Sökresultat:
333 Uppsatser om Slutna frćgor - Sida 5 av 23
Hur pÄverkar en öppen standard arkitektur affÀrsmodeller i Telecom?
Bakgrund: I telecom tillverkas slutna system som inte Àr kompatibla med olika tillverkares produkter. Telia mfl har tagit fram en öppen standard arkitektur men stÄr samtidigt inför frÄgan hur detta pÄverkar affÀrsmodellerna i telecom. Syfte: Hur förÀndras affÀrsmodellerna dÄ en öppen standard arkitektur införs? AvgrÀnsningar: Uppsatsen fokuserar pÄ nÀtoperatörer. Genomförande: En kvalitativ studie med empiriskt materialet frÄn rapporter och forskningsartiklar samt frÄn samtal med experter i branschen.
Opera i Stockholm, GalÀrvarvet
Opera i centrala Stockholm.DÄ byggnaden Àr vÀl synlig frÄn alla riktningar och i syfte att undvika de för byggnadstypen vanliga slutna vÀggpartierna, Àr byggnadens rum organiserade kring en ryggrad av scener och repetitionssalar. PÄ sÄ vis deltar byggnaden med sin omgivning dÀr ett extrovert yttre gömmer ett introvert inre. Publika utrymmen Àr förlagda i söder, mot utsikt och sol, medan arbetsutrymmen Àr förlagda i norr med ljus lÀmpligt för sÄvÀl mÄleri som kontorsarbete. Byggnaden kröker sig för att skapa ett allt eftersom vÀxande rum för den anlÀndande besökaren dÀr stadens rum blir byggnadens och vice versa. Byggnadens yttre struktur utgörs av trappstegsindelad rasterdurk som tillÄter att byggnaden anvÀnds som sittyta och bestigs som utsiktsplattform.
Pedagogens frÄgor och elevens kunskapsbearbetning
VÄrt syfte med detta arbete har varit att undersöka om pedagogen utvecklar elevens kunskapsbearbetning genom att stÀlla öppna frÄgor. VÄr undersökning bygger pÄ en fallstudie vi genomförde i tvÄ klasser i skolÄr 3. För att fÄ resultat, har vi i fallstudien genomfört deltagande observationer samt konstruerat ett test som eleverna fÄtt utföra vid tre tillfÀllen. För att synliggöra elevernas kunskapsbearbetning har vi i den ena gruppen anvÀnt av oss öppna frÄgor utan givna svar, och i den andra gruppen av slutna frÄgor med givna svar. VÄr frÄgestÀllning var: ? Kan pedagoger utveckla elevers kunskapsbearbetning i ett givet Àmne genom att stÀlla öppna frÄgor? Med resultatet frÄn observationerna och elevernas testresultat har vi med hjÀlp av analys och vald litteratur kunnat besvara vÄr frÄgestÀllning; Att pedagoger kan utveckla elevers kunskapsbearbetning genom att stÀlla öppna frÄgor..
BostÀder och kontor i Stadshagen
Stadshagen, Kungsholmen. Ett omrÄde i snabb förÀndring. Hur kan ett projekt bidra till denna förÀndringsprocess, samtidigt som det bevarar och lyfter fram de befintliga och potentiella kvalitéer som platsen rymmer? Tomtens förutsÀttningar prÀglas av tvÄ övergÄngar, gata frÄn till park och frÄn granntomternas olika relationer till dessa tvÄ element. FrÄn den fristÀllda volymen till det slutna gaturummet.
AndrasprÄkselevers och lÀrares uppfattningar om undervisning med fokus pÄ ordförstÄelse och ordinlÀrning
Studiens syfte Àr att undersöka andrasprÄksundervisning med fokus pÄ ordförstÄelse och ordinlÀrning utifrÄn hur elever upplever att de arbetar med ord i olika Àmnen och hur lÀrare uppfattar att de vÀver in ordförstÄelse och ordinlÀrning i sin undervisning. Materialet bestÄr av tvÄ enkÀter med bÄde slutna och öppna frÄgor som 27 andrasprÄkselever och 20 gymnasielÀrare har besvarat. Metoden Àr sÄvÀl kvantitativ som kvalitativ. Resultatet visar att bÄde eleverna och lÀrarna upplever att samhÀllskunskap, psykologi och naturkunskap Àr de Àmnen som har svÄrast ord och dÀr de har störst behov av hjÀlp. Vidare visar resultatet att eleverna önskar mer arbete med ordlistor, synonymer och att lÀrarna ska ha mer tid till förklaringar av ord och begrepp medan lÀrarna ger mer förslag pÄ hur eleverna sjÀlva kan lösa ordförstÄelseproblem genom att anvÀnda olika hjÀlpmedel och frÄga kompisar..
Opera i Stockholm, VĂ€rtahamnen
Stockholms nya opera Àr placerad pÄ Frihamnspiren, den mest spektakulÀra platsen i hela VÀrtahamnen. I det hÀr lÀget sÄ ser man operan, nÀstan helt omgiven av vatten i vyn frÄn Lidingöbron. Norra DjurgÄrdsstaden och VÀrtahamnen kommer att behöva ett landmÀrke för att verkligen bli ett resmÄl för alla medborgare. OmrÄdet kommer att bli ett mycket attraktivt och aktivt omrÄde med bÄde bostÀder och kontor, samtidigt som man kommer att behÄlla delar av fÀrgetrafiken.PÄ piren har jag behÄllt de inledande tegelmagasinen pÄ vardera sida om vÀgen, och sedan fyllt pÄ med nya byggnader med stödjande funktioner till operan, sÄ som hotell, relaterade skolor m.m. LÀngre fram kommer man till en besöksparkering (Àven parkering under huset) och en smÄbÄtshamn.
Dagvattenhantering som arkitektur : det estetiska vÀrdet hos öppna dagvattenanlÀggningar
Vi stÄr inför stora klimatförÀndringar med bland annat en ökad nederbördsmÀngd som resultat. Baserat pÄ detta sÄ har effektiv dagvattenhantering blivit ett viktigt verktyg för hÄllbar stadsutveckling. Vatten bör i allt större utstrÀckning ses som en resurs och tillgÄng i staden och en tendens till detta ser man i att man allt oftare vÀljer att integrera öppna dagvattenanlÀggningar i urbana miljöer. I uppsatsen diskuteras olika aspekter som Àr viktiga att ta hÀnsyn till gÀllande dagvattenhantering, med ett fokus pÄ öppna dagvattenstrukturers estetiska vÀrde. Undersökningen baseras pÄ litteraturstudier samt en platsstudie.Metoderna för att hantera dagvatten har varierat med tiden och under större delen av 1900-talet har dagvattenavledningen skett i slutna system.
Var börjar experimentet?
Sammanfattning/Abstract
Syftet med undersökningen Àr att kartlÀgga fysiklÀrares utgÄngspunkter, intentioner och tillvÀgagÄngssÀtt med experiment i fysikundervisningen genom en kvalitativ metod dÀr vi nyttjat semistrukturerade djupintervjuer av yrkesverksamma fysiklÀrare. Resultatet analyserades och anvÀndes sedan som grund för en diskussion om vad resultatet innebÀr för elevernas inlÀrning. Studien visar att intervjuade lÀrare tenderar att inte utgÄ frÄn kursplanerna och eleverna i tillrÀcklig utstrÀckning, utan har istÀllet lÀromedel som utgÄngspunkt. Den viktigaste intentionen med experiment för de intervjuade lÀrarna Àr att eleverna genom experiment skall kunna koppla ihop teori med praktik. LÀrarna anvÀnder sig mestadels av slutna experiment, bl.a.
Orsaker till att förÀldrar inte Àr nöjda med stödet och bemötandet frÄn förlossningspersonalen
Introduktion: Upplevelsen av en förlossning beskrivs som en individuell och komplex livshÀndelse och Àr relaterad till subjektiva, psykologiska och fysiologiska processer hos varje kvinna. Kvinnans upplevelse av förlossningen har omedelbara och lÄngvariga effekter pÄ kvinnans hÀlsa och relation till sitt barn. Syfte: Syftet Àr att beskriva orsaker till att förÀldrar inte Àr nöjda med stödet och bemötandet frÄn förlossningspersonalen. Metod: Datamaterialet bestod av enkÀtsvar besvarade av nyblivna förÀldrar postpartum. EnkÀten berörde upplevelsen av vÄrden under hela vÄrdkedjan.
SkriftsprÄk och sjÀlvbild : En pilotstudie om kopplingen mellan 12-Äriningens skriftsprÄk och sjÀlvbild.
SammandragSyftet med denna studie Àr att undersöka kopplingen mellan skriftsprÄk och sjÀlvbild. En undersökning av 6 elever i 12-ÄrsÄldern genomfördes. Undersökningsmaterialet bestÄr av en skriftlig berÀttelse och enkÀtsvar utifrÄn bÄde slutna och öppna frÄgor. Jag deltog som observatör och stöd under elevernas arbete med att skriva sina berÀttelser och svara pÄ enkÀtfrÄgorna.Med tanke pÄ undersökningens omfattning gÄr det inte att sÀga att det finns en tydlig koppling mellan skriftsprÄksförmÄga och sjÀlvbild. Man kan dock se nÄgra tendenser som Àr intressanta.
?UngefÀr nÀr man bygger nÄgot? : En studie om lÀrare och elevers instÀllning till teknikÀmnet i skolan
Syftet med uppsatsen var att undersöka lÀrare och elevers instÀllning till teknikÀmnet i skolan och om lÀrarna nÄr ut med sin undervisning till sina elever. För att ta reda pÄ detta genomfördes fyra semistrukturerade intervjuer och 78 enkÀter. LÀrarna intervjuades med hjÀlp av intervjuguide för att kunna lÄta intervjun gÄ i olika riktningar. Eleverna fick enkÀter med bÄde öppna och slutna frÄgor. Resultatet visar pÄ att undervisning i teknik sker i större utstrÀckning Àn förvÀntat.
Det kÀnns rolig att göra nÄgon annan glad: en studie om
högstadieelevers tankar och upplevelser av kompismassage
Som blivande lÀrare har vi upplevt att elever kÀnner stress och otrygghet i skolan. Vi vill öka elevernas vÀlbefinnande och fastnade för kompismassage som blivit lovordat i de lÀgre stadierna i grundskolan, vi ville se om det skulle fungera Àven i högstadiet. Syftet med vÄrt examensarbete var att ta reda pÄ högstadieelevers tankar och upplevelser av kompismassage. Vi valde att ha kompismassage i 5-10 minuter, tvÄ gÄnger i veckan i början av lektionen i en Ättondeklass. Vi genomförde undersökningen under vÄr slutpraktik, frÄn vecka 5-11.
"Toalett" - Barns perspektiv pÄ lÀsmiljöer Àr inget att skita i : En kvalitativ studie över barns planering och skapande av tÀnkbara lÀrmiljöer kring böcker
Det rÄder statlig och politisk enighet om att barn och ungas lÀsfÀrdighet har försÀmrats vilketÀr alarmerande. Att skapa gynnsamma lÀrmiljöer kring böcker ses enligt forskning sombetydande för barns intresse och utveckling inom detta omrÄde. Barns förhÄllande till böckersamt lÀsning grundlÀggs tidigt och den uppfattning barn erhÄller rörande böcker följer barnenupp i Äldrarna. Det Àr dÀrför av vikt att barn har tillgÄng till böcker, fÄr möta böcker imeningsfulla sammanhang samt möjlighet till samspel i anvÀndandet av dem. BÄde densociala och fysiska miljön har betydelse för barns möten med böcker.
Samarbete mellan specialpedagog och logoped ? med utgÄngspunkt frÄn en lÀs- och skrivutredning
Syftet med vÄr undersökning Àr att ta reda pÄ hur specialpedagoger och logopeder samarbe-tar i samband med en utredning som gÀller lÀs- och skrivsvÄrigheter samt ta reda pÄ om utlÄtandet som skrivs efter utredningen fungerar som en lÀnk mellan de tvÄ yrkesgrupperna.
VÄr studie bestÄr av enkÀter till bÄde specialpedagoger och logopeder. EnkÀterna innehÄller sÄvÀl slutna frÄgor, som kan kvantifieras, som öppna frÄgor dÀr respondenterna fÄr motivera sina svar.
Vi har i denna studie funnit att det sker samarbete mellan yrkesgrupperna men att det ser mycket olika ut. Specialpedagoger förvÀntar sig att fÄ och fÄr ÄtgÀrdsförslag i utlÄtanden och de flesta uppskattar detta. Vi fÄr ocksÄ fram en del utvecklingsomrÄden och omrÄden dÀr kommunikationen mellan yrkesgrupperna inte fungerar. BÄde specialpedagogerna och logopederna anser, precis som vi, att samarbete Àr till gagn för eleverna..
Att kunna se vad som sÀgs
Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur personer med lÀtt eller mÄttlig hörselnedsÀttning uppfattar möten med personal inom den öppna och slutna hÀlso- och sjukvÄrden med fokus pÄ kommunikation. En intervjustudie med kvalitativ grund, som bestod av fyra deltagare med nedsatt hörsel, genomfördes. De inspelade intervjuerna transkriberades ordagrant varefter texten kom att analyseras med inspiration av den fenomenografiska ansatsen. Fyra beskrivningskategorier framtrÀdde; Att leva med hörselnedsÀttning, Att pÄverkas av miljön, Att kÀnna förstÄelse ger bekrÀftelse och Att kÀnna sig osynliggjord. Studiens resultat visade att med en ökad kunskap och en större förstÄelse för denna patientgrupp, skulle möjlighet till ögonkontakt, lÀppavlÀsning, samt tillgÄng till en adekvat miljö kunna Ästadkommas.