Sök:

Sökresultat:

1544 Uppsatser om Smćbolag - Sida 11 av 103

Frivilliga upplysningar i kvartals och delÄrsrapporter -en studie av largecapbolagens implementering av IAS 34 och övrig reglering

Bakgrund och problem: År 2005 infördes IFRS som obligatorisk redovisningsstandard för noteradebolag inom EU. Svenska bolag med frivilliga upplysningar i sina kvartals och delĂ„rsrapporter kom attpĂ„verkas genom införandet av IAS 34. Standarden tillkom som ett svar pĂ„ kapitalmarknadens ökadekrav pĂ„ bĂ€ttre information, men ocksĂ„ investerares önskan om tĂ€tare frekvens iinformationsgivningen. Uppsatsens problemformulering har sin utgĂ„ngspunkt i frivilligaupplysningars relevans för investerare.Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att studera hur bolagen valt att redovisa frivilliga upplysningar utöverde uppstĂ€llda krav som IAS 34 DelĂ„rsrapporter och övrig reglering föreskriver. Ämnet frivilligaupplysningar Ă€r relativt outforskat i Sverige och pĂ„ grund av detta Ă€r det extra intressant att försökaförstĂ„ hur svenska noterade bolag tillĂ€mpar frivilliga upplysningar i kvartalsrapporter.

Svensk kod för bolagsstyrning - en studie av bolagsstyrningsrapporter

En granskning har gjorts av bolagsstyrningsrapporterna frÄn 28 bolag noterade pÄ Stockholmsbörsen. Vid datainsamling har bÄde kvantitativ och kvalitativ metod anvÀnts. Uppsatsen har ett deduktivt angreppssÀtt dÄ utgÄngspunkten Àr i teorin. Forskningsansatsen Àr deskriptiv dÄ vÄrt syfte Àr att beskriva och analysera den information som lÀmnas av börsbolagen i bolagsstyrningsrapporterna. Referensramen inkluderar en beskrivning av aktiebolagets grundproblem, corporate governance, internationell och svensk utveckling av bolagskoder.

IAS Förvaltningsfastighetsbolag : införandet av IAS 40 i svenska börsnoterade förvaltningsbolag

FrÄn och med den 1 januari 2005 skall svenska noterade bolag utforma sin redovisning efter International Accounting Standards (IAS). För vÀrderingen av förvaltningsfastigheter Àr det IAS 40 (Investment property) som nu mera gÀller. Denna ger möjlighet att vÀrdera fastigheter till antingen verkligt vÀrde eller anskaffningsvÀrde, men att vÀrdera till verkligt vÀrde föresprÄkas. Att vÀrdera till verkligt vÀrde innebÀr en principförÀndring för svenska bolag som tidigare har varit tvingade att göra sina vÀrderingar till anskaffningsvÀrdet, trots att man inte har tvingats att byta princip har samtliga bolag valt att göra detta. Avsikten med studien Àr att undersöka hur denna förÀndring av vÀrderingar kommer att pÄverka bolagen ur ett finansiellt perspektiv.

All-in i onlinespelbolagen : -vÀrdering av spelbolag pÄ internet

Uppsatsen syftar till att besvara vilka de vÀrdedrivande faktorerna Àr inom onlinespelbranschen, samt att undersöka om onlinespelbolagen Àr övervÀrderade. Den empiriska studien omfattar tre bolag; Sportingbet, Betandwin och Unibet. AvgrÀnsningen till dessa bolag motiveras med att de Àr vÀgledande företag som bra skildrar utvecklingen och dÀrmed fÄr representera branschen. Det Àr framförallt tvÄ parametrar som författarna finner extra viktiga för att skapa vÀrde i onlinespelbolag, det Àr spelöverskott och antalet aktiva kunder. För att jÀmföra bolag inom onlinespelbranschen har författarna dÀrför komponerat tvÄ nya relativvÀrderingsmÄtt; Price/Gross Profit och Price/Active Customer.

Den svenska controllern : En innehÄllsanalys av platsannonser gÀllande en yrkesroll under förÀndring

Ett mycket debatterat Àmne Àr pensionsomrÄdet. IASB har genom IAS19 gjort ett försök att harmonisera redovisningen inom detta omrÄde, trots detta uppkommer det nationella sÄ vÀl som internationella skillnader. Det huvudsakliga problemet för bolag Àr att framstÀlla en rÀttvis diskonteringsrÀnta vid nuvÀrdesberÀkning av deras pensionsskuld. Detta har medfört att de flesta bolag, pÄ grund av kunskapsbrist i Àmnet, valt att hyra in denna expertis frÄn en aktuariekonsult.Syftet med denna uppsats Àr att ur ett beslutsteoretiskt perspektiv beskriva hur aktuariekonsulten resonerar och agerar kring valet avföretags aktuariella antaganden.Det som legat till grund för denna studie Àr teori och regler utifrÄn IFRS/IAS 19 samtidigt som valda delar utifrÄn beslutsteori varit i fokus.För att fÄ svar pÄ vÄr frÄgestÀllning har vi valt att utföra sex intervjuer, fyra med aktuariekonsulter och tvÄ med redovisningsansvariga pÄ börsnoterade bolag. UtgÄngspunkten för ansatsen har tagits frÄn det abduktiva synsÀttet eftersom en vÀxelverkan mellan teori och empiri genomförts.Denna uppsats har pÄvisat att konsulterna inte sÄg sig sjÀlva sombeslutsfattare utan intog en mer stöttande roll.

Ägarkoncentrationens pĂ„verkan pĂ„ utdelningsnivĂ„er

Bakgrund och problem: I takt med att företag vÀxer och blir större vÀxer ocksÄ skaran avaktieÀgare. Det stora antalet Àgare och spridningen av Àgandeskapet fÄr konsekvenser för ÀgarnasförmÄga att kontrollera företagen. NÀr en investerare placerar tillgÄngar i ett företag Àr denfrÀmsta anledningen att fÄ avkastning pÄ sitt kapital. En aspekt som pÄverkar utdelningsnivÄernaÀr intressekonflikter: dels den mellan majoritets- och minoritetsÀgare och den mellan Àgarna ochföretagets ledning.Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka sambandet mellan Àgarkoncentration och utdelningsnivÄeri svenska noterade bolag pÄ Large och Small Cap under Ären 2005 till 2011.Metod: För att genomföra denna studies syfte har en kvantitativ metod anvÀnds. Data harinsamlats frÄn olika kÀllor för företags Àgarkoncentration och utdelningsnivÄer.

Optimal Kapitalstruktur : En studie av de tio största svenska börsbolagen

Noterade bolag som stĂ„r inför investeringar behöver besluta om vilken finansiering som skall vĂ€ljas. Finansiering genom eget kapital, skulder eller en blandning av dessa utgör ett viktigt val för ett företag. Ett bra beslut kan medföra en lĂ€gre kapitalkostnad, en bĂ€ttre Ă€garstruktur och mindre risker vilket i sin tur medför en högre trovĂ€rdighet och lĂ€gre rĂ€ntor. Å andra sidan kan ett sĂ€mre beslut medföra att företaget betalar ett högre pris för sina skulder, samt att företagets fortlevnad och trovĂ€rdighet ifrĂ„gasĂ€tts. Studien har avgrĂ€nsats till tio bolag i Sverige sett till bolagsvĂ€rde, exkluderat banker och finansinstitut.

Betydelsen av modersmÄlets anvÀndning i förskolans praktik : En kvalitativ studie med pedagoger frÄn tvÄ förskolor

Introduktion Revisionskostnaden styrs till stor del av förhÄllandet mellan utbud och efterfrÄgan. Tidigare studier har funnit ett flertal bakomliggande faktorer som pÄverkar revisionskostnadens storlek i publika bolag och kommuner. Behovet av en jÀmförande studie har tidigare pÄpekats för att kartlÀgga revisionskostnadernas skillnader över tid.Syfte Syftet med studien Àr att jÀmföra och förklara utvecklingen av revisionskostnadernas storlek i publika bolag och i den kommunala sektorn över tid.Metod Studiens deduktiva ansats innebÀr att tidigare forskning och befintliga teorier har legat till grund för att hÀrleda uppstÀllda hypoteser. En longitudinell studie har genomförts för att mÀta förÀndringar och utveckling över tid. Kvantitativ data har samlats in i form av sekundÀrdata.Slutsats Studiens resultat visar att ett flertal bakomliggande faktorer förklarar revisionskostnadens storlek över tid.

GrÀnsöverskridande förlustutjÀmning inom EU : En studie med fokus pÄ mÄlet Marks & Spencer

Ekonomiska nackdelar som uppstÄr till följd av att en verksamhet bedrivs genom flera sjÀlvstÀndiga dotterbolag istÀllet för under ett bolag med flera driftstÀllen avhjÀlps normalt med lagregler om koncernbidrag. Dessa regler Àr emellertid endast tillÀmplig pÄ nationella koncerner, dvs. koncerner dÀr samtliga bolag har sÀte i ett och samma land. Problem uppstÄr emellertid nÀr de olika dotterbolagen Àr belÀgna i olika lÀnder. Denna uppsats behandlar problematiken kring grÀnsöverskridande förlustutjÀmningar inom EU.

Ägarstyrning - svenska staten som bolagsĂ€gare

Syftet med uppsatsen Àr dels att sammanfatta de studier som tidigare gjorts om den svenska staten som Àgare, dels att beskriva hur staten har organiserat Àgandet. Vidare analyseras statens Àgarstyrning som definierats som alla ÄtgÀrder, bÄde före och under en aktivitet liksom granskning i efterhand, som utövas av staten. UtifrÄn agentteori och organisationsteori utvecklas en analysmodell som anvÀnds för att studera hur staten utövar Àgande över sina helÀgda bolag. Författarna genomför textanalys av regeringskansliets dokument som ligger till grund för hur statliga bolag ska styras och övervakas. SÀrskild vikt lÀggs vid styrelsesammansÀttning, kompensationsprogram, sÀrskilda samhÀllsuppdrag och utvÀrderingsmÄtt.

Styrelsens sammansÀttning i svenska företag inför en börsnotering

Bakgrund: Styrelsens sammansÀttning Àr en viktig del av ett bolags ledning inte minst sagt inför en börsnotering dÄ uppmÀrksamheten frÄn omgivningen ökar. Vilka individer Àr det som dÄ sitter i styrelsen och kan ta sig an ett arbete som inte endast granskas av aktieÀgarna utan Àven av omvÀrlden? Det finns ett flertal teorier som förklarar styrelsers sammansÀttningar men har varit centrerad pÄ amerikanska och brittiska bolag. Vi kommer i denna studie anvÀnda dessa teorier för en förklaring av svenska börsnoterade bolags styrelser istÀllet.Syfte: Vi vill genom vÄr studie bÄde teoretiskt och empiriskt bidra med en förklaring till styrelsens sammansÀttning i svenska företag inför en börsnotering.Metod: Vi har utfört en kvantitativ studie med ett deduktivt tillvÀgagÄngssÀtt. Vi har sÄledes först sammanstÀllt teori för att fÄ utforma ett vÀl planerat tillvÀgagÄngssÀtt mot anskaffningen av det empiriska materialet.Resultat: Resultatet av denna studie indikerar ett samband mellan styrelsens sammansÀttning och vilket livscykelstadium bolaget befinner sig i samt beroende pÄ om Àgarna eller VD har den dominerande makten för svenska bolag som stÄr inför en börsnotering.

Om styrelsejÀv i aktiebolag8 kap. 20§ Aktiebolagslagen (1975 : 1385)

I uppsatsen behandlas styrelsejÀv i aktiebolag, som regleras i 8 kap. 20 § ABL. Syftet med uppsatsen Àr att se vad 8 kap. 20 § ABL omfattar samt hur paragrafen tillÀmpas och tolkas. Vi arbetar enligt den rÀttsdogmatiska arbetsmetoden.

Intern kontroll : Har bolagens arbete med intern kontroll förÀndrats sedan Koden för Svensk bolagsstyrning infördes 2005?

Inledning: Efter flera redovisningsskandaler bestÀmde Svensk nÀringsliv, med flera, att instifta Kollegiet för Svensk Bolagsstyrning som övervakar Koden för Svensk Bolagsstyrning. Bland det viktigaste Àr bestÀmmelser angÄende intern kontroll. Intern kontroll Àr viktigt för alla bolag och dÄlig sÄdan anser mÄnga Àr en orsak till mÄnga företagskonkurser. 2005 instiftades denna kod vars krav tvingade noterade bolag att lÀmna en rapport angÄende deras IK och att utvÀrdera sin IK för första gÄngen.Syfte:  Syftet Àr att undersöka om bolagskodens införande har pÄverkat bolagens sÀtt att arbeta med intern kontroll av den finansiella rapporteringen, baserat pÄ intern kontroll rapporterna samt att jÀmföra bolagen som lyder under enbart Koden med de som Àven lyder under SOX för att se om det finns en skillnad i hur mycket förÀndring som har skett under Ären 2005-2008.Metod: Undersökningen Àr en kvalitativ studie med en induktiv ansats. Studien innefattar flera Är sÄ att vi kan se en förÀndring över tiden.

Frivillig revision och dess pÄverkan pÄ trovÀrdigheten : En studie av fyra banker

Ett undantag frÄn revisionsplikten infördes för mindre aktiebolag den 1 november 2010, som berör ungefÀr 70 % av de svenska aktiebolagen eller 250 000 bolag. Vid kreditgivningen behöver bankerna information för att minska risken och vikten vid att informationen stÀmmer Àr stor. Revisorn Àr ett sÀtt för att bekrÀfta informationen och öka trovÀrdigheten för rÀkenskaperna. Detta ledde till vÄr problemformulering: FörÀndras trovÀrdigheten i ett bolags finansiella rapporter om aktiebolaget vÀljer bort revisionen? Vilka konsekvenser fÄr det för bolagen i relation till bankerna?Syftet Àr att fÄ en bild av om trovÀrdigheten hos ett bolag förÀndras dÄ de vÀljer bort revisionen och vilka konsekvenser det kan fÄ.Studien har en deduktiv ansats, vilket innebÀr att vi började med datainsamling och teorier.

En studie om Styrelsens oberoende

Titel:En studie om styrelsens oberoendeProblem:Enligt den svenska bolagsstyrningskoden ska styrelsen vara oberoende i förhÄllande till bolaget och Àgarna. Det har visat sig att flertalet bolag utnyttjar möjligheten att avvika frÄn koden pÄ denna punkt. Ett av kodens syften Àr att bidra till en förbÀttrad bolagsstyrning i svenska bolag, vilket i sin tur ska leda till ökat förtroende för det svenska nÀringslivet. För att uppnÄ det blir frÄgan om hur viktigt det Àr att styrelsen Àr oberoende i förhÄllande till Àgarna aktuell.Syfte:Syftet med uppsatsen Àr att klargöra om det Àr viktigt och, om sÄ Àr fallet, varför det Àr viktigt att styrelsen i ett aktiebolag Àr oberoende i förhÄllande till bolagsledningen och bolagets Àgare.Metod: Författarna ska besvara sina frÄgestÀllningar genom en undersökning av Ärsredovisningar frÄn samtliga bolag pÄ OMX Stockholm Large Cap samt uttalanden frÄn branschinsatta personer. Författarna anvÀnder bÄde en kvalitativ och en kvantitativ metodik.Resultat:Författarna har kommit fram till att de flesta av bolagen som tillÀmpar Svensk kod för bolagsstyrning följer kodens rekommendation om att styrelsen ska vara oberoende gentemot bolaget, dess lednings och de större Àgarna.Författarna anser Àven att styrelsens ledamöter ska vara oberoende gentemot bolaget, dess ledning och större Àgare med den anledningen att styrelsens arbete ska ta tillvara pÄ samtliga aktieÀgares intressen..

<- FöregÄende sida 11 NÀsta sida ->