Sökresultat:
690 Uppsatser om Smärta bedömning demens omvćrdnad - Sida 30 av 46
Hur sjuksköterskor kan identifiera smÀrta hos patienter med demenssjukdom
ABSTRACT The persons whom the authorized nurse encounters in hospital wards and nursing homes are in great extent elderly persons. According to Wasserman (2000), about 30 to 40 percent among these, show signs of depression. To be aware of the signs of depression, and how an authorized nurse can support the patient is therefore of great value. The introduction to this study describes the symptoms of depression and how depression in elders is expressed. It also describes treatment possibilities and nursing aspects of concern.
Ăldre och djur : Husdjurens pĂ„verkan pĂ„ Ă€ldre demenssjuka mĂ€nniskor, pĂ„ sĂ€rskilt boende
Bakgrund: MÀnniskan har omgivit sig med husdjur sedan lÄng tid tillbaka, och Àr Àn idag en del av mÄnga mÀnniskors vardag. Tidigare forskning har antytt att husdjur i vÄrdsammanhang har genererat positiva effekter. Syfte: Syftet med denna studie var att, ur vÄrdarens synpunkt, undersöka hur husdjur pÄverkar Àldre demenssjuka mÀnniskor, pÄ sÀrskilt boende. Metod: En litteraturstudie baserad pÄ sex vetenskapliga artiklar, som bearbetades med inspiration av Graneheim och Lundmans innehÄllsanalys. Resultat: Resultat som framkommit var bland annat att problembeteenden och otrygghetsyttringar minskade, puls - och blodtrycksvÀrden sjönk, samt sömn och sociala funktioner förbÀttrades.
Anhörigas upplevelser av att vÄrda sin partner med demens
Alzheimer?s disease has increasing effects on the Swedish population. Now, about 90 000 swedes have been diagnosed with the disease. Many of these persons are cared for by someone close to them. The aim of this study is to increase understanding for the situation and experiences of the persons caring for their affected partner and to examine which support they are given by the public sector.
Bilder av fysik : En studie om fysik pÄ gymnasiet
I detta arbete sa? vill jag studera hur praktisk fysikundervisning och bedo?mning i na?grasvenska gymnasieskolor o?verenssta?mmer med modern forskning om fysikpedagogik.Denna forskning spa?nner o?ver ett brett spektrum av metoder och teorier, varav jag harfokuserat pa? om la?rarnas undervisning kan beskrivas som-elevaktiv eller inte,-mer eller mindre baserad pa? bokstudier,-inriktad pa? konceptuell fo?rsta?else eller mer fo?rma?gan att ra?kna specifika uppgifter.Dessa aspekter diskuteras a?ven i relation till de inblandade la?rarnas utbildning.Fo?r att kunna ja?mfo?ra de olika klasserna och la?rarna har jag anva?nt ett test avkonceptuell fo?rsta?else (FCI, se sektion 3.2) samt enka?ter till la?rare och elever. Ur etttyva?rr skevt urval av klasser och la?rare framga?r att det finns stora skillnader pa? hurla?rarna ser pa? undervisningen och vilka undervisningsmetoder de anva?nder, samt hurstyrt de upplever sitt arbete. Korrelationerna mellan elevernas resultat pa? FCI och pa?ordinarie prov pa? motsvarande mekanik a?r sma?, vilket tyder pa? att regulja?ra provma?ter konceptuell fo?rsta?else i liten utstra?ckning.
Bedo?mning av byggnadsmaterial inom miljo?certifiering fo?r byggnader : En ja?mfo?relse mellan BREEAM, LEED, Miljo?byggnad och Svanen
Syftet med arbetet a?r att underso?ka hur byggnadsmaterial behandlas inom BREEAM, LEED, Miljo?byggnad och Svanen samt inom byggvarudatabaserna Basta, Byggvarubedo?mningen och SundaHus. Med hja?lp av systemens bedo?mningskriterier har relevant information bearbetats och sammanfattats i en diskussion samt ett grafiskt resultat.Resultatet har visat att BREEAM-SE sta?ller ho?ga krav med ba?de standardiserade livscykelanalyser, kemiskt inneha?ll, dokumentation, avfallshantering, emissioner och tillverkning. LEED sta?ller krav pa? a?tervinning, a?teranva?ndning och emissioner men na?mner inte utfasningsa?mnen eller fullsta?ndig materialdokumentation.
Ambulanspersonalens upplevelser av ÄterhÀmtning mellan uppdragen
Bakgrund: Personal inom ambulanssjukva?rd utsa?tts dagligen fo?r stress och ho?g arbetsbe- lastning. Detta leder till o?kad risk fo?r ha?lsoproblem hos ambulanspersonal och riskerar att kunna pa?verka omva?rdnaden.?Syfte: Syftet med studien var att belysa ambulanspersonalens upplevelser av a?terha?mt- ning mellan uppdragen.?Deltagare: I studien medverkade tio ansta?llda inom ambulanssjukva?rden vid tva? medel- stora sta?der i Sverige och na?rliggande glesbygd.?Metod: Studien baserades pa? tio semistrukturerade intervjuer utfo?rda december 2014. In- tervjuerna spelades in och analyserades med kvalitativ inneha?llsanalys.?Resultat: Fyra kategorier framkom: Fo?rutsa?ttningar fo?r a?terha?mtning, Omsta?ndigheter som ger a?terha?mtning, Omsta?ndigheter som motverkar a?terha?mtning och Konsekvenser av bristande a?terha?mtning.
Familjemedlemmars upplevelser i samband med beslutet att flytta en demenssjuk anhörig till ett Àldreboende
Demenssjukdom Àr en folksjukdom som krÀver vÄrd och omsorg under lÄng tid för varje individ som drabbas. Det Àr allmÀnt kÀnt att anhöriga svarar för mycket stora vÄrd- och omsorgsinsatser för Àldre. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa familjemedlemmars upplevelser i samband med beslutet att flytta en nÀrstÄende med demenssjukdom till ett Àldreboende. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med hjÀlp av kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Analysen resulterade i tre huvudkategorier varav tvÄ med subkategorier.
Att arbete med demenssjukdomar "VÄrdpersonalens upplevelser"
Demens Àr nÄgot som blir allt vanligare i vÄrt samhÀlle och detta leder till att kunskapen om sjukdomen mÄste öka. I min undersökning har jag lagt fokus pÄ vÄrdpersonal som arbetar med personer som lider av demenssjukdom. Detta beror pÄ att de Àr en grupp som besitter stor kunskap om hur mÀnniskor med demenssjukdomar fungerar i vardagen.
De frÄgor jag kommer att utgÄ frÄn Àr hur vÄrdpersonalen upplever det att arbeta med individer som lider av nÄgon form av demenssjukdom samt vad
VÄrdpersonalen anser viktigt att tÀnka pÄ i mötet med den som Àr demenssjuk.
För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor, har jag gjort sex kvalitativa intervjuer med vÄrdpersonal som arbetar bÄde direkt och indirekt med demenssjuka individer. Genom att studera tidigare forskning, har jag dragit slutsatsen att vÄrdpersonalen upplever bÄde glÀdje och tillfredsstÀllelse i att hjÀlpa en utsatt grupp i samhÀllet.
Prediktorer för sprintförmÄga hos elitfotbollsspelare : Korrelerar styrke- och hopptest med sprintförmÄga över 10 meter?
Bakgrund Arbetet och dess psykosociala arbetsmiljo?faktorer a?r av betydelse fo?r va?lbefinnande i arbetslivet. Syftet med detta examensarbete var att underso?ka sambandet mellan arbetsmiljo?faktorer, arbete-livsbalans och arbetsrelaterat va?lbefinnande samt att identifiera fo?rklaringsfaktorer fo?r va?lbefinnande i arbetslivet.Metod En kvantitativ tva?rsnittsstudie genomfo?rdes med insamlad data fra?n ett pa?ga?ende projekt, GodA-projektet. Ansta?llda inom tre kommunalt a?gda bolag i Ga?strikland (n = 303) fick a?r 2013 besvara en enka?t.
N?R V?RD SKAVER ? SJUKSK?TERSKANS UPPLEVELSE AV ATT V?RDA UNDER TV?NG En kvalitativ litteraturstudie
Bakgrund: Sjuksk?terskans ansvar i slutenv?rdspsykiatrin innefattar att st?dja patienter till
h?lsofr?mjande f?r?ndringar, f?r att g?ra detta kan en patient i vissa fall beh?va v?rdas enligt
lagen om psykiatrisk tv?ngsv?rd (LPT). Tv?ngsv?rd kan ibland inneb?ra tv?ngs?tg?rder, d?r
sjuksk?terskan utf?r ?tg?rderna och samtidigt str?var efter att arbeta personcentrerat.
Sjuksk?terskan ska enligt kompetensbeskrivningen v?rna om patienters autonomi och
delaktighet, och enligt etiska principer ska sjuksk?terskan f?ra kontinuerliga etiska
resonemang. Tidigare forskning visar att sjuksk?terskor upplever etiska dilemman och
sv?righeter i att arbeta med tv?ngs?tg?rder.
Syfte: Syftet med studien ?r att utforska sjuksk?terskors upplevelser av att v?rda patienter p?
en psykiatrisk slutenv?rdsavdelning under tv?ng.
Metod: En strukturerad informationss?kning d?r ?tta litteraturstudier med kvalitativ ansats
hittades och analyserades utifr?n Fribergs fyra steg kring att g?ra en litteratur?versikt.
Anhörigstöd : Om tre fruar till personer med demenssjukdom, deras upplevelser av stöd och tre anhörigkonsulenters arbete med att stödja
The paper aims to examine how the wives of men with dementia experience their lives and how they perceive support from the society. The paper also aims to highlight the family care consultantsÂŽ work and views on support for families of people with dementia.Three spouses of people with dementia and three family care consultants were interviewed and the results were analyzed using Antonovsky's (1991) three theoretical concepts; comprehensibility, manageability and meaningfulness that comes from his theory Sense of coherence.The results show that the three wives whose men suffered from dementia spend most of their time, effort and energy on their husbands. They do not have time to think about their own needs and what support they feel they could use for themselves. They do not think about themselves as caregivers, they are spouses.Family care consultants are well aware of the importance of meeting and see the relatives in their lives, and denounces the importance of a support designed individually. Family care consultants understand that the most important and the best support society can provide a family care giver is that their close ones are well taken care of and given good care..
Upplevelser av att vara nÀrstÄende till personer med demenssjukdom.
 Idag berÀknas ca 150 000 personer lida av demens i Sverige. I ett system pÄverkar den ena individen den andra, dÀrför blir Àven de nÀrstÄende drabbade vid en demenssjukdom vilket kan leda till ett lidande för de nÀrstÄende. Det Àr viktigt med stöd till de nÀrstÄende frÄn vÄrdpersonal redan i tidigt stadium av sjukdomen. VÄrdpersonalen kan se de nÀrstÄendes uttryckta upplevelser som en resurs i möten med de nÀrstÄende, och kan bidra till ett minskat lidande för nÀrstÄende till personer med demenssjukdom. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa upplevelser av att vara nÀrstÄende till personer med demenssjukdom.
Blodtrycksm?tning inom intensivv?rd. En kvantitativ observationsstudie
Bakgrund: Att monitorera och bed?ma blodtryck ?r vanligt f?rekommande inom intensivv?rd. Ett adekvat blodtryck ?r av stor vikt f?r den kritiskt sjuka patienten och intensivv?rdssjuksk?terskan ?r ansvarig f?r att monitorera och vidta ?tg?rder f?r att uppn? ett adekvat blodtryck. Tidigare forskning visar att det finns skillnader i blodtryck uppm?tt med invasiv och icke-invasiv m?tmetod.
Har probiotikabehandling effekt p? symptom vid atopisk dermatit? En systematisk ?versikt ?ver det vetenskapliga underlaget bland barn och ungdomar.
Syfte:
Syftet med denna systematiska litteratur?versikt var att unders?ka om intaget av probiotika minskar symptomen vid diagnostiserad atopisk dermatit (AD) m?tt med SCORing Atopic Dermatitis (SCORAD), hos individer sex m?nader till 19 ?r.
Metod:
Litteraturs?kningen genomf?rdes i databaserna PubMed och Scopus. S?kningen genomf?rdes som en avancerad s?kning med fyra s?kblock. Block ett riktades mot populationen, block tv? mot AD och block tre mot probiotika.
MUSIK: ETT HJĂLPMEDEL I VĂ RDEN AV PERSONER MED DEMENSSJUKDOM - EN LITTERATURSTUDIE
Bakgrund: Nio av tio personer med demenssjukdom uppvisar nÄgon gÄng beteendemÀssiga eller psykiatriska symtom. Medicinsk behandling av symtomen kan ge allvarliga biverkningar varvid icke farmakologisk behandling bör anvÀndas som första alternativ.
Syfte: Syftet med denna litteraturstudie Àr att belysa hur personer med demenssjukdom pÄverkas av musik under omvÄrdnadsarbetet.
Metod: En litteraturstudie baserad pÄ Ätta studier av vetenskaplig karaktÀr.
Resultat: Musik under omvÄrdnadsarbetet pÄverkade de demenssjuka genom att deras förmÄga till förstÄelse ökade, vilket förbÀttrade kommunikationen mellan vÄrdare och demenssjuka. Deras uppmÀrksamhet och fysiska kapacitet förbÀttrades, vilket bidrog till att de klarade av att utföra fler aktiviteter sjÀlva. Agiterade beteenden reducerades och fler positiva beteenden kunde ses.