I Sverige råder offentlighetsprincipen: en princip, som genom att ge medborgare rätt till insyn, syftar till att motverkar maktmissbruk och korruption. Undantaget till offentlighet är sekretess. Sekretess är ett undantag som är både omfattande och problematiskt, i vissa fall så problematiskt att medborgarna som en konsekvens av detta, själva drabbas negativt. Denna uppsats granskar två olika typsituationer, där sekretessen får negativa följder. Sen första typsituationen rör de fall där sekretessen innebär att myndigheter inte kan samverka vid ärenden som rör den enskilde, vilket drabbar den enskilde individen.

Arbetet behandlar den svenska parlamentarismens upprinnelse, utveckling, framsteg,kodifiering samt enligt min uppfattning begynnande deklination från sin ursprungligaidealmodell. En naturlig startpunkt anser jag därför vara 1809-års RF som föregicksav revolten och statskuppen mot Gustav den IV Adolf samt dess envälde.Representationsreformen år 1866 markerade ytterligare det förlegade svenskapolitiska ståndssamhället genom inrättandet av en tvåkammarriksdag. Sverige ansesha varit det parlamentariska systemet troget allt sedan den Edénska ministärenstillträde år 1917, trots att parlamentarismens kodifiering inte sker förrän i 1974-årsRF. Regeringsformen från år 1974 utgör en viktig brytpunkt ur många aspekter. Delsföregås den av den politiskt viktiga partiella författningsreformen år 1969, somavvecklar tvåkammarsystemet och inför enkammarriksdagen samt ett proportionelltvalsystem.

Uppsala är ett exempel på en kommun som enligt sin senaste översiktsplan ska eftersträva främjandet av stadsliv, något som jag har tagit fasta på i denna uppsats som behandlar en del av Svartbäcksgatan, mellan S:t Olofsgatan och Skolgatan, i centrala Uppsala. Detta gatuavsnitts läge samt stora utbud av målpunkter ger förutsättningar för ett ökat stadsliv, vilket skulle kunna uppnås genom att gatan byggdes om. Uppsala kommun planerar också en ombyggnad av gatan, vilket gjorde det extra intressant för mig att arbeta med Svartbäcksgatan. För att få reda på hur stadsrummens form kan påverka stadslivet använde jag mig av den danske arkitekten Jan Gehls forskningsresultat som de presenteras i hans bok Byer for mennesker. Syftet med arbetet var att undersöka hur Jan Gehls teorier om främjandet av stadsliv kan tillämpas i en gestaltning.

SammanfattningUppsatsen undersöker historien om Svenska skifferoljeaktiebolaget (SSAB): de centrala aktörerna och de argument som de framförde för företagets uppstart, fortlevnad och sedermera nedläggning. Svenska skifferoljeaktiebolaget startades som ett beredskapsföretag under andra världskriget och fick vid krigsslutet status som ett "normalt långtidsföretag". Företaget hade en livslängd på 25 år, från 1941 till 1966. SSABs huvudsakliga ändamål vid starten var att utvinna olja ur alunskiffer i Kvarntorp, Närke, för att sedan sälja detta till marinen. SSAB var alltid helt ägt av staten och var beroende av stora mängder statligt kapital för att kunna finansiera verksamheten.

Denna rapport utreder fördelarna med en högre isoleringsserie av fjärrvärmerör. Dels ur ett ekonomiskt perspektiv men också hur mycket energiförlusterna minskar med en tjockare isolering. Falu Energi och Vattens fjärrvärmenät ligger till grund för arbetet och rapporten är skriven i samarbete med FVB Sverige AB, Fjärrvärmebyrån, på uppdrag av Falu Energi och Vatten. Syftet med rapporten är att utreda hur mycket en tjockare isolering minskar energiförlusterna och om det lönar sig ekonomiskt. Alltså att öka från vad som använts i Falu Energi och Vattens fjärrvärmenät fram till idag, serie 2 som standard på singelrör och serie 1 på twinrör, till en högre serie. Rapporten ska ligga till grund för Falu Energi och Vatten i ett framtida beslut om att öka isoleringstjocklek för nya investeringar och reinvesteringar. Rapporten behandlar fjärrvärmesystemets funktion samt teorin kring de delar som ingår i ett fjärrvärmerör.

Mitt examensarbete var ett uppdrag från Hälsohuset i Båstad som ville skapa en helande trädgård och få ett designförslag på en sådan. Hälsohusets nuvarande arbete med friskvård som meditationer, samtalsterapi och vanliga läkarundersökningar m.m. bedrivs inomhus. Målgruppen som besöker Hälsohuset är bred men alla har sin hälsa som fokus. Hälsohuset vill komplettera med utomhusverksamhet genom att anlägga en helande trädgård som kan erbjuda klienterna möjligheten att vistas i en restorativ utemiljö under besöken.  Arbetet har skrivits som en processbeskrivning där syftet är att man ska kunna följa hela arbetets framskridande.

Bakgrund: I slutet av 1900-talet hade det gjorts väldigt stora framsteg inom teknologin samtidigt som ekonomin inom den svenska hälso- och sjukvården hade försämrats. På grund av denna upp ? och nedgång har olika metoder tagits fram i syfte att förbättra effektiviteten. I vår undersökning har vi studerat Balanced Scorecard (BSC) som är en av dessa metoder. BSC har alltid ansetts som en speciell modell som är skräddarsydd för privata företag och har därför varit svår att tillämpa på offentliga företag, såsom hälso- och sjukvården.Syfte: Syftet med uppsatsen är att genom en fallstudie undersöka hur BSC effektiviserat ekonomistyrningen inom hälso- och sjukvården.

På senare år har intresset för trollsländor ökat. I jämförelse med andra stora och lättstuderade insekter finns dock relativt få vetenskapliga och systematiska studier. Denna studie syftar till att undersöka hur habitatet påverkar trollsländearternas förekomstmönster och detekterbarheten hos olika arters larver samt inventeringsmetodens effektivitet. Med detekterbarhet menas sannolikheten att arten upptäckts givet att den finns på lokalen. Både larver och adulta trollsländor inventerades i 14 dammar i Frihult, Sjöbo kommun i Skåne under juni-augusti 2009.

Sedan slutet av 1990-talet har det blivit allt vanligare att företag redovisar de icke-finansiella målen såsom social och miljö. Dessa sammanställs ofta i en hållbarhetsredovisning vilkenär frivillig för företag att upprätta. I Sverige är förekomsten av en extern granskning av den frivilliga hållbarhetsredovisningen inte så utbredd. Endast 8 % av de svenska företagen väljer att låta en extern part granska deras hållbarhetsredovisning.Trots att granskning av hållbarhetsredovisning idag är frivillig finns flera orsaker till varför företag ändå väljer att låta en extern part granska redovisningen. I denna uppsats undersökerförfattarna några av orsakerna till varför eller varför inte svenska börsbolag väljer att låta en extern part granska hållbarhetsredovisningen.

Detta är en skriftlig presentation av mitt examensarbete från Kungliga Musikhögskolans musikerprogram på masternivå, med inriktningen jazzpiano. Tre inspelningar redovisas, för solopiano, för pianotrio och för kvintett. Dessutom har en studieresa till Indien företagits inom ramen för Internationella Programkontorets Minor Field Studies-program. Den kommer dock att redovisas separat vid ett senare tillfälle, men uppsatsen är skriven under tiden i Indien och detta skymtar då och då fram i texten. De tre inspelningarna består uteslutande av originalmusik, skriven till allra största delen under utbildningens gång.

Detta är en skriftlig presentation av mitt examensarbete från Kungliga Musikhögskolans musikerprogram på masternivå, med inriktningen jazzpiano. Tre inspelningar redovisas, för solopiano, för pianotrio och för kvintett. Dessutom har en studieresa till Indien företagits inom ramen för Internationella Programkontorets Minor Field Studies-program. Den kommer dock att redovisas separat vid ett senare tillfälle, men uppsatsen är skriven under tiden i Indien och detta skymtar då och då fram i texten. De tre inspelningarna består uteslutande av originalmusik, skriven till allra största delen under utbildningens gång.

Syfte: Syftet är att undersöka svenska storföretags användande av derivatet ränteswap (svensk benämning för interest rate swap) för år 2012 och 2013 samt att undersöka skillnader utifrån tidigare funna bakomliggande faktorer mellan företag som använder olika typer av ränteswaps och företag som inte använder ränteswap.Metod: Studien tillämpade en empirisk totalundersökning gällande de icke-finansiella företagen noterade på Nasdaq OMX Stockholm Large Cap för slutet på år 2012 respektive år 2013. Utifrån företagens årsredovisningar kategoriserades företagen i fyra grupper baserat på företagets användande av ränteswap. Fem tidigare funna bakomliggande faktorer för användandet av ränteswap sammanställdes genomsnittligt per kategori och jämfördes därefter kategorierna emellan.Resultat: Av de största noterade börsföretagen använde 29 av 40 stycken företag ränteswap år 2012 och 29 av 42 företag år 2013. Företag som använde rörlig ränteswap var signifikant större än de företag som inte använde ränteswap för år 2012 och 2013. År 2013 hade de företag som använde fast och båda typer av ränteswaps högre andel kortfristiga lån i jämförelse med de företag som inte använde ränteswap.

Ljud är inget vi ser, men det omger oss ständigt. Det är inget vi kan blunda för, men vi kan flytta vår uppmärksamhet till det som är vackert. Det här arbetet innehåller två delar som behandlar ljud inom landskapsarkitektur. Den första delen, Sfärer av ljud i landskapet- Innebörden av ljud och hur det kan implementeras på platser i staden, redovisar relevant kunskap om ljud för en landskapsarkitekt att ta till sig. Från hur ljudet fungerar och beter sig i kontakt med olika material, till hur människor påverkas fysiskt och psykiskt av olika former av ljud, och en beskrivande text om ljudlandskapets förändring genom historien. För att ge inspiration, förståelse och exempel på hur landskapsarkitekten själv kan skapa en gestaltning utifrån ljud som utgångspunkt, får läsaren i slutet av uppsatsen läsa om befintliga platser som utgår från ljud. Kunskaperna från den första delen har sedan implementerats i en gestaltning som gjorts utifrån ljudperspektivet, bilaga 1: Rosengårdsstråket, Ett pärlband av ljud- utifrån konceptet Stråkeko. Den fokuserar på Rosengårdsstråket i Malmö där Malmö Stad har arbetat fram ett koncept för att förstärka stråket.

De flesta av Sveriges kommuner och landsting använder en form av mål- och resultatstyrning, en styrmodell som har till uppgift att klargöra och organisera politikens och förvaltningens respektive roll, i synnerhet mot bakgrunden av kommunernas ekonomiska balanskrav. Efter uppkomsten av det effektivitetsinspirerade New Public Management blev mål- och resultatstyrning även politisk verklighet i Sverige i slutet av 1980-talet och utvidgades sedan allt mera med hjälp av styrningsprinciper som hämtades från privatsektorn. 2004 blev god ekonomisk hushållning samt särskilda mål och riktlinjer en del av kommunallagen. Redan för cirka tjugo år sedan ställde sig den statsvetenskapliga och förvaltningsteoretiska forskningen frågan om huruvida målstyrning skulle påverka utrymmet för politisk styrning samt förändra maktfördelningen gentemot de svenska förvaltningarna och tjänstemännen. Därför den befogade frågan efter tjugo år: går det faktiskt att ? politiskt ? styra med mål? Jag valde att undersöka de två största kommunerna i Sverige, Stockholm och Göteborg.

1976 infördes vår nuvarande lag om arbetsskadeförsäkring. Med begreppet arbetsskada skall förstås skada till följd av olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbetet (arbetssjukdom). 1993 genomfördes en lagändring som innebar att det blev svårare att få en så kallad arbetssjukdom klassad som arbetsskada. Bakgrunden var en kraftig ökning av antalet godkända arbetssjukdomar under slutet av 1980- talet, vilket inneburit ökade kostnader för arbetsskadeförsäkringen. Denna lagändring bidrog till en minskning av antalet godkända arbetsskador hos framförallt kvinnor.