Det här är resultatet av ett antal vandringar längs en historisk vägsträcka i Stockholm. Arbetet handlar om en väg; En historisk väg i Stockholm; En väg som en form att röra sig längs för att hitta exempel på stadens rum; Min väg under arbetet med mitt examensarbete i landskapsarkitektur. En gammal väg har förlorat sin ursprungliga funktion, den har lämnats som ett spår, en anad historia. De flesta sträckor av denna väg har helt försvunnit, de finns mer som riktningar, platsen i rummet har övertagits av andra vägar och funktioner. Min undersökning har gått ut på att följa vägen, och läsa de tecken tiden har lämnat längs den. Längs vägen har jag valt sju platser som fångat min uppmärksamhet. Dagens människor har satt sin prägel på dessa platser, liksom dåtidens människor. Vägen och platserna blir en länk mellan det som varit och det som är.

Mitt syfte med den här uppsatsen var att undersöka vilka platser barnen vistas på när de går på rast. Jag lyfte fram barnens egna tankar om rasten med hjälp av barns perspektiv som min teoretiska utgångspunkt och använde mig av speciella platser, platsidentitet och platskänsla som teoretiska begrepp.Som metod valde jag att genomföra kvalitativa samtalspromenader med tretton barn från förskoleklassen till årskurs 2. För att få variation i min studie valde jag en flicka och en pojke från varje klass som jag gick samtalspromenaden med. Samtalen med barnen spelades in med en mobil så att inget som barnen berättade gick miste.Min studie visade att platser uppfattas som levande, att en plats kan upplevas på olika sätt och att olika lekar kan utspela sig där samtidigt. Undersökningens resultat visade att rollspel var en stor del av barnens rast. Resultatet visade även att barn kanske inte alltid behöver det vi vuxna menar när vi skapar det vi tror är perfekta miljöer för barn.

Syftet med detta examensarbete är att göra en inventering av anlagda våtmarker i Kalmar kommun för att sedan göra en översiktlig bedömning av våtmarkernas förutsättning för näringsretention. Våtmarker har under flera sekel utdikats för att utöka arealen odlingsmark. Därigenom har naturliga näringsfällor förlorats, och i takt med att odlingsmarken har ökat har även övergödningen i Östersjön förvärrats. Anläggande av våtmarker på nya platser eller på platser där våtmarker har legat förr har blivit populärt för vattenrening. Våren 2012 startade Kalmar kommun och Linnéuniversitetet ett projekt för uppföljning och restaurering av våtmarker, och detta examensarbete ingår delvis i detta projekt.

Syftet med uppsatsen är att studera och analysera en medborgardialog ur ett genusperspektiv och undersöka om, och i så fall hur olika genusmönster kommer fram och fångas upp i dialogen. Detta för att se om och hur medborgardialog är ett sätt att bedriva jämställdhetsarbete i fysisk planering. Bakgrunden till uppsatsen är att fysisk planering inte är objektiv och inte heller kan vara det. Den tidsanda som råder och de uttalade och outtalade normer som finns i vårt samhälle påverkar planeringens innehåll och riktning. Planeringen är inte neutral till kön. Uppsatsen inleds med en genomgång av forskning och litteratur kring jämställdhetsarbete, genusperspektiv och fysisk planering. För att undersöka syftet observerades en medborgardialog i Kävlinge kommun.

Brottsligheten är ett stort problem för många människor i vårat samhälle. I dagens moderna samhälle satsas mer och mer resurser på brottsförebyggande åtgärder. Detta har gjort att kameraövervakning blivit alltmer vanlig på allmänna platser. Det stora hindret för kameraövervakningens utveckling har varit skyddandet av den enskilda personens integritet. Syftet med denna rapport är att dels ta reda på i vilken utsträckning kameraövervakning kan användas brottsförebyggande och dels ta reda på hur kameraövervakning kan användas ur bevissynpunkt.

De offentliga rummen är de platser i staden som är tillgängliga för oss alla. Dess betydelse har varierat med åren. De har alltid varit betydande platser för maktuttryck från stat och kyrka men också platser där folket uttryckt sin vilja i demonstrationer och aktioner. Parkerna började dyka upp i Sverige under 1800-talet då städerna växte och borgarklassen fick mer resurser och fritid. De senaste årtiondena har våra offentliga miljöer många gånger fått komma i andra han i stadsplaneringen, fokus har länge legat på objekten och inte på vad som finns emellan dem.

Vid första anblick kan rum och platser verka könsneutrala. Men eftersom dessa är skapade av människor som ingår i politiska och sociala sammanhang påverkas även de av omgivningens könsnormer. Syftet med den här kandidatuppsatsen är att undersöka hur landskapsarkitekter ser på genusperspektiv och hur de konkret arbetar med det i sitt yrke. Med en ostrukturerad intervjuform har tre stycken yrkesverksamma landskapsarkitekter intervjuats i Stockholm. Resultatet av intervjun visade på att de dominerande frågorna inom genusperspektivet är trygg- och säkerhetsaspekten samt barns lekplatser.

Examensarbetet började med en fascination för övergivna platser och intresset att ge nytt liv åt dessa. Platsens förutsättningar skulle forma programmet. Det blev ett sportcenter i Eriksdal. Ett område som karaktäriseras av dalen,sporten och broarna. I arbetet ligger fokus på vertikalitet, massa och transparens samt prefabelement. .

Målet med uppsatsen är att beskriva vilka fysiska och sociala planeringsaspekter som kan verka trygghetsskapande på urbana platser. Målet har även varit att undersöka eskilstunabornas trygghetsuppfattning på Fristadstorget. De frågeställningar som ställts är vilka aspekter som kan leda till trygghet på en urban plats? Är Fristadstorget en trygg plats och finns det kopplingar mellan trygghetsupplevelsen och dess planering utifrån ett trygghetsperspektiv? Syftet med arbetet är att få en djupare kunskap och förståelse för hur vi som landskapsarkitekter kan skapa tryggare platser i staden. Två olika litteraturstudier har gjorts.

Det här examensarbetet har som syfte att undersöka hur ljus går att göra dynamiskt och hur det går att skapa föränderliga rum med hjälp av ljus. Arbetet börjar med att först reda ut ljus i allmänhet, dess egenskaper och kvaliteter samt på vilka sätt som man kan arbeta med ljus. Studien handlar om all form av ljus, både naturligt och artificiellt, och vad som händer i mötet med olika material. Därefter utforskas dynamiskt ljus, det vill säga ljus som förändras och utvecklas. I denna del redogörs för hur själva ljuset kan skifta i uttryck, det vill säga i färg, intensitet eller spridning och vilka metoder som finns för att förändra ljuset. En stor del innefattar interaktion vilket innebär hur ljuset kan ändras till följd av människors närvaro och hur det går att låta människor styra ljuset. Arbetet undersöker även hur man kan ta tillvara på och förmedla dagsljusets naturliga dynamik och hur man kan arbeta med ljus i kombination med väder och årstidsväxlingar. Innehållet i det här avsnitt bygger till stor del på fallstudier av platser och installationer. Genom att studera dessa exempel lyfter arbetet fram ett antal metoder och tillvägagångssätt som kan användas för att skapa dynamiskt ljus på en plats.

Uppsatsens tar avstamp i att Göteborg står inför stora planer på förändring. Under de kommande åren planeras stora delar av Göteborg att byggas om.Studien undersöker också tidigare exempel på hur man gjort tidigare och tittar närmare på NDSM i Amsterdam, Boxpark Shoreditch i London, Kødbyen i Köpenhamn och Kalasatama Temporary och Suvilahty i Helsingfors. Därefter härleds exemplen i de europeiska städerna till tre olika platser i Göteborg med olika karaktär. Först ut är den brända tomten i Brunnsparken, hädanefter för enkelhetens skull benämnd som Johannatomten, vars byggnad brann ner 2005 och där man nu väntar på att nybyggnation ska påbörjas. Platsen har huserat tillfälliga lösningar under kortare perioder, däribland en Speakers corner.

Denna uppsatts är ett kandidatarbete på programmet för Fysisk Planering på Blekinge Tekniska Högskola och omfattar 15 hp. Uppsatsen genomförs under utbildningens tredje år. Uppsatsen undersöker hur problem och konflikter med konflikter vid hantering av olika sorters trafiksystem på samma plats har skapat en problematisk trafiksituation i Bergåsa. Vilka aktörer som bidragit till att dessa konflikter uppstått undersöks, och hur dessa aktörer även begränsar platsens framtida utveckling. Detta genomförs genom en teknisk och historisk studie av platsen, kopplat till en analys av aktörernas påverkan på processen.

Bakgrund: Vårdplatserna på svenska sjukhus har minskat drastiskt det senaste decenniet.  Detta har inneburit en högre beläggning på de kvarvarande och medfört längre väntetid på landets akutmottagningar. Platsbristen skapar, ibland dagliga, överbeläggningar och utlokaliseringar av patienter.Syfte: Att undersöka hur sjuksköterskor och läkare upplever att vårdplatssituationen påverkar deras arbete och vad detta får för konsekvenser för patienterna.Metod: Kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer med tre läkare och nio sjuksköterskor från akutvårdsavdelning med inriktning infektion, mottagning med akutintag och akutmottagning. Analysarbetet genomfördes med Malteruds (2009) innehållsanalys. Resultat: Vårdplatssituationen kommer sig av en brist på vårdplatser inom främst medicindivisionen, samt en oförmåga att hålla de platser som finns öppna på grund av sjuksköterskebrist. Bristen på vårdplatser har inneburit en oförmåga för läkare och sjuksköterskor att utföra sitt arbete i enlighet med sin kompetens och beprövad erfarenhet.Slutsats: Svårigheterna med att finna platser till patienterna på deras hemavdelningar samt de ständiga omflyttningarna av patienter medför svårigheter för vårdpersonalen att ge god medicinsk vård och omvårdnad vilket medför stora risker för patientsäkerheten.

Vid första anblick kan rum och platser verka könsneutrala. Men eftersom dessa är skapade av människor som ingår i politiska och sociala sammanhang påverkas även de av omgivningens könsnormer. Syftet med den här kandidatuppsatsen är att undersöka hur landskapsarkitekter ser på genusperspektiv och hur de konkret arbetar med det i sitt yrke. Med en ostrukturerad intervjuform har tre stycken yrkesverksamma landskapsarkitekter intervjuats i Stockholm. Resultatet av intervjun visade på att de dominerande frågorna inom genusperspektivet är trygg- och säkerhetsaspekten samt barns lekplatser.

Ett offentligt stadsrum ses av de flesta som ett rum i staden som alla har tillgång till, vilket det absolut är. Dock ser jag detoffentliga rummet som något mer än bara en plats som alla fårbesöka. Det offentliga stadsrummet är ett rum där människor kan mötas, bli sedda, manifestera, samtala, aktivera sig, vila och betrakta för att bara nämna några egenskaper. Det offentliga rummet är ett viktigt rum för att kunna skapa ett välmående och utvecklandesamhälle. Makthavare och planerare lägger i många fall mycket resurser på att förbättra storstädernas representativa offentliga ytor, så som stora torg och stadsparker.