Noterade företag och mindre onoterade företag använder olika redovisningsstandarder vid framställningen av finansiella rapporter. Enligt en nyligen utförd utredning av Per Thorell framgår att redovisningsstandarderna IFRS/IAS och bokföringsnämndens allmänna råd för mindre aktiebolag, skiljer sig åt på ett flertal områden. Intentionen med denna uppsats är att undersöka om användandet av ett specifikt redovisningsregelverk i sig kan innebära konkurrensfördelar på lånemarknaden. De redovisningsområden som studeras är immateriella tillgångar, avsättningar, och uppskrivningar. För att belysa den redovisningsmässiga innebörden av skillnaderna används ett fiktivt företag som redovisar enligt båda regelverken.Informationen som uppsatsen bygger på är hämtad från lagar, offentliga utredningar, Per Thorells utredning, boken Internationell redovisningsstandard i Sverige ? IFRS/IAS, samt bokföringsnämndens allmänna råd gällande mindre och medelstora företag.Inom två av de tre undersökta områdena upptäcktes väsentliga skillnader som kan leda till konkurrensfördelar på lånemarknaden.

SYFTE: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av familjefokuserad omvårdnad vid neonatalavdelningar. METOD: En kvalitativ innehållsanalys av enskilda semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor på två medelstora neonatalavdelningar i Sverige har genomförts.RESULTAT: Resultatet presenteras i fem kategorier: Sjuksköterskans upplevelse av föräldrar som vårdar sina barn, Stöd till föräldrar som vårdar sina barn, Sjuksköterskans åsikter om vårdens krav på föräldrarna, Sjuksköterskans upplevelse av kultur och genus inom familjefokuserad omvårdnad och Sjuksköterskans visioner för familjefokuserade omvårdnad. Resultatet visade att sjuksköterskorna var positiva till att arbeta familjefokuserat men att de upplever att det finns saker som kan förbättras, både för dem och för familjerna.SLUTSATS: Sjuksköterskorna trivs med arbetssättet men anser att det finns områden som kräver förbättring och att ledningen har stor betydelse i detta. Sjuksköterskorna anser att detta arbetssätt kan gynna både personal och familj på sikt..

För att öka sin försäljning kan butiker använda sig av butiksmiljön, en del av butiksmiljön är kundvarvet. Det är kundvarvet den här uppsatsen kommer att undersöka. Hur butiker arbetar med kundvarvet och olika butiksanställdas syn på kundvarvet. Butikschef och butiksmedarbetare bör arbeta tillsammans för att få ett fungerande kundvarv och förbättra försäljningen. Men hur mycket vet egentligen butikschefer och butiksmedarbetare om kundvarvet? Tidigare forskning har inriktat sig på kundvarvet i livsmedelsbutiker och större kedjor, denna rapport inriktar sig istället på en mellanstor butikskedja med ett icke-ordinarärt sortiment. -          Hur skiljer sig butiksmedarbetare och butikschefers syn på kundvarvet?-          Hur kan medelstora butiker i detaljhandeln förbättra kundvarvet? Uppsatsens syfte är att få inblick och kunskap om hur butikschefer och butiksmedarbetare ser på kundvarvet.

Social ångest drabbar omkring en av nio svenskar. Effektiva behandlingar finns, med begränsad tillgång och höga kostnader gör att många inte får behandling. Internetbehandling är ett potentiellt kostnadseffektivt behandlingsalternativ som är lätt att sprida, men mer forskning behövs. Syftet med studien var att jämföra två internetförmedlade behandlingar. Trettiosex deltagare fick välja affektfokuserad psykodynamisk behandling (iPDT, N=23) eller kognitiv beteendeterapi (iKBT, N=13).

Detta ar en studie dar man undersokt varfor mikroforetag deltar i portaler och vilketstod mikroforetag ar i behov av via portaler. Detta ar intressant da utvecklingen avICT (informations- och kommunikationsteknik) innebar nya forutsattningar forsmaforetags mojligheter att marknadsfora och salja varor och tjanster och dessatillsammans med de medelstora foretagen utgor upp emot 99% av helaforetagspopulationen i EU-landerna och star for en stor del av de nya arbetstillfallensom skapas i vastvarldens ekonomier. Begransningen till mikroforetag gors eftersomtidigare forskning i forsta hand har berort det som definierats som sma ochmedelstora foretag och inte mikroforetag (1-10 anstallda). E-commerce funktionalitetskall finnas i portalerna eftersom man kan finna tidigare studier som behandlarsamarbete mellan mikroforetag utan e-commerce i portaler.For att genomfora studien valde man att gora en multipel flerfallsstudie efter engenomgang av befintlig forskning pa omradet. Data till flerfallsstudien samlades ingenom dokument, observationer, enkater och intervjuer.

Syfte: Syftet är öka förståelse för hur kommuner har valt att arbeta med platsmarknadsföring för att attrahera tre målgrupper; invånare, näringsliv samt besökare. Vi kommer se till två medelstora kommuner inom Sverige för att kunna få ett tydligare fokus på regioner med liknande förutsättningar. I arbetet kommer vi även se till två aspekter av platsmarknadsföringslitteraturen: platsens varumärke och de tre olika målgrupperna, och undersöka vikten av dessa i arbetet med platsmarknadsföring. Metod: Vi har valt att undersöka ämnet med en induktiv ansats genom kvalitativa intervjuer med sex olika intervjupersoner som arbetar med platsmarknadsföring. Målet är att ta reda på hur intervjupersonerna arbetar med ämnet för att sedan jämföra deras svar med teorierna för att finna de faktorer som är viktigast i arbetet med platsmarknadsföring. Slutsats: Resultatet visar att platsmarknadsföring är en aktuell och viktig fråga att arbeta med. Det är av vikt att försöka förmedla ett starkt varumärke till alla målgrupper och att arbeta för att alla aktörer ska enas under samma varumärke.

I en bank måste en kreditbedömning utföras innan ett kreditbeslut kan fattas. Utfallet beror då på om kreditbedömaren har tillräcklig information om företaget och hur pålitlig denna information är. När kreditgivare söker och tolkar information om det kreditsökande företaget använder de sig utav flera källor där kreditgivarens sociala nätverk är en utav dessa källor.  Syftet med denna uppsats är att förklara och analysera om kreditbedömarens sociala nätverk påverkar kreditbeslutet beträffande utlåning till små och medelstora företag, genom en kvalitativ undersökning. Studien består av tre personliga intervjuer som har utförts på Handelsbankens kontor i Höganäs, Varberg och Ängelholm.

Denna uppsats a?r en studie i hur man hanterar la?kemedel pa? en klinik pa? ett sjukhus i Sverige. Ma?let a?r att se vilka a?tga?rder som skulle kunna appliceras fo?r att fa? en sa?krare va?rd genom att fo?rso?ka minska antalet felmedicineringar. Studien gjordes genom observationer och samtal med ansta?llda pa? kliniken, samt att relevanta teorier hittades, vilket gjorde att en del fo?rba?ttringsfo?rslag och ide?er till vidare forskning lades fram.

Dagens trend av industriell tillverkning och konsumtion är av linjär karaktär. Material utvinns, blir produkter och hamnar sedan på deponi. Detta examensarbete har tillsammans med Industrial Development Center AB syftat till att skapa en mer hållbar industriell tillverkning inom Skaraborgsregionen, genom att forma en produktutvecklingsprocess i enlighet med cirkulär ekonomi. Cirkulär ekonomi förespråkar att avfall inte får förekomma och att produkter och material ska cirkulera i kretslopp. Projektet bestod därför av en bred förstudie för att samla och utvärdera ett stort område med teorier, processer och företagens ansvarsroller.

Syftet med denna studie ?r att belysa om ett samband p? kort sikt finns mellan l?nsamhet och investeringsniv? i det privata n?ringslivet. ?tta industrigrenar med f?rmodat h?ga investeringsbehov har valts ut f?r huvudstudien och inkluderar stora nationer inom den Europeiska Unionen. ?tta andra industrigrenar har valts ut f?r en k?nslighetsanalys.

Bakgrund- och problembeskrivning: Den traditionella ekonomistyrningen har tidigare m?tt motst?nd i att den endast inkluderat interna faktorer. Diskussionen i hur externa faktorer kan p?verka kontrollsystem har varit centralt d?r kundfokus har lyfts fram som relevant. Trots detta ?r kundfokusets p?verkan p? kontrollsystem tvetydig och det finns ett behov av att unders?ka hur kundfokuset p?verkar utformningen av kontrollsystemet. Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka hur kontrollsystemet relaterar och p?verkar organisationers arbete till f?ljd av ett kundfokuserat arbetss?tt.

SammandragDenna studie behandlar Corporate Social Responsibility (CSR) inom den svenska banksektorn, en sektor da?r ansvarsfra?gor traditionellt inte uppma?rksammats da? banker inte ansetts ha stor inverkan pa? samha?lls- och miljo?problem. Fo?retag generellt fo?rva?ntas idag aktivt arbeta med CSR-fra?gor, dock fo?rekommer en strategi att kommunicera CSR ista?llet fo?r att agera, i syfte att sta?rka legitimiteten i varuma?rket. Studien belyser fra?gor kring CSR inom banksektorn, da? det idag finns indikationer pa? att a?ven banker ma?ste arbeta med fra?gorna.

Underso?kningen tog avstamp i att den svenska bostadsmarknaden pa?visar grundla?ggande strukturella problem samtidigt som svenska fastighetsfo?retag uppvisar goda ekonomiska resultat. Fo?r att angripa det o?vergripande problemet genomfo?rdes en fallstudie da?r syftet var att skapa en djupare fo?rsta?else fo?r hur ett framsta?ende fastighetsbolag fo?rha?ller sig till olika intressenter. Underso?kningen avser att besvara fo?ljande fra?gesta?llningar:-  Hur fo?rha?ller sig Fastighetsfo?retaget till olika intressenter pa? bostadsmarknaden?-  Hur kan fo?rha?llningssa?ttet fo?rsta?s utifra?n ett teoretiskt perspektiv? Fo?r att na? fram till ett resultat anva?ndes fyra teorier fo?r att analysera underso?kningens data som ha?rstammar fra?n intervjuer och fo?retagets senaste a?rsredovisning.

Syftet med vår uppsats är att bidra med kunskap om IASBs arbete för små och medelstora företag för att utvärdera om svenska småföretag tas i beaktande i IASBs pågående normbildningsprocess gällande SME. Vi har använt oss av en induktiv metod och kvalitativa data. Vi har gjort en fallstudie av IASBs normbildningsprocess rörande SME-projektet. Teorin om normbildningsprocessen har varit vår utgångspunkt vid analysen. Teorin om normbildningsprocessen har vidare utökats med faktorer som politik och kultur.

I denna uppsats har vi undersökt hur styrdokumenten inom ett medelstort företag i Västsverige påverkar organisationskulturen och samspelet mellan personalen. Vårt syfte har varit att öka förståelsen kring hur eller om dessa dokument kan styra och påverka individerna och kulturen inom en organisation. Vi har utgått ifrån ett institutionellt etnografiskt och etnometodologiskt angreppssätt i vår ansats in i fa?ltet. Vi har genom detta sett till dokumenten som en makronivå, translokal nivå och samspelet som en mikronivå, lokal nivå inom företaget.