lagen sjĂ€lv idĂ©n med lagvĂ€rdar? UppnĂ„r lagvĂ€rdarna sitt syfte, utifrĂ„n Stockholms Fotbollförbunds riktlinjer? Är lagvĂ€rdsutbildningen tillrĂ€cklig, sett utifrĂ„n dagens utformning? Har sĂ€kerheten runt matcherna förbĂ€ttrats, i och med införandet av lagvĂ€rdar?MetodVi har gjort en totalundersökning omfattande samtliga lag som spelar i Stockholms Fotbollförbunds seriesystem och omfattas av kravet pĂ„ lagvĂ€rd. Datainsamling har skett i form av enkĂ€t, utformad i samrĂ„d med Stockholms Fotbollförbund.ResultatMajoriteten av de responderande lagen anser att ett fortsatt behov av lagvĂ€rd finns. PĂ„ frĂ„gan om lagvĂ€rdarna uppfyller sitt syfte, skiftade svaren.

Denna studie ger en inblick i hur fo?retag och utvecklare planerar och genomfo?r testning i SharePoint idag och hur dessa uppfattas; om det finns problematik med detta eller inte. Ma?nga faktorer spelar in pa? hur testning planeras in i projekt och dessa har underso?kts och diskuterats. Vidare prioriteras ocksa? testningen av utvecklarna sja?lva na?r det finns planerad testningstid och vilka faktorer som spelar in pa? detta kommer studien att behandla.

Trots ett vÀldokumenterat samband mellan vÄrdpersonalens trivsel och vÀlmÄendet hos bÄde personal och patienter inom vÄrden, rÄder det brist pÄ studier av arbetsklimatet inom psykiatrin. Syftet med denna studie var att utforska sambandet mellan arbetsklimatet och personalens arbetstrivsel inom slutenpsykiatrin, samt att se om det fanns skillnader i upplevt arbetsklimat mellan olika yrkesgrupper. För detta ÀndamÄl utformades en enkÀt som delades ut till personal pÄ 11 avdelningar med varierande antal anstÀllda inom slutenpsykiatrin i Stockholms LÀns Landsting, vilket resulterade i 154 undersökningsdeltagare. Resultatet visade att upplevd vÄrdkvalitet var den starkaste prediktorn för arbetstrivsel för hela gruppen, att det fanns skillnader i arbetsklimat mellan de olika yrkesgrupperna samt att olika arbetsklimatsfaktorer tycktes vara av varierande betydelse för de olika gruppernas arbetstrivsel. Detta bekrÀftar betydelsen av personalens upplevelse av vÄrdkvaliteten samt framhÀver vikten av att ta hÀnsyn till variation mellan olika yrkesgrupper i framtida studier av arbetsklimat..

Human existence and welfare depend on functional ecosystems. Ecosystems are critical to sustain life-support services for human well-being. One method that visualizes that humanity requires ecosystem services for resource consumption and assimilation of produced waste is ecological footprints. This study focuses on the ecosystem service carbon sequestering. A quantification of this ecosystem service showed the potential for accumulation of carbon in different ecosystems in Stockholm and Norrbotten County for the years of 1995 and 2004.

Syfte: Att unders?ka det offentliga ledarskapet, s? som det gestaltar sig i en v?xelverkan mellan politik, f?rvaltning, f?retag och f?reningsliv samt i ett sammanhang av samh?llets alla tre niv?er; kommun, region och stat. Teori: Makt, organisationsstruktur, organisationskultur, f?r?ndring, kartellbildning. Metod: Kvalitativa intervjuer med ledare utifr?n ett sn?bollsurval.

Burnout, pÄ svenska översatt till utbrÀndhet, Àr ett idag vÀlkÀnt fenomen och Àr utbrett bland anstÀllda med lÄnga sjukskrivningsperioder som följd. Detta har blivit ett stort problem för arbetsgivare och organisationer i stort. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur man inom organisationer arbetar strategiskt för att förebygga burnout bland sina anstÀllda. FrÄgestÀllningen var; vilka strategier anvÀnder sig organisationer av för att förebygga burnout bland sina anstÀllda? Data samlades in genom kvalitativa intervjuer med chefer inom Stockholms Stad.  Datamaterialet analyserades samt tolkades enligt en induktiv tematisk analys.

Syftet med denna rapport Àr att belysa ATA/Polis 2008 ur olika perspektiv för att se hur dettagit hÀnsyn till forskning kring sömn och skiftarbete samt hur vÀl myterna kring arbetspassetslÀngd samt dygnsvilan stÀmmer.Orsaken till att författaren valde att fördjupa sig i ATA/Polis samt sömn och skiftarbete Àr föratt arbetstidsavtalet fick sÄdan uppmÀrksamhet dÄ det slöts och det florerade mycketfrÄgetecken kring vad avtalet egentligen innebar.För att besvara syftet studerades ATA/ Polis 2008, litteratur kring sömn och skiftarbete ochslutligen genomfördes fyra stycken intervjuer med poliser frÄn fyra olika polismyndigheter iSverige.Resultatet visar att alla myndigheter förutom VÀsterbottens lÀn ger direktiv till poliserna att deej fÄr lÀgga arbetspass som överstiger nio timmar. Stockholms lÀn har ett undantag frÄn avtaletvilket innebÀr att de kan fÄ arbeta tio timmars pass vid större hÀndelser och samtligamyndigheter har en regel om att dygnsvilan skall vara minst elva timmar. Stockholms lÀn harett undantag som tillÄter att de en gÄng per schemaperiod fÄr understiga dygnsvilan pÄ elvatimmar.Vidare visar resultatet att polisernas arbetstid har ökat och i samband med veckovilan innebÀrdet flera arbetspass. Arbetstidsavtalet har tagit hÀnsyn till forskningen kring sömn ochskiftarbete..

Kommunen Àr enligt lag ansvarig för goda bostÀder Ät alla, men med Stockholms nuvarande markanvisningspolicy Àr det mycket svÄrt att producera bostÀder Ät lÄg- och medelinkomsttagare.Jag föreslÄr att vi inför en ny policy för markanvisning, dÀr fokus ligger pÄ att uppnÄ lagstadgade mÄl för kommunernas bostadspolitik. IstÀllet för att fokusera pÄ högsta försÀljningsvÀrde, flyttas fokus till att erbjuda alla bostad. Den exploatör som pÄ bÀst sÀtt kan tillgodose Stockholms utbud av bostÀder för samtliga samhÀllsgrupper tilldelas marken.Som ett förslag till att förse de som absolut mest akut behöver bostad med just det har jag ritat ett hus med 53 smÄ lÀgenheter som hyrs ut under maximalt ett Är.LÀgenheterna tilldelas genom beslut av Socialstyrelsen personer som inte har möjlighet att skaffa bostad pÄ annat sÀtt. I vissa fall Àr det en annan myndighet den som stÄr för kostnaderna, oftast gör den boende det sjÀlv.Eftersom inte alla har eget bohag, sÄ gÄr det att hyra eller köpa möbler och husgerÄd i andrahandsaffÀren i gatuplan - eller hyra ett möblerat rum och dela med andra.De korta hyrestiderna medför mycket flyttande och dÀrför blir logistiken viktig. Hiss med entré direkt frÄn utsidan och dubbla trapphus gör det lÀttare att bÀra upp sÀngar utan att göra sig illa.