Det ingÄr i sjuksköterskans uppgift att bedöma smÀrta hos demenssjuka. Det kan dock vara svÄrt för sjuksköterskor att bedöma smÀrta hos dessa personer pÄ grund av deras kognitiva hinder. Syftet med denna litteraturstudie var dÀrför att fÄ kunskap om hur sjuksköterskor bedömde smÀrta hos personer med demenssjukdom. Tolv artiklar med olika metodologisk bakgrund analyserades med hjÀlp av integrerad litteraturöversikt, i syfte att beskriva det samlade kunskapslÀget över det valda omrÄdet. Resultatet visade att det fanns tre sÀtt att bedöma smÀrta pÄ hos dementa: Att anvÀnda sig av beteenden; Att anvÀnda sig av smÀrtinstrument och Att anvÀnda sig av anhöriga och övrig personal.

Syftet med denna studie var att belysa hur anhöriga till demenssjuka personer upplever sina dagliga aktiviteter. Intervjuer gjordes med fyra personer som levde tillsammans med en demenssjuk partner. Intervjumaterialet analyserades med en fenomenologisk hermeneutisk metod. Resultatet visade pÄ en komplexitet dÀr den anhöriges egna aktiviteter Àr sammanvÀvda med den demenssjukes aktiviteter. De anhörigas aktivitetssituation Àr förÀndrad och det sker en stÀndig anpassning till den förÀndrade livssituationen.

Bakgrund: Typ 1 diabetes (T1D) ?r en kronisk sjukdom som fr?mst debuterar i ung ?lder (barn, ungdomar eller yngre vuxna) men den kan uppst? i alla ?ldersgrupper. Behandlingen som syftar till att h?lla blodsockret p? en normal niv? st?ller stora krav p? individen avseende egenv?rd och hanteringen kr?ver st?ndig uppm?rksamhet f?r att kunna fatta r?tt beslut ang?ende ?tg?rder f?r att kontrollera sjukdomen. Detta krav p? st?ndig uppm?rksamhet kan leda till diabetesstress vilket i sin tur kan g?ra det sv?rt att acceptera sjukdomen.

Syftet med denna litteraturstudie var att hitta olika omvÄrdnadsÄtgÀrder som kan ersÀtta eller reducera lÀkemedelsbehandling hos dementa patienter. Den medicinska behandlingen syftade pÄ neuroleptika, lugnande och antidepressiva lÀkemedel. Studien baserades pÄ tio artiklar frÄn tre olika databaser. I resultatet framkom att mÄnga omvÄrdnadsÄtgÀrder minskar agitation/aggressionsbeteenden men ocksÄ graden av depression. Interaktionen mellan patient och vÄrdgivare förbÀttrades genom ökad kommunikation, vilket gav ett förbÀttrat stÀmningslÀge.

VÄrdpersonals sÀtt att bemöta personer med demenssjukdom har betydelse för vÀlbefinnandet hos dessa personer och Àven för vilken omvÄrdnad de fÄr. Syftet med denna studie var att beskriva vilka faktorer som frÀmjar eller hindrar ett gott bemötande mellan vÄrdpersonal och personer med demenssjukdom. Metod som har anvÀnts var systematisk litteraturöversikt. Studien resulterade i fem kategorier: FörstÄ personers vÀrld: Tillgodose önskningar och behov: Relationer och samarbete: Respekt och delaktighet: Utbildning och kunskap. Det framkom i resultatet att beröring var ett bra alternativ till kommunikation och skapade trygghet för personer med demenssjukdom.

Syfte: Syftet med denna systematiska litteratur?versikt var att unders?ka det vetenskapliga underlaget f?r om synbiotika har n?gon effekt p? lipidprofilen hos kvinnor med diagnostiserad PCOS Metod: Litteraturs?kningen genomf?rdes i databaserna PubMed och Scopus. Inklusionskriterier var kvinnor med diagnostiserad PCOS enligt Rotterdamkriterierna, RCT-studier, studier skrivna p? svenska eller engelska och uppf?ljningstid under minst tolv veckor. Exklusionskriterier var intervention kombinerad med annan ytterligare behandling ?n synbiotika.Valda utfallsm?tt var HDL, LDL, triglycerider och totalkolesterol. De inkluderande studierna granskades f?r att bed?ma risk f?r bias enligt SBU:s granskningsmall ?bed?mning av randomiserade studier (effekt av att tilldelas en intervention (ITT))?.

I vÄr studie, FörestÀllningar om Àldre dementa - ur vÄrdpersonal och kulturarbetares perspektiv, undersöker vi förestÀllningar om Àldre dementa samt förestÀllningar om kultur för Àldre dementa. Vi har intervjuat tvÄ kulturarbetare och tvÄ vÄrdpersonal för att kunna belysa deras förestÀllningar. Vi har Àven undersökt förestÀllningar som förekommer i litteratur. Vi har belyst kopplingar mellan vÄrt litteraturresultat samt vÄrt intervjuresultat dÄ vissa förestÀllningar förekommer i bÄda. Vi har Àven diskuterat och analyserat resultaten utifrÄn delar av teorier som socialgerontologi samt kategorisering.

Bakgrund: Kvinnlig k?nsstympning (KKS) ?r en globalt erk?nd m?nniskor?ttskr?nkning och inneb?r borttagning av delar, eller hela de yttre kvinnliga k?nsorganen, eller annan skada av icke-medicinska sk?l. Ingreppet medf?r b?de akuta och l?ngsiktiga fysiska och psykiska komplikationer. I takt med ?kad migration ?r detta en patientgrupp som v?xer, vilket st?ller krav p? att sjuksk?terskan besitter b?de den medicinska kunskapen s?v?l som en kulturell kompetens.

Bakgrund: Allt f?rre m?drar v?ljer att helamma sina barn trots att amning har visat sig vara den b?sta f?dan f?r barn under sex m?nader. Tidigare forskning har visat att pappor kan spela en avg?rande roll f?r huruvida kvinnan v?ljer att amma eller inte. Om pappan har en positiv inst?llning till amningen, har deltagit i amningsutbildningar och st?ttar mamman p?verkar det amningen i positiv riktning.

Bakgrund: Operationssjukv?rd beskrivs som en h?gteknologisk h?griskverksamhet. I operationssalen arbetar ett tv?rprofessionellt team. Kommunikationen mellan dessa professioner har en avg?rande betydelse f?r b?de samarbetet mellan professionerna och f?r patients?kerheten.

Syftet med denna forskningsöversikt var att med the Model of Human Occupation som analysredskap undersöka hur arbetsterapeuter tillvaratar aktivitetsmönster hos individer med Alzheimers sjukdom, för frÀmjandet av aktivitet. Metoden som anvÀndes var kvalitativ innehÄllsanalys. Genom elektronisk och manuell sökning har nio vetenskapliga studier inkluderats i forskningsöversikten. Materialet har analyserats genom kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen utgick frÄn bÀrande begrepp inom the Model of Human Occupation och resulterade i fem kategorier: patientens delaktighet i valet av aktivitet, etablerade vanor guidar i aktivitet, miljön plockar fram fÀrdigheter, en stödjande miljö, hjÀlp till sjÀlvhjÀlp och stöd frÄn andra.

Demenssjukdomar hör till de vanligaste sjukdomarna i Sverige. Symtom Àr minnesstörningar och försÀmrat logiskt tÀnkande. Demenssjuka patienter behöver hjÀlp att planera och genomför aktiviteter i vardagen. Det Àr viktigt för vÄrdpersonalen att tÀnka pÄ den demenssjukes förmÄga att utföra olika aktiviteter begrÀnsas i takt med att sjukdomen försÀmras. Musik utgör en stor del av vardagen, med bakgrundsmusik skapas en bra atmosfÀr i t.ex.

Bakgrund: En vanlig komplikation relaterat till graviditet och f?rlossning ?r urinretention. Denna komplikation ?r ?verg?ende hos majoriteten av de som drabbats men ?r trots detta en vanligt f?rekommande orsak till v?rdskada som kan orsakas av bristande riktlinjer. F?r att minska risken f?r best?ende skador orsakade av urinretention postpartum kr?vs riktlinjer som ?r grundade i aktuell vetenskaplig evidens. I denna studie avser begreppet postpartum tiden upp till en vecka efter f?rlossning. Syfte: Syftet med studien ?r att systematisk bed?ma kvaliteten p? Sveriges f?rlossningsklinikers riktlinjer g?llande urinretention postpartum. Metod: Riktlinjer erh?lls fr?n totalt 36 av Sveriges 44 f?rlossningskliniker, totalt erh?lls 19 riktlinjer, d? vissa enheter anv?nde samma.

This essay is about needs assessors within public elder care. The method is a quantitative vignette study. The aim of the study is to find out whether there is an existing consensus among the needs assessors when a relative to a client with reduced cognitive functions wants to make an application even though the client does not want to. We also wanted to find out whether there are any underlying circumstances which have influence on the needs assessors? reactions to this specific situation.

Bakgrund: Typ 2-diabetes ?r en kronisk sjukdom som kr?ver livsl?ng behandling och omv?rdnad. Egenv?rd och sj?lvtillit kan utg?ra en viktig faktor f?r personens v?lbefinnande. Orems egenv?rdsteori beskriver olika stadier av patientens egenv?rdsf?rm?ga, och sjuksk?terskans roll i v?rdandet. Av den anledningen finns ett behov av en litteratur?versikt som beskriver patienters upplevelser av sjuksk?terskeledd undervisning vid typ 2-diabetes samt hur denna p?verkar egenv?rd och sj?lvtillit. Syftet: Syftet ?r att beskriva patienters upplevelser av sjuksk?terskeledd undervisning vid typ 2-diabetes samt hur denna undervisning upplevs p?verka egenv?rd och sj?lvtillit. Metod: Litteratur?versikten genomf?rdes enligt Fribergs metod.