Graviditetsrelaterad bäckensmärta (PPGP) drabbar cirka 20 % av alla gravida kvinnor. Sjukgymnaster anses ha kompetens att undersöka och behandla patienter med PPGP men det är oklart om patienterna önskar träffa sjukgymnast och vad de vill ha ut av besöket. Syftet med studien var att undersöka hur efterfrågan på sjukgymnastisk behandling ser ut när det gäller patienter med graviditetsrelaterad bäckensmärta. En egenkonstruerad enkät delades ut till gravida kvinnor med bäckensmärta inskrivna vid mödravårdscentraler i en stad i norra Sverige. Enkäten bestod av 13 slutna och en öppen fråga och undersökte bland annat respondenternas besvär på funktions- och aktivitetsnivå samt deras behandlingsönskemål.

Hållbar utveckling är ett välkänt begrepp som alltfler företag väljer att ta med i deras redovisning. Genom att utforma en hållbarhetsredovisning kan företag framföra deras påverkan på samhället och vad de åstadkommit under ett år. Samtidigt ökar trovärdigheten hos företagens intressenter när de väljer att få deras hållbarhetsredovisning externt granskad, vilket i sin tur skapar legitimitet.Under utvecklingen av hållbarhetsredovisning har Corporate Social Responsibility (CSR) blivit ett begrepp som påverkat företag att redovisa ett miljömässigt socialt och ekonomiskt ansvar. Genom att synliggöra detta, skapas en möjlighet för företagen att generera starka band till sina intressenter och i den dagliga verksamheten.Syftet med vår studie är att få en förståelse för vad som påverkat hållbarhetsredovisningens utveckling de senaste åren. Vidare vill vi se på de förändringar som skett kring området och vad experter tror, att hållbarhetsredovisningen kommer få för roll framöver.Studien har varit av kvalitativ ansats där vi valt att intervjua experter inom hållbarhetsredovisning.

Bakgrund: Andelen äldre i Sverige ökar samtidigt som den sjuke äldre kan ha flera svåra sjukdomar som kräver sjukhusvård. Antal vårdplatser inom den slutna vården och på äldreboende har minskat. Flera vårdgivare ska samverka för att vården ska möta den äldres behov på bästa sätt. Syfte: Att undersöka äldres upplevelse av utskrivningen och tiden efter utskrivning från sluten vård till ordinarie boende eller annan vårdinrättning, när ett förändrat hjälp behov föreligger. Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på sju omvårdnadsvetenskapliga artiklar.

Det sker nu en ovanligt stor generationsväxling på Sveriges arbetsmarknad där antalet äldre medarbetare som går i pension är fler än de som nytillträder. Detta kan komma att påverka organisationens sammanlagda kompetens då den äldre generationen ofta besitter bred, erfa-renhetsbaserad kompetens och lång organisationsspecifik kunskap. Värdefull kunskap som den yngre generationen saknar.Denna studie har undersökt hur chefer upplever att generationsväxlingen kommer att påverka deras organisation i framtiden, vilka förutsättningar som finns för att skapa god kun-skapsöverföring över generationsgränserna samt vilka förebyggande åtgärder som görs för att säkra den äldre generationens erfarenhetsbaserade kompetens inom organisationen. Studien har utförts med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning där respondenterna fått delge sina erfarenheter genom både öppna och slutna svarsalternativ.Undersökningens resultat visar att cheferna upplever att deras organisationer kommer att påverkas av generationsväxlingen, men inte nödvändigtvis i negativ bemärkelse. Förutsätt-ningarna för att överföra kunskap över generationsgränserna är goda, men kan bli bättre.

Syfte: Att undersöka patienters upplevelser av ett besök på en studentmottagning för gynekologi och preventivmedelsrådgivning. Metod: Deskriptiv tvärsnittsstudie i form av en enkätundersökning med frågor rörande bemötande, tillgänglighet och förslag till förbättring. Enkäten hade både öppna och slutna svarsalternativ och delades ut av barmorskan eller gynekologen efter avslutat besök under en period av två veckor, 150 enkäter delades ut. Huvudresultat: 138 personer deltog i denna studie varav 95% var kvinnor, svarsfrekvensen var 92%. Den vanligaste orsaken till att Studentgyn besöktes var preventivmedelsrådgivning.

Bakgrund: Graden av centralisering måste ständigt avvägas. Under 1980- talet följde den offentliga sektorn efter den privata avseende decentralisering, ett begrepp som översköljdes med idel positiva argument och erfarenheter. Under slutet av 1990-talet har pendeln svängt och de flesta försäkringskassor har tagit ett steg tillbaka. Vi har valt att undersöka vad som ligger bakom denna utveckling. Syfte: Vårt syfte med uppsatsen är att skapa ett diskussionsunderlag för främst Försäkringskassan i Kalmar län, men även för andra försäkringskassor och politiskt styrda organisationer, gällande decentraliseringsgrad och problem associerade med valet av densamma.

2003 ändrades bestämmelsen om hets mot folkgrupp i 16 kapitlet 8 § brottsbalken så att även hets mot homosexuella blev straffbart. Det skulle i fortsättningen vara brottsligt att hota eller uttrycka missaktning för homosexuella i ett uttalande eller meddelande som sprids. I förarbetena till lagändringen förklarades att samma principiella avvägningar skulle göras vid bedömningen av hets mot homosexuella som vid hets mot andra grupper. Under lagstiftningsärendets beredning restes frågan om hur kriminaliseringen skulle komma att påverka till exempel predikningar om homosexualitet utifrån Bibeln. I förarbetena framhölls bland annat att det inte skulle vara tillåtet att använda Bibeln för att hota eller uttrycka missaktning för homosexuella som grupp, men att det även i fortsättningen skulle vara tillåtet att citera och diskutera religiösa urkunder och uppmana åhörarna att följa urkundernas inriktning.I NJA 2005 s.

Bakgrund Mat är en viktig del av vårt sociala liv. Har man en födoämnesöverkänslighet försvåras matglädjen tillsammans med andra. Födoämnesöverkänslighet delas in i två grupper, födoämnesallergi och födoämnesintolerans. Födoämnesallergi är en immunologisk reaktion i kroppen, medan födoämnesintolerans är en icke immunologisk reaktion. När man lagar och serverar mat till personer med födoämnesöverkänslighet är det viktigt att veta vad man gör, det är därför kunskap inom födoämnesöverkänslighet behövs.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka vad som styr lärares val, avseende estetisk integrering i undervisningen. Undersökningen omfattar klasslärare i grundskolans tidiga år.Empirin samlades in genom enkätundersökning med slutna och öppna frågor samt genom halvstrukturerade samtalsintervjuer. Under intervjuerna gavs möjlighet att ställa fler frågor som fokuserade på faktorer som kan vara förutsättningar för estetisk integrering i undervisningen. Det insamlade datamaterialet analyserades utifrån studiens frågeställningar samt ramfaktorteorin.Tidigare forskning visar positiva effekter av att arbeta med estetiska uttryckssätt i undervisningen. Forskningen belyser även en mer komplex bild av den estetiska integreringen.

Bakgrund: Sjuksköterskors följsamhet till handhygien är en förutsättning för att förhindra smittspridning.Varje år skadas 100 000 patienter i vårdrelaterade infektioner och var tionde inneliggande patient drabbas. Vårdtiden förlängs med 4 dagar och detta kostar samhället oerhörda resurser och kostnader. Kontaktsmitta via sjukvårdspersonals händer är den vanligaste orsaken. Detta skulle kunna förhindras om sjukvårdspersonalen utför korrekt handhygien enligt de rekommenderade riktlinjerna. Syfte Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar hur sjuksköterskor inom den slutna vården följer riktlinjer för basala hygienrutiner gällande handhygien.

Människans välbefinnande och hälsa påverkas positivt av grönska och natur, särskilt om den finns nära bostaden och upplevs som lätt att nå. Oavsett kulturell bakgrund upplever vi den på liknade sätt. En stor utmaning för planerare och gestaltare av offentlig miljö är därför att tillgängliggöra naturen i staden och att skapa övergångar från den urbana miljön till naturen så den upplevs nåbar. Syftet med det här arbetet är att skapa ett gestaltningsförslag som visar hur denna utmaning kan hanteras i en del av Linköping. Här möter naturreservatet Tinnerö eklandskap de urbana, södra stadsdelarna Garnisonsområdet, Berga och Vidingsjö.

Natur bidrar positivt till människans välbefinnande. Samtidigt minskar stadsmänniskans närmaste natur som en följd av förtätning och urbanisering. Därför är det viktigt att anpassa utformningen av de grönytor som bevaras efter människans behov. Vi anser att det saknas en koppling mellan kunskap om människans preferenser och landskapsarkitekters arbete. Syftet med arbetet var att tillgängliggöra kunskapen om vad i naturen som människan har preferens för, samt att föreslå hur denna kunskap kan tillämpas av landskapsarkitekter.

Syftet med undersökning har varit att ta reda på idrottslärarens kunskap om och förhållningssätt till ätstörningar bland elever. Vilken kunskap anser idrottslärare sig ha om ätstörningar?Har skolan någon handlingsplan för elever med ätstörningar?Hur agerar idrottslärare mot elever som visar tecken på ätstörningar?Finns det någon skillnad på hur lärarna uppfattar sin kunskap och med antalet år de har jobbat? MetodJag har använt mig av en kvantitativ metod och i denna studie enkäter med både öppna och slutna svarsalternativ. Enkäterna besvarades av 72 lärare från hela landet. Urvalet av lärarna skedde genom ett bekvämlighetsurval, där datainsamlingen gjordes under ett Idrotts- och Hälsokonventet på GIH i Stockholm och till idrottslärare som arbetade i Stockholmsområdet. Sammanställningen av enkäterna har bearbetats i Microsoft Excel och statistikprogrammet SPSS. Resultat37 av lärarna instämmer i de delvis har bra kunskaper kring ätstörningar.

Hörby centrum är till sin fysiska struktur väl sammanhållet med vackra och välproportionerliga gaturum. Mycket av den gamla bebyggelsen finns kvar och flera viktiga historiska byggnader som kyrkan och Stora hotellet sätter sin prägel och identitet på orten. Orten har dessutom expanderat ganska jämnt i alla riktningar vilket gör att centrum fortfarande finns mitt i Hörby. Precis som många andra orter har Hörby växt fram kring ett vägskäl och har genom motorfordonens framfart fått ta del av både den positiva och negativa energi detta tillför. Idag är de centrala delarna framförallt utformade för att bilarna ska ta sig fram och som gående och cyklist upplevs centrum bullrigt och ostrukturerat.

Problem: Användbarhet på akademiska webbplatser är viktigt trots att de inte är utsatta för konkurrens på samma sätt som andra typer av webbplatser. Dagens teknik underlättar utformningen av en webbplats, men bara för att tekniken finns för att enkelt göra en webbplats innebär det inte automatiskt att den blir användbar. Utvärderingar av användbarhet ur användarens synvinkel är viktiga och kan göras tidigt och kontinuerligt genom hela utvecklingsprocessen. När webbplatsen har tagits i bruk kan det vara av intresse för den som förvaltar webbplatsen att göra en ny utvärdering av vad användarna tycker om användbarheten på webbplatsen.Syfte: Syftet är att undersöka och analysera vad studenterna vid Mälardalens högskola anser om den nya webbplatsens användbarhet samt att ta reda på om ytterligare förbättringar kan göras.Metod: Undersökningen genomfördes med hjälp en enkät med 19 slutna och en öppen fråga. Frågorna i enkäten var baserade på en heuristisk utvärderingsmetod med användbarhets¬principer som utarbetats av Jakob Nielsen.