Bakgrund: Natur i vÄrden eller grön terapi innebar att kontakt med natur och vÀxter anvÀndes som en kompletterande behandling för att lÀka och lindra. Naturen pÄverkade mÀnniskor med demens. Den hjÀlpte dem att hÄlla i gÄng olika funktioner och fÀrdigheter i kroppen. Syftet: med litteraturöversikten var att belysa naturens effekter för mÀnniskor med demens och att beskriva implementering av naturen i klinisk verksamhet. Metod: Litteraturöversikt, dÀr Ätta kvantitativa och tre kvalitativa artiklar bearbetades och analyserades med innehÄllsanalys.

VÄrdtagare med demenssjukdom uppvisar ofta beteendemÀssiga och psykiska symptom vid demens, (BPSD). Syftet med denna studie var att utforska litteratur om sjuksköterskans omvÄrdnadsÄtgÀrder vid BPSD. Vilka omvÄrdnadsÄtgÀrder kan sjuksköterskan anvÀnda sig av och vilka omvÄrdnadsÄtgÀrder har mest effekt vid BPSD? Det material som anvÀndes var elva vetenskapligt granskade studier som var inriktade pÄ vÄrdtagare med olika beteendemÀssiga och psykiska symptom vid demens (BPSD). Kvalitetsgranskning gjordes med hjÀlp av kvantitativ och kvalitativ granskningsmall. Resultatet delades in i Sociala ÄtgÀrder, Musik som ÄtgÀrd, Aromaterapi och Beröring som ÄtgÀrder, samt HygienÄtgÀrder.

KOGNITIV FUNKTION OCH BIOMARKÖRER FÖR DEMENS -EN JÄMFÖRANDE STUDIE FRÅN EN MINNESMOTTAGNING Fredrik Gustafsson  Demens Ă€r en vanlig och svĂ„rbehandlad sjukdom. Den karakteriseras av minnesproblem och kognitiva störningar. Vid Alzheimers demens [AD], den vanligaste demensformen, bildas senila plack och neurofibriller i specifika delar av hjĂ€rnan. Utbredningen av dessa speglas i halten av tre biomarkörer, t-tau, p-tau och Ab42 i ryggmĂ€rgsvĂ€tskan. Sambanden mellan de degenerativa förĂ€ndringarna och kognitionen Ă€r komplexa.

Abstrakt Bakgrund: Demens Àr ett kroniskt tillstÄnd i hjÀrnan som kan försÀmras med tiden och sjukdomen pÄverkar frÀmst de kognitiva förmÄgorna hos personer med demens. I Sverige insjuknar drygt 25 000 personer varje Är i en demenssjukdom och antalet personer med demenssjukdom kommer att successivt öka i takt med befolkningen blir allt Àldre. I dagslÀget saknas det lÀkemedel för de sjukdomsmekanismer som orsakar demenssjukdom.Syftet: Att beskriva hur musikterapi pÄverkar personer med demens.Metod: Metoden som författarna anvÀnde i studien var en systematisk litteraturstudie. 12 artiklar varav tio med kvantitativ ansats och tvÄ med kvalitativ ansats inkluderades i studien. Manifest innehÄllsanalys gjordes med stöd av Forsberg och Wengström (2013).Resultat: Resultatet bestÄr av tre kategorier och nio subkategorier. Kategorierna var emotionella förÀndringar, förÀndrad intellektuell och social förmÄga och förÀndrade livssituationer.

Bakgrund: Svenska lagar bygger pÄ att alla medborgare i Sverige Àr skyddade mot frihetsberövande och pÄtvingad vÄrd utan givet samtycke. Ett flertal studier Àr eniga om att tvÄng förekommer i vÄrd av personer med demens. Risken för tvÄng ökar vid svÄrare grad av demens, försÀmrad talförmÄga, aggressivitet, attityder hos vÄrdpersonalen och vid personalbrist. Det Àr vÀsentligt att möta personer med demens som unika individer och lÄta dem bestÀmma, för att de ska kÀnna ökad autonomi och vÀrdighet. För att bevara vÀlbefinnandet hos personer med demens Àr det avgörande att ha medkÀnsla, empati och ha professionell kunskap.

I Sverige finns det ca 150 000 personer som lider av demenssjukdom. Hos 90 procent av dessa förekommer beteendemÀssiga och psykiska symtom vid demens (BPSD). BPSD avser symtom som vanförestÀllningar, hallucinationer, agitation, depression, Ängest, upprymdhet, apati, hÀmningslöshet, irritabilitet, motoriskt avvikande, sömnproblem och aptit. Syftet med studien var att kartlÀgga registrerade omvÄrdnadsÄtgÀrder relaterade till beteendemÀssiga och psykiska symtom vid demens skattade i tre kommuner i sydvÀstra Sverige. Studien Àr en deskriptiv retrospektiv registerstudie som studerar historiska mÀtdata inmatad i BPSD-registret, gÀllande beteendemÀssiga och psykiska symtom vid demens samt dess omvÄrdnadsÄtgÀrder.

Personer med demens kan, liksom alla andra mÀnniskor, behöva vÄrd akut. Det stÀller sÀrskilda krav pÄ sjuksköterskor för att kunna möta behov som personer med demens har. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av omvÄrdnad till personer med demens inom akutsjukvÄrd. I litteraturstudien analyserades sex vetenskapliga artiklar med en manifest kvalitativ innehÄllsanalys vilket resulterade i fyra kategorier; att miljö och bemanning inte Àr anpassade till patientens behov; att vilja möta personen med vÀrdighet; att se anhöriga bÄde som en resurs och ett hinder; att vilja göra ett bra jobb. Resultatet visade att det var svÄrt för sjuksköterskor att ge god omvÄrdnad pÄ grund av att miljön och bemanningen inte var anpassade till patientens behov trots detta försökte de skapa en nÀra relation med patienten via tolkande av icke verbala signaler och spendera mycket tid tillsammans med patienterna.

Syftet med studien var att beskriva vÄrdpersonalens erfarenheter av risker och möjligheter vid anvÀndning av rollator i aktivitet för personer med demens. Studien hade en kvalitativ design och datainsamlingen gjordes med seminstrukturerade intervjuer och en intervjuguide som stöd. Undersökningsgruppen bestod av nio personer, som alla arbetade pÄ kommunala boenden i vÄrden av personer med demenssjukdomar. Materialet analyserades med innehÄllsanalys och resulterade i tre kategorier: ?Möjligheter vid rollator anvÀndning?, ?Risker vid rollator anvÀndning? samt ?FrÀmjande faktorer för anvÀndandet av rollator?.

Bakgrund: Natur i vÄrden eller grön terapi innebar att kontakt med natur och vÀxter anvÀndes som en kompletterande behandling för att lÀka och lindra. Naturen pÄverkade mÀnniskor med demens. Den hjÀlpte dem att hÄlla i gÄng olika funktioner och fÀrdigheter i kroppen. Syftet: med litteraturöversikten var att belysa naturens effekter för mÀnniskor med demens och att beskriva implementering av naturen i klinisk verksamhet. Metod: Litteraturöversikt, dÀr Ätta kvantitativa och tre kvalitativa artiklar bearbetades och analyserades med innehÄllsanalys.

Demenssjukdomar ökar vÀrlden över och innebÀr stora förÀndringar i vardagen för personer med demens samt dess nÀrstÄende. Att genomgÄ transition innebÀr psykologisk anpassning till nya livssituationer. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelsen av att genomgÄ transition som nÀrstÄende till en person med demens. Tolv vetenskapliga studier analyserades med kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Analysen resulterade i sex slutkategorier: att kÀnna en förlust av livet innan sjukdomen, att anta en förÀndrad roll i relationen, att stöd och information Àr av betydelse, att ha ett behov av egentid, att kÀnna osÀkerhet inför framtiden och att kÀnna tacksamhet över livet.

Bakgrund: Agitation Àr ett stort problem vid omvÄrdnad av personer som lider av demens.Orsakerna till denna agitation beror delvis pÄ de förhÄllanden som rÄder inom demensvÄrdenmen behandlas ofta med medicinering.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om musik kan utgöra en effektiv ochresurssparande omvÄrdnadsÄtgÀrd vid vÄrd av personer med demens. Och om sÄ Àr fallet, kandessa ÄtgÀrder utföras av omvÄrdnadspersonal med liten eller ingen utbildning inommusikterapi?Metod: Metoden som anvÀnds Àr en litteraturstudie. Vid analysen av materialet anvÀndsFribergs analysmodell. Resultat indelas i tre övergripande teman: ?Musik som ÄtgÀrd för attbryta agiterat beteende?, ?Musik för att förebygga agiterat beteende? och ?VÀlbefinnande ochmiljö?.Resultat: Resultatet tyder pÄ att musik med fördel kan anvÀndas bÄde för att bryta ochförebygga agiterat beteende.

Demens Àr en folksjukdom som ökar och Àr vanligare idag Àn för 30 Är sedan. Orsaken till detta Àr att mÀnniskan lever lÀngre och risken för att drabbas av demens ökar med stigande Älder. Personer med demens har begrÀnsad förmÄga att tolka samt förstÄ omgivningen de vistas i, dÀrför Àr det viktigt att den fysiska inomhus miljön inte utgör ett hinder för personerna. Inomhusmiljön skall anpassas efter deras behov för att de skall kÀnna trygghet och dÀrmed pÄvisa positiv beteende. Syftet med denna litteraturstudie Àr var förkovra oss om hur inomhusmiljön pÄverkar personer med demens pÄ vÄrdboende.

Syftet med studien var att analysera omsorgspraxis pÄ tre sÀrskilda Àldreboenden för en integrerad grupp brukare utifrÄn ett kommunikationsperspektiv. Kommunikationen analyserades ur följande tre aspekter: mellan personal och brukare med en demenssjukdom, mellan personal och brukare utan demenssjukdom och mellan brukare utan demenssjukdom och brukare som led av demens. Studien utgick ifrÄn personalens perspektiv och beskrev hur de upplevde kommunikationen mellan dessa grupper pÄ Àldreboendena.Materialet omfattade fyra undersköterskor, ett vÄrdbitrÀde och en arbetsterapeut som var en kunskapsresurs och samordningsansvarig inom demensfrÄgor för alla Àldreboenden. Metoden som anvÀndes var personliga intervjuer med personalen och arbetsterapeuten. Resultatet visade att kommunikation mellan personal och demenssjuka krÀvde ett speciellt bemötande som var tidskrÀvande.

Att vÄrda en nÀrstÄende person med demens innebÀr en stor börda för anhörigvÄrdaren vilket kan resultera i psykisk ohÀlsa. Stöd Àr en viktig del för att minska bördan. Syftet med studien var att ur ett omvÄrdnadsperspektiv belysa anhörigas upplevelse av psykosocial börda och psykosocialt stöd vid vÄrd av en person med demens i hemmet. Studien var en systematisk litteraturstudie som baserades pÄ 15 vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom att anhöriga som vÄrdar en person med demens upplevde en psykisk och fysisk börda.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka icke-farmakologiska omvÄrdnadsÄtgÀrder som bidrar till reducerad förekomst av beteendestörningar och ökar vÀlbefinnandet hos personer med demens. Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie dÀr 15 artiklar inkluderades. Icke-farmakologiska omvÄrdnadsÄtgÀrder som inkluderades i den hÀr studien var musik, aktivitet och trÀning och massage och beröring. Beteendestörningar framför allt agitation kan lindras med hjÀlp av massage och beröring, aktivitet samt musikterapi i olika former. Det Àr viktigt att utforma alla dessa omvÄrdnadsÄtgÀrder utifrÄn individen för att erhÄlla ett gott resultat.