The purpose of the study was to describe how care givers experience working with people who suffer from dementia and acting out behaviour and to illustrate the importance of the care givers approach. Sixteen caregivers were interviewed from different nursing homes in the middle of Sweden. The interviews were analyzed with qualitative content analysis. The result is divided into two content areas. The analysis of the first content area, care givers experiences of meeting people with dementia and acting out behaviour, resulted in three categories, which deals with the approach.

Bakgrund Arbetsterapi handlar om att m?jligg?ra aktiviteter f?r personer som de vill och beh?ver g?ra, p? det s?tt de ?nskar. Meningsfulla aktiviteter leder till en k?nsla av sammanhang, h?lsa och v?lm?ende. Vid sjukdomar kan engagemanget i aktivitet minska men kreativitet kan anv?ndas som ett v?rdefullt verktyg f?r att ?ka engagemanget igen.

Bakgrund: Hj?rtstopp drabbar hundratusentals m?nniskor i v?rlden ?rligen. Trots att fler m?nniskor ?verlever beskrivs l?ngvariga fysiska, psykiska, sociala och existentiella konsekvenser. Omv?rdnadens roll ?r central f?r ?terh?mtning och anpassning till livet efter h?ndelsen, d?rf?r beh?vs mer kunskap inom omr?det.

Syftet med föreliggande beskrivande litteraturstudie var att beskriva och sammanstÀlla bidragande faktorer som pÄverkar patientens följsamhet till de egenvÄrdsrÄd som ges av sjuksköterskan gÀllande bensÄrsbehandlingen. Syftet var Àven att sammanstÀlla vilken kvalitet inkluderade artiklar hade samt vilken relevans urvalet hade för inkluderade artiklars resultat. Artikelsökningen Àgde rum i databaserna PubMed och Chinal, sökorden som anvÀndes var ?leg ulcer?, ?compliance? och ?nursing?. Resultatet baserades pÄ tio artiklar dÀr fyra artiklar hade hög kvalitet, fem artiklar hade medel kvalitet och en artikel hade lÄg kvalitet.

ABSTRACTBackground: People with colorectal cancer undergoing rectum amputation get a permanent colostomy, which affects the social life. It may be valuable for health care what these people experience living with colostomy in order to provide the greatest possible support. Objective: The aim of this study is to describe how people who received a colostomy experience their daily lives and the support they have received from the health services.Method: Qualitative interview study with six people, with a descriptive phenomenological approach.Results: The analysis of the interviews about how it's like to live with a colostomy resulted in three themes: 1) Living with a colostomy gives an uncertainty that affect the social life, 2) Physical and psychological impact of getting a colostomy and 3) Support for health care and relatives.Conclusion: Subjects had a positive attitude towards life, which contributed to that they could adjust to living with a colostomy and feel a meaningfulness of life. The study shows that all the interviewed people overall were satisfied with the information provided by the healthcare personnel. It was good with both oral and written information and very appreciated with repeated information. One aspect that could be improved was the information given aboute the closure of anus during surgery and the following complications.

I dag Àr cirka 140 000 personer drabbade av demenssjukdom och en stor del av dessa vÄrdas av sin partner. Att leva med en person drabbad av demenssjukdom innebÀr en förÀndrad livssituation och en förÀndring av den nÀrstÄendes livsvÀrld. Livskamrater till personer med demenssjukdom har enligt forskning behov kopplade till sjukdomen och den nya livssituation som sjukdomen medför bÄde för dem sjÀlva och för deras partner. För att kunna möta den nÀrstÄendes behov har sjuksköterskan ett ansvar att skapa en bild av deras upplevelser. Syftet med studien Àr att belysa nÀrstÄendes upplevelser och kÀnslor av att leva med en demenssjuk livskamrat.

Syftet med denna studie var att undersöka hur anhöriga som ger omsorg till sin partner med demenssjukdom upplever sin situation utifrÄn stöd och information. De sista Ären har antalet makar som ger omsorg ökat och prognoser visar att ökningen kommer att fortsÀtta. Antalet Àldre personer kommer de nÀrmaste Ären att öka vilket innebÀr att antalet personer med demenssjukdom ocksÄ ökar. Metoden som har anvÀnts har kvalitativ ansats dÀr fyra intervjuer Àr gjorda med anhöriga vilka ger sin partner omsorg pÄ grund av demenssjukdom. Tidigare forskning har visat pÄ stöd och information som tvÄ viktiga kÀllor för att ge anhöriga som ger omsorg möjlighet att fortsÀtta med denna omsorg.

Alzheimers sjukdom Àr den vanligaste orsaken till demens och i samband med att befolkningen blir större och allt Àldre ökar Àven antalet patienter. Vid sjukdomen sker en hjÀrnatrofi och de mikroskopiska fynd man ser Àr extracellulÀra plack av ?-amyloid, intracellulÀra neurofibriller av fosforylerat tau och förlust av nervcellsutskott, axoner, synapser och dendriter. NÄgra av de tidiga patologiska förÀndringarna man kan se Àr störningar i nervcellernas lysosomala system som fyller en viktig roll vid nedbrytning av makromolekyler. I en tidigare studie har man pÄvisat förhöjda nivÄer av proteiner frÄn det lysosomala systemet i cerebrospinalvÀtska.

Bakgrund: Implantable Cardioverter Defibrillator (ICD) ?r en hj?rtstartare som implementeras hos patienter med h?g risk f?r pl?tslig hj?rtd?d till f?ljd av underliggande hj?rtsjukdomar. Genom kontinuerlig ?vervakning av hj?rtrytmen uppt?cker och behandlar ICD livshotande arytmier genom att leverera elektriska st?tar. Syftet ?r att ?terst?lla en normal hj?rtrytm och d?rigenom f?rhindra pl?tslig hj?rtd?d.

DÄ vÄrdhundar Àr en relativt ny företeelse i Sverige har vi genom en mikro-etnografisk fallstudie studerat Ludvika kommuns Projekt vÄrdhund och haft som syftet att undersöka vad en vÄrdhund kan ha för arbetsuppgifter och vilka eventuella effekter dessa arbetsuppgifter kan ha för brukarna. FrÄgestÀllningarna som studien hade var: Vad kan syftet med en vÄrdhund vara? Vilken evidens anvÀnder sig projektet av i praktiken? Hur ser interaktionen mellan vÄrdhundsteamet och brukarna ut? Studien utfördes genom intervjuer med teamet och observationer. En vÄrdhund kan anvÀndas i rehabiliterande syfte, fungera som bÄde en social och motiverande faktor och öka det psykiska vÀlbefinnandet. Evidensen som projektet förlitar sig pÄ Àr oxytocinets verkan och effekter som har en dokumenterad effekt nÀr det gÀller att minska oro, aggressivitet och öka det psykiska vÀlbefinnandet.

Bakgrund: Studier visar att smÀrta Àr vanligt förekommande (80-88 %) hos Àldre personer. Demenssjukdom Àr en neurologisk skada i hjÀrnan dÀr den verbala och kroppsliga kommunikationen försÀmras. Detta bidrar till problem att kÀnna igen smÀrta hos personer med demenssjukdom. Syftet: Syftet var att belysa hur vÄrdpersonal kan kÀnna igen smÀrta hos personer med demenssjukdom. Metod: En systematisk litteraturstudie dÀr datainsamlingen genomfördes i databaserna Cinahl, PsycINFO och PubMed.

I Sverige drabbas varje Är ca 150 000 personer av nÄgon form av demenssjukdom. Demenssjukdom innebÀr vanligen minnesstörningar och personlighetsförÀndringar för dem som drabbas. Ur ett systemteoretiskt perspektiv pÄverkas Àven anhöriga nÀr nÄgon insjuknar i sjukdom och de anhöriga till personer med demenssjukdom kan fÄ omorganisera hela sin vardag för att upprÀtthÄlla den tillvaro de lever i. Syftet var att beskriva anhörigas upplevda erfarenheter kring att leva med en person med demenssjukdom. Metoden som anvÀndes var systematisk litteraturstudie.

Syftet med föreliggande beskrivande litteraturstudie var att beskriva och sammanstÀlla bidragande faktorer som pÄverkar patientens följsamhet till de egenvÄrdsrÄd som ges av sjuksköterskan gÀllande bensÄrsbehandlingen. Syftet var Àven att sammanstÀlla vilken kvalitet inkluderade artiklar hade samt vilken relevans urvalet hade för inkluderade artiklars resultat. Artikelsökningen Àgde rum i databaserna PubMed och Chinal, sökorden som anvÀndes var ?leg ulcer?, ?compliance? och ?nursing?. Resultatet baserades pÄ tio artiklar dÀr fyra artiklar hade hög kvalitet, fem artiklar hade medel kvalitet och en artikel hade lÄg kvalitet.

Bakgrund: Åldrandet sker hos alla mĂ€nniskor och upplevelsen av Ă„lderdomen Ă€r individuell. Sexualitet hos Ă€ldre Ă€r ett omrĂ„de som det inte talas mycket om, ofta pĂ„ grund av negativa attityder. SĂ€rskilt pĂ„ vĂ„rdboenden Ă€r de Ă€ldre beroende av omgivningens attityder och förstĂ„else för att kunna uttrycka sin sexualitet. Hendersons principer för omvĂ„rdnad betonar vĂ„rdandet av hela mĂ€nniskan och vikten av att hjĂ€lpa patienten att förmedla sina kĂ€nslor. Det Ă€r dĂ€rför viktigt att grundlĂ€ggande behov som sexualitet inte Ă„sidosĂ€tts och att vĂ„rdpersonalens attityder i frĂ„gan utforskas.Syfte: Syftet Ă€r att beskriva personalens och de boendes attityder till sexualitet samt vad som pĂ„verkar dessa pĂ„ vĂ„rdboenden för Ă€ldre.Metod: Systematisk litteraturstudie med databassökningar i CINAHL, Medline, PubMed och PsycInfo.Resultat: Attityderna angĂ„ende de Ă€ldres sexualitet varierade frĂ„n tillĂ„tande till att vara begrĂ€nsande.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka och f?rst? hur makt uttrycks och ut?vas i bed?mningar om behov av psykiatrisk tv?ngsv?rd. Fr?gest?llningar i studien ber?r hur sociala kategoriseringar kommer till uttryck, hur f?rest?llningar om normalitet och avvikelse uttrycks och hur uttryck f?r makt syns i spr?kliga formuleringar. Materialet utg?rs av 109 domar om psykiatrisk tv?ngsv?rd fr?n f?rvaltningsr?tten.