The aim with the literature study was to describe how persons with dementia and health care workers in the geriatric care experiences soft massage and to describe the derived effects for persons with dementia. Scientific articles were sampled from the databases: Medline (Pub Med), Cinahl and Psyc INFO. The main results of the study are presented in three parts: how persons with dementia experiences soft massage, health care workers experiences of giving soft massage and the health care workers descriptions on derived effects on persons with dementia. The results showed that persons with dementia experienced a positive reaction to soft massage and the health care workers did no longer feel helpless in their care service towards persons with dementia. The studies showed that soft massage decreased agitation, wandering, pain and sleeplessness.

Antalet personer med demenssjukdomar ökar i takt med att befolkningen blir allt Àldre och en stor del av vÄrden av personer med demenssjukdom utförs av anhöriga. För att kunna stödja anhörigvÄrdare Àr det viktigt att sjuksköterskor har kunskap om hur anhöriga upplever sin situation. Syftet med studien var att beskriva anhörigas upplevelse av att vÄrda personer med demenssjukdom. För att besvara syftet har en litteraturstudie genomförts dÀr 12 kvalitativa artiklar analyserats. Ur analysen framkom sju teman: Upplevelse av stress, svÄrigheter och otillrÀcklighet, Upplevelse av sorg och förlust, Upplevelse av förÀndrade relationer och roller, Upplevelse av förpliktelse, Upplevelse av vÀlbefinnande, Upplevelse av stöd, samt Upplevelse av att bemÀstra och skapa mening i sin situation.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur bra vi Àr pÄ att bedöma Älder pÄ omaskerade och maskerade ansikten. Syftet var Àven att undersöka om det fanns systematiska fel som Àr förknippade med Äldersbedömning av maskerade ansikten.Totalt fick 60 försöksdeltagare, samtliga ungdomar, skatta Äldern pÄ 60 fotografier av 30 maskerade och 30 omaskerade mÀn.  Fotografierna var indelade i tvÄ Äldersgrupper, yngre och Àldre, och samtliga stimulipersoner förekom i bÄde den maskerade och den omaskerade varianten.Resultaten visade att försöksdeltagarna var bÀttre pÄ att skatta Äldern pÄ omaskerade ansikten Àn pÄ maskerade. Inga skillnader i systematiska fel fans mellan maskerade och omaskerade ansikten.Bilder av unga ansikten skattades med högre precision Àn bilder av Àldre ansikten..

Syfte: Syftet med denna studie ?r att unders?ka hur intag av aminosyratillskott p?verkar kroppssammans?ttning hos personer med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Metod: Litteraturs?kningen genomf?rdes i tv? databaser, Scopus och Pubmed under perioden januari ? mars 2024. Inklusionskriterierna till denna ?versiktsartikel var att deltagarna skulle vara diagnostiserade med KOL, studierna skulle vara baserade p? humanstudier med studiedesignen RCT och slutligen skulle studierna unders?ka skillnaden mellan interventionsgrupp som fick aminosyratillskott med kontrollgrupp som inte fick aminosyratillskott g?llande p?verkan p? kroppsammans?ttning. Studierna exkluderades om de skrevs p? annat spr?k ?n svenska och engelska eller om de baserades p? djurstudier.

Demenssjukdomar Àr ett vÀxande samhÀllsproblem. Antalet personer med en demensdiagnos ökar i takt med en globalt allt högre medellivslÀngd. VÄrdpersonal upplever en kÀnsla av otillrÀcklighet och stÀlls inför svÄrigheter i den kommunikativa interaktionen med dementa individer. Vidare upplevs patientgruppens liv som tomt och innehÄllslöst. Det finns behov av att implementera en ÀndamÄlsenlig och relevant terapeutisk arbetsmodell i omvÄrdnaden av demensdiagnostiserade personer.

Bakgrund: Arbetsmiljo?verket menar att en av tio svenskar a?r utsatta fo?r mobbning pa? sin arbetsplats. Forskning visar a?ven att det a?r vanligast i ha?lso- och sjukva?rden, framfo?rallt bland sjuksko?terskorna. Syfte: Att sammansta?lla kunskap om sjuksko?terskors erfarenheter av kra?nkande sa?rbehandling mellan kollegor pa? arbetsplatsen.

Bakgrund: Personer med cancer genomg?r ofta en traumatisk livsf?r?ndring som p?verkar b?de det fysiologiska och emotionella m?endet. Samtidigt kommer personen att vara beroende av medicinsk v?rd och omv?rdnad under en l?ngre period. Sjuksk?terskans position i den p?g?ende v?rdrelationen blir d?rf?r viktig, och att n? fram till patienten med r?tt form av kommunikation.

Bakgrund: Integritet ?r ett viktigt och relevant begrepp inom v?rden som b?de omfattas av svensk och internationell lag. Det ?r ?ven n?got som sjuksk?terskans etiska kod inneh?ller och ska respekteras i arbetet. Begreppet ?r brett och n?ra sammankopplat till autonomi och patientdelaktighet.

Äldre personer utgör en stor del av befolkningen och Ă„ldersrelaterade sjukdomar ökar i takt med att den Ă€ldre befolkningen ökar. I Sverige finns det 2,3 miljoner mĂ€nniskor som Ă€r över sextio Ă„r varav 140 000 har en demensdiagnos. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka om och hur sĂ€llskapsdjur kan pĂ„verka Ă€ldre personer med eller utan demenssjukdom. Genom att följa Goodmans sju steg gjordes en systematisk litteraturstudie. Litteratursökningen skedde i PubMed CINAHL och PsycINFO dĂ€r 11 vetenskapliga kvantitativa artiklar inkluderades.

This study will examine if caregivers, working with people with dementia problems, is in need of support and in what way they see how the support should be designed. Previous research shows that there are many factors in elderly care that affect all of the caregivers. Working with people in this sort if dependence, requires a lot of the caregivers, both mentally and physically. To study if the caregivers consider themselves to be in need of support, and in what way they see how the support should be designed, the study employs a qualitative approach using to types of interviews, one focus group with four assistant nurses, and two individual in-depth interviews with the administrative personnel and one nurse. The results show that the need for support for the caregivers exists. Caregivers working with people with dementia problems, daily face difficulties, some more difficult to handle than others.

Syftet Ă€r att undersöka vilka sĂ€tt allmĂ€nsjuksköterskan kan interagera med demenssjuka pĂ„. FrĂ„gestĂ€llning: Hur kan verbala och icke-verbala kommunikationssĂ€tt optimera omvĂ„rdnaden och interaktionen mellan sjuksköterskan och personen med demenssjukdom? Ämnet har belysts genom att göra en litteraturstudie och datainsamling har gjorts pĂ„ tre databaser. Denna studie Ă€r uppbyggd pĂ„ sex kvalitativa studier och fyra kvantitativa. Demenssjukdom innebĂ€r nedsatt verbal kommunikationsförmĂ„ga, vilket kan leda till frustration och agiterat beteende.

Syfte: Syftet med denna systematiska ?versikt var att unders?ka effekten av medelhavskost p? HbA1c j?mf?rt med annan kost hos vuxna ? 18 ?r med prediabetes och diabetes typ 2. Metod: Litteraturs?kningen genomf?rdes den 29 mars 2023 i databaserna Scopus och Pubmed. Inklusionskriterier var vuxna ? 18 ?r med prediabetes eller diabetes typ 2, intervention och kontroll var medelhavskost j?mf?rt med annan kost och utfallsm?ttet var HbA1c. Vidare inklusionskriterier var RCT som studiedesign, studien skulle p?g? i minst tolv veckor, humanstudier samt studier gjorda p? svenska/engelska.

Demensrelaterad agitation a?r ett pa?frestande tillsta?nd som inneba?r en fo?rsa?mrad livskvalitet fo?r den demenssjuke personen. Eftersom la?kemedel har liten effekt, rekommenderas icke- farmakologiska interventioner som fo?rshandval vid behandling. Syfte: Att studera omva?rdnadsinterventioner och dess effekt vid demensrelaterad agitation.

Bakgrund: Sjuksk?terskors har en nyckelroll i v?rden och vikten av effektiv kommunikation f?r att s?kerst?lla h?gkvalitativ omv?rdnad. Spr?kbarri?rer identifieras som hinder f?r kommunikation och patients?kerhet, d?r anv?ndningen av tolkar kan vara en l?sning men ocks? medf?ra utmaningar. Det ?r av avg?rande betydelse att s?kerst?lla korrekt information och kommunikation f?r att minska risken f?r v?rdsskador och fr?mja patients?kerheten.

Introduktion:A?ngest info?r operation a?r vanligt och kan bero pa? ra?dsla fo?r operationen, sma?rta, att vakna upp under anestesin och do?den. A?ngesten a?r pa?frestande fo?r patienten och kan leda till olika postoperativa komplikationer. Fo?r att lindra preoperativ a?ngest anva?nds oftast lugnande la?kemedel och information till patienten.Syfte:Syftet med denna litteraturstudie a?r att underso?ka om det finns omva?rdnadsa?tga?rder som har god effekt vid preoperativ a?ngest, vilket skulle kunna ge mo?jligheter att individanpassa va?rden.Metod:En litteraturstudie da?r vetenskapliga artiklar so?ktes i databaserna PubMed och CINAHL.