NÄgonting hÀnder i Stockholm, nÄgonting strÀvar uppÄt. Staden som tidigare utvidgat sig genom nya förorter och nya kollektivtrafiknÀt har bytt riktning. Det Àr inte lÀngre de horisontella spÄren som strÀcker sig ut frÄn stadskÀrnan som visar vÀgen för expanderingen. Det Àr en ny lÀngtan efter vertikala riktningar dÀr staden förtÀtas pÄ höjden. Stockholm har tagit sikte mot himlen. Den stad jag föddes och vÀxte upp i hÄller sakta pÄ att förÀndras, detta Àr nÄgot jag Àr sÀker pÄ.

Högskolestudenters upplevda livskvalitet har varit ett eftersatt forskningsomrÄde. Syftet med denna studie var att undersöka hur studenter pÄ grund- respektive forskarutbildningen vid Stockholms universitet upplevde sin livskvalitet och jÀmföra resultaten med tidigare insamlade data frÄn en normalgrupp. För att mÀta den upplevda livskvaliteten anvÀndes formulÀret Quality of life inventory, QOLI. Totalt inkom 1300 enkÀter frÄn studenter pÄ grundutbildningen och 115 enkÀter frÄn studenter pÄ forskarutbildningen. Resultaten visar att bÄde studenter pÄ grund- respektive forskarutbildningen skattar sin upplevda livskvalitet som signifikant lÀgre Àn normalgruppen.

En kulturell infill i Stockholms innerstad som fyller behovet av en samlad plats för visning av och samtal kring mode..

Svenskar byter jobb allt oftare och denna r?rlighet p? arbetsmarknaden ?r kostsam f?r arbetsgivarna. D? det har visat sig att frivillig personaloms?ttning i m?nga fall skulle kunnat kunnat motverkas av arbetsgivaren ?r det relevant att utforska hur organisationer kan arbeta med bibeh?llandet av personal. Ett samlingsbegrepp f?r ?tg?rder som syftar till att fr?mja bibeh?llandet av personal ?r employee retention.

E-handel har under de senaste a?ren va?xt i en snabb hastighet och har blivit en viktig fo?rsa?ljningskanal i ma?nga branscher. Livsmedelsindustrin a?r en av de branscher da?r e- handeln inte har haft samma utveckling men under de senaste a?ren sa? har fo?rsa?ljningen bo?rjat ta fart o?ver internet och idag sa? a?r det den bransch som spa?s va?xa mest o?ver internet na?stkommande a?r. DUA? a?r en delikatess- och matbutik som a?r lokaliserad i centrala Umea? och som ser o?ver mo?jligheterna med att pa?bo?rja en e-handel.

MÄnga byggprojekt hÄller pÄ att genomföras i Stockholm för att möta befolkningsökningen. Uppsatsens syfte Àr att ta reda pÄ och redovisa om och hur de involverade aktörerna i byggnationen av Hjorthagen, Norra DjurgÄrdsstaden i Stockholm arbetar med genus- och jÀmstÀlldhetsfrÄgor. FrÄgan Àr om Hjorthagen kommer att kunna bli en mer jÀmstÀlld stadsdel Àn de övriga i Stockholm. Hypotesen som uppsatsen fokuserat kring Àr att ambitionerna att skapa en ökad jÀmstÀllhet finns men att de inte införlivas.Den svenska staten försöker implementera jÀmstÀlldhetsarbetet inom de flesta omrÄden idag men samhÀllsplaneringen har inte visat nÄgot större intresse för detta. Det Àr Stockholms stad som har det övergripande ansvaret för den fysiska planeringen i Stockholm men ocksÄ för den sociala hÄllbarheten dÀr jÀmstÀlldhet rÀknas in.

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Syftet med denna uppsats var att undersöka vad som hĂ€nt med Stockholms fotbollstalanger födda 1983-1989 bĂ„de pĂ„ och utanför fotbollsplanen. Avsikten var att skapa ett underlag för Stockholms Fotbollförbund (StFF) som de ska kunna anvĂ€nda för att förbĂ€ttra talangutvecklingen inom stockholmsfotbollen. Följande huvudfrĂ„gestĂ€llningar lĂ„g som grund för studien: - Vad gör talangerna idag pĂ„ och utanför fotbollsplanen? - Vad Ă€r det som frĂ€mst har pĂ„verkat deras utveckling? - Hur har talangernas karriĂ€rövergĂ„ngar pĂ„verkat deras utveckling? - Om de inte Ă€r aktiva lĂ€ngre, vilka olika faktorer har bidragit till att de slutat? METOD Vi valde att göra en kvantitativ studie. Vi bestĂ€mde oss för att undersöka de som varit med pĂ„ BosölĂ€gret eftersom de vid ett tillfĂ€lle ansetts som Stockholms största talanger.

Vilka kriterier a?r anva?ndbara na?r en leveranto?r av tja?nster skall utva?rderas? Beror det pa? om leveranto?ren levererar professionella tja?nster eller varor? Hur utva?rderas en professionell tja?nst? Dessa fra?gor a?r na?gra av problemen som inko?pare sta?lls mot, litteraturen besta?r av ma?ngder med kriterier och modeller fo?r inko?p av produkter men a?r bristfa?llig na?r det handlar om tja?nster. Litteratur sa?ger att besparingar pa? inko?p av tja?nster varierar mellan 10 och 29 %, medan pa? varor kan det endast variera mellan 5 till 17 %. Vid inko?p av tja?nster finns potentialen till att spara pengar, men kvaliteten pa? tja?nsten fa?r ej pa?verkas.

I den hĂ€r uppsatsen har jag valt att undersöka pressbilden av Nazitysklands erövringar av under 1938. Först det sĂ„ kallade Anschluss i Österrike och sen ockupationen av delar av dĂ„varande Tjeckoslovakien, det sĂ„ kallade Sudetenlandet. Som forskningsmaterial har jag valt att undersöka tvĂ„ tidningar, Social-Demokraten och Stockholms-Tidningen. Syftet har varit att försöka förstĂ„ den vilken bild en lĂ€sare fick av de hĂ€r hĂ€ndelserna nĂ€r de föregav sig samt undersöka hur tidningarna förhöll sig till sina kĂ€llor och hur de beskrev frĂ„gorna kring folk och minoriteter som de hĂ€r kriserna handlade om.Som utgĂ„ngspunkt för min undersökning har jag anlagt ett moraliskt perspektiv som det mĂ„lats upp av Klas Åmark i hans bok Att bo granne med ondskan. Jag har utfört en kvalitativ hermeneutisk studie av 135 antal artiklar jĂ€mt fördelade mellan de tvĂ„ tidningarna dĂ€r jag dels jĂ€mfört tidningarna med varandra men Ă€ven jĂ€mfört det som skrivs med vad som faktiskt skedde rent historiskt.Jag har kommit fram till att tidningarna skiljer sig markant Ă„t i sin rapportering, Social-Demokraten presenterar en mycket negativ bild av det som sker och ger klart Nazityskland skulden för det som sker medan den bild av hĂ€ndelserna som Stockholms-Tidningen framför Ă€r mycket mer ?neutral? och bitvis pro-tysk.BĂ„da tidningarna rapporterar om minoritetsfrĂ„gan, bĂ„de den judiska och den sudettyska och intar olika attityder mot dessa men upphör sedan att vidare beskriva dessa minoriteters öden allt eftersom kriserna gĂ„r mot sitt slut..

Det hÀr arbetet Àmnar att studera kommunikationspolicyn och -programmet för Stockholms stad. Mot bakgrund att kommunen har tagit fram det nya kommunikationsprogrammet som ersÀtter den gamla kommunikationspolicyn undersöker jag följande; vilka deltagare som realiseras i texterna och vilka av de som utgör pÄverkan samt hur kommunen framstÀller pÄ sig sjÀlv och sin kommunikation. Jag undersöker Àven huruvida det i samband med framstÀllandet av det nya dokumentet och övergÄngen till en strategisk kommunikation har synen pÄ kommunikationenoch pÄ sig sjÀlv förÀndrats och vilka kommunikationskriterier som realiseras i dokumenten. Som metod för min analys anvÀnder jag ett verktyg sÄsom den systemisk-funktionellagrammatiken (SFG) har att tillÀmpa. Inom SFG har jag tillÀmpat den ideationellametafunktionen till min analys dÀri jag har tagit del av transitivitetsystemet och ergativitetssystemet samt satskomplex.

Inom bebyggelseomrÄden Àr det nödvÀndigt att utrymmen och anlÀggningar av olika slag kan nyttjas gemensamt. Det kan röra sig om till exempel vÀgar eller grönomrÄden. Förekomsten av dessa gemensamma anlÀggningar vÀcker frÄgor om vem som ska anlÀgga och bekosta drift och underhÄll av anlÀggningarna. Inom detaljplanelagda omrÄden regleras dessa frÄgor i första hand genom plan- och bygglagen. I olika utredningar och rapporter har kritik framförts angÄende tillÀmpningen av denna lagstiftning.

I USA kan man konstatera att andelen kvinnliga professorer inte ökat under 1960 och1970 talet, trots att andelen kvinnor som deltar i högre utbildning ökat kraftigt.Fenomenet kallas ?the leaky pipeline? och liknar den akademiska vÀrlden vid ettlÀckande rör dÀr kvinnor lÀcker ut i högre utstrÀckning Àn mÀn. OcksÄ i Sverige, och vidStockholms universitet, verkar kvinnor ?lÀcka ur systemet?; trots att kvinnor idaggenerellt har bÀttre universitetsbetyg Àn mÀn, Àr andelen kvinnor som fortsÀtter attstudera pÄ högre nivÄer fortfarande lÄg.Stockholms universitet har jÀmstÀlldhet som ett av sina grundlÀggande mÄl, ochsociologiska institutionen Àr en av de institutioner som har störst andel kvinnligastudenter. 80 procent av studenterna och drygt hÀlften av doktoranderna Àr kvinnor.Under perioden 1995 till 2008 var dessutom 58 % av de som disputerade kvinnor.Fortfarande dominerar mÀn bland lektorer och professorer pÄ institutionen och desenaste Ären har endast en kvinna rekryterats till en utlyst tjÀnst.

Under 2010 antogs en ny regionplan för stockholms lÀn, RUFS 2010. Planens mÄl Àr att ?Stockholm ska bli Europas mest attraktiva storstadsregion?. Dialog och samverkan har varit viktiga utgÄngspunkter bÄde för planprocessen och det framtida arbetet med att genomföra planen. Regionen har arbetat med att involvera kommunerna i regionplaneprocessen, bland annat som ett sÀtt att förankra regionplaneringens innehÄll Àven i kommunernas egna strategiska planering.I den hÀr studien har jag undersökt relationerna mellan medborgarna, kommunerna och regionen i planeringen, för att söka svar pÄ frÄgor om makten över den strategiska planeringen, vem som har tilltrÀde till arenorna dÀr beslut fattas samt medborgarnas möjligheter till inflytande i den regionala planeringen.För att svara pÄ mina frÄgestÀllningar har jag gjort en fallstudie i stockholmsregionen, dÀr jag studerat den nya regionplanen och ett antal stockholmskommuners översiktsplaner.

Den o?kande urbaniseringen inneba?r att dagens avloppssystem blir mer invecklande och komplexa. Fo?r Stockholms stad har det under de senaste 20 a?ren uppra?ttats detaljerade datormodeller fo?r delar av avloppssystemet. Fo?r att ge en helhetsbild av situationen har det mellan a?ren 2003 till 2007 skapats en o?vergripande bera?kningsmodell o?ver Stockholms huvudavloppssystem.

Ett av dagens stora problem i Stockholms tunnelbana Àr trÀngsel. Initiativet till projektet kommer frÄn undertecknad dÄ den upplevttrÀngsel som en av tunnelbanans stora framtida problem. En lÄng och spÀnnande resa tog sin början..