En omprogrammering av Kvarteret Domherren från dagens slutna byggnad med sin arkitekturskoleverksamhet, till ett levande kvarter med studentbostäder, arbetsplatser och offentlig verksamhet, vilken bedrivs av de studenter som bebor platsen. Den offentliga verksamheten domineras av en stor publik parkyta, vilken bryggar an mot den befintliga byggnaden. Under denna finns stora utställningshallar, café/bar och butik. Utställningarna kommer främst uppifrån de studenter och forskare som verkar uppe på KTH campus, och blir en publik brygga mellan campusområdet och allmänheten vilken bidrar till inblick, inspiration och förståelse av de spännande arbeten och projekt som bedrivs där. Denna plats blir på så sätt ett tillskott tyill staden både lokalt och i ett större sammanhang..

Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på hur de verksamma pedagogerna definierar begreppet läs- och skrivsvårigheter samt vilket stöd de kan ge de elever som har läs- och skrivsvårigheter. Metoden som vi har använt oss av i vår undersökning för att samla in information från våra respondenter är via en enkätundersökning med både öppna och slutna frågor. Resultatet visar att kunskaper om vad begreppet läs- och skrivsvårigheter innebär finns hos de verksamma pedagogerna, men de anser sig inte ha tillräckligt med kunskap, vare sig teoretisk eller praktisk, för att ge stöd åt dessa elever. I genomsnitt finns det 2-3 elever i varje klass som har läs- och skrivsvårigheter och många av dem får specialhjälp, men behovet av hjälp finns hos fler elever. Vår slutsats utifrån vår undersökning är att behoven av extra stöd bland eleverna är större än vad vi i början trodde.

Syftet med denna studie var att undersöka skolår 4 elevers förståelse av likhetstecknet. Vi ville även studera hur symbolen presenteras i elevernas läroböcker och mot bakgrund av tidigare forskning diskutera hur detta kan påverka deras förståelse av begreppet. I studien använde vi oss av tre insamlingsmetoder: en kvantitativ undersökning, kvalitativa intervjuer och en textanalys av läroböcker för skolår 3 och 4. Vår undersökning visar att även om eleverna uppvisar bra förståelse av likhetstecknet när de löser uppgifter av strukturell typ, har de svårigheter med att muntligt beskriva likhetstecknets funktion. Textanalysen synliggör att andelen utsagor av operationell typ som framhävs i läroböckerna för åk 3 minskar betydligt i läroböckerna för åk 4.

Effektiv kommunikation är oftast inte en av de starka sidorna hos veterinärer. 4 av 5 klagomålhos ansvarsnämnden handlar om missförstånd eller bristande engagemang.Syftet med den här studien är att undersöka hur skickligt veterinären kommunicerar sinrådgivning till mjölkföretagaren.Fem konkreta rådgivningssituationer med fem veterinärer utvärderades. Samtliga hadegenomgått Svensk Mjölks kurs ?Hälsopaket Mjölk?. Samtalen spelades in och analyseradesmed avseende på struktur, LSF (lyssna, summera, fortsätta ställa frågor), mål enligt SMART,öppna eller slutna frågor och balans i samtalet.Veterinärerna i undersökningen vet vad de i teorin bör göra för att använda effektivkommunikation, men de praktiserar inte detta i den grad de kunde göra.

Syftet med denna undersökning var att se hur betraktares uppfattning av karaktärer påverkas då färgsättningen varieras. Undersökningen lutar sig mot en teoretisk bas om färg och uppfattningen av färg och ytterligare för att stärka karaktärernas utformning finns en genomgång av hur vi uppfattar människor, stereotyper, arketyper samt en kort förklaring till fantasy.För undersökningen skapades två olika karaktärer som skulle färgsättas med färgerna rött, blått, grönt och lila. Totalt färdigställdes arton bilder som sedan utvärderades i en webbenkät, enkäten varierades med slutna och öppna frågor för att få mer material om tankegångarna för färgsättningarna. Undersökningen visar att betraktare anser att färg påverkar sättet de uppfattar karaktärerna på och relaterar gärna till känslor, andra spelkaraktärer eller kända arketypiska figurer, exempelvis en fantasyprästinna. Studien kan med fördel användas som tankeställare i utformningen av karaktärer i spel och göra spelet mer minnesvärt..

Examensarbetet har gjorts i samarbete med SP, Sveriges tekniska forskningsinstitut. De vill genom denna rapport börja få svar på frågan, om det är lönsamt att odla alger till biodieselframställning under svenska förhållanden, för att sedan möjligen påbörja en forskning inom området.Rapporten granskar till en början, via informationssökning, vad som är gjort tidigare och vilka företag och forskare som arbetar inom området idag. Därefter undersöks de steg som algerna genomgår för att bli biodiesel, det vill säga odling, skördning, utvinnande av algolja och slutligen framställningen av biodiesel ifrån algoljan.Olika alger, utrustningar och metoder studeras och ekonomiska siffror sammanställs vad gäller produktionen av alg-biodiesel. Slutligen undersöks vilket intresse området har hos olika svenska företag. Problemområden tillsammans med effektiviseringar diskuteras.Resultatet är ett flödesschema över en önskemodell för svenska förhållanden.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur språk används på ett etniskt diskriminerande sätt mellan elever i gymnasieskolan. Undersökningen behandlar även vilka ord som används i ett diskriminerande syfte, hur det uppfattas av mottagaren, vilka det är som diskriminerar samt om det går att urskilja ett maktförhållande. Till grund för studien ligger en enkät som delades ut till 54 slumpvist utvalda elever på fem gymnasieskolor. Enkäten bestod av tolv frågor som handlade om skällsord och verbala kränkningar. En del frågor var helt slutna medan andra öppna.

Denna studien har undersökt hur bilden av en fantasyskog förändras då man varierar dess grundformer. Undersökningen använde sig av en kvantitativ metod och genomfördes genom en webbenkätundersökning på sex olika forum. Enkäten innehöll sex geometriskt uppbyggda fantasyskogar med varsin geometrisk form som byggsten. De former som användes var uppåtpekande trianglar, liggande rektanglar, cirklar, kvadrater, stående rektanglar och nedåtpekande trianglar. Varje skogsvariant hade tre tillhörande slutna frågor och en öppen fråga för ytterligare kommentarer.Undersökningen visade att förändringen av grundformerna i en fantasyskog kan förändra uppfattningen om den.

Autism förekommer i olika former och tillståndet karaktäriseras av att individens språkliga förmåga är avvikande och förmågan till samspel och kommunikation med andra är nedsatt. Syftet med föreliggande arbete var att genom en litteraturstudie undersöka vad som fanns beskrivet i litteraturen gällande specifika omvårdnadsbehov inom den slutna psykiatriska vården för personer med autismspektrumstörning. Sökning utfördes i databaserna ELIN och PubMed samt helsebiblioteket.no. Dessutom genomfördes manuell sökning. Resultatet bearbetades och presenteras med hjälp av Patricia Benners omvårdnadsdomäner.

Effektiv kommunikation är oftast inte en av de starka sidorna hos veterinärer. 4 av 5 klagomålhos ansvarsnämnden handlar om missförstånd eller bristande engagemang.Syftet med den här studien är att undersöka hur skickligt veterinären kommunicerar sinrådgivning till mjölkföretagaren.Fem konkreta rådgivningssituationer med fem veterinärer utvärderades. Samtliga hadegenomgått Svensk Mjölks kurs ?Hälsopaket Mjölk?. Samtalen spelades in och analyseradesmed avseende på struktur, LSF (lyssna, summera, fortsätta ställa frågor), mål enligt SMART,öppna eller slutna frågor och balans i samtalet.Veterinärerna i undersökningen vet vad de i teorin bör göra för att använda effektivkommunikation, men de praktiserar inte detta i den grad de kunde göra.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur språk används på ett etniskt diskriminerande sätt mellan elever i gymnasieskolan. Undersökningen behandlar även vilka ord som används i ett diskriminerande syfte, hur det uppfattas av mottagaren, vilka det är som diskriminerar samt om det går att urskilja ett maktförhållande. Till grund för studien ligger en enkät som delades ut till 54 slumpvist utvalda elever på fem gymnasieskolor. Enkäten bestod av tolv frågor som handlade om skällsord och verbala kränkningar. En del frågor var helt slutna medan andra öppna.

En utmärkande egenskap hos nästintill all dagens teknik är att den innehar funktioner med syfte att utöka och stödja människans kognitiva förmågor. Det kan vara funktioner som stödjer vårt minne, som styr vår uppmärksamhet eller hjälper oss att planera och organisera aktiviteter. I Sverige har det blivit allt vanligare att teknologi i form av smartphones, surfplattor och datorer används på ett utbrett sätt i elevernas skolgång. Enligt tidigare forskning är däremot lärarnas inre föreställningar och attityder gentemot teknologin en avgörande faktor för huruvida lärarna i slutändan väljer att integrera teknologin i sin undervisning, och på vilket sätt som de väljer att göra detta. Den aktuella studiens syfte var att undersöka lärarnas föreställningar och attityder gentemot fem kognitiva funktioner som finns i teknologiska enheter som smartphones och surfplattor.

This study concerns the experiences and feelings students in intermediate school gain from the changing room to sports class. It is a qualitative study with a socio-cultural approach, which has been analysed in a hermeneutic way. The students? voices have been heard through interviews and questionnaires, and furthermore, to get a broader perspective, adults working in school, have also been interviewed. The study shows that many children feel discomfort without clothes in the changing room, furthermore that the absence of adults in this room may add to exercise of power amongst the student, like abuse, direct- and indirect threats or to exclude someone from the group.

Syftet med studien var att beskriva hur förstagångsföräldrar upplever kontakten med BVC och vad som skulle kunna förbättras i verksamheten. Vidare var syftet att beskriva vilka skillnader som mammor och pappor upplevde. Studien genomfördes som en enkätundersökning med både slutna och öppna frågor. Studien genomfördes i tre städer i mellansverige. Totalt deltog 44 föräldrar, 26 mammor och 18 pappor.

Syftet med denna studie var att undersöka 3D-grafikens betydelse vid användandet av 3D-miljöer i virtuell exponeringsterapi mot klaustrofobi. Klaustrofobi är rädslan för inte kunna andas eller känna sig instängd i slutna rum. Enligt tidigare forskning har virtuell exponeringsterapi mot klaustrofobi visat sig vara en effektiv, billig och säkert metod. Forskning har dock inte visat vilken inverkan 3D-grafiken i miljön har på användaren.För att besvara undersökningens frågeställning skapades två artefakter - en miljö i abstrakt grafisk stil samt en miljö i realistisk grafisk stil. En fokusgrupp med tre individer med klaustrofobiska tendenser utan diagnos för klaustrofobi fick uppleva de båda miljöerna och fylla i två enkäter samt delta i en intervju.