Interest rate swap eller inte?
En studie om de största svenska företagens användning av interest rate swaps
Syfte: Syftet är att undersöka svenska storföretags användande av derivatet ränteswap (svensk benämning för interest rate swap) för år 2012 och 2013 samt att undersöka skillnader utifrån tidigare funna bakomliggande faktorer mellan företag som använder olika typer av ränteswaps och företag som inte använder ränteswap.Metod: Studien tillämpade en empirisk totalundersökning gällande de icke-finansiella företagen noterade på Nasdaq OMX Stockholm Large Cap för slutet på år 2012 respektive år 2013. Utifrån företagens årsredovisningar kategoriserades företagen i fyra grupper baserat på företagets användande av ränteswap. Fem tidigare funna bakomliggande faktorer för användandet av ränteswap sammanställdes genomsnittligt per kategori och jämfördes därefter kategorierna emellan.Resultat: Av de största noterade börsföretagen använde 29 av 40 stycken företag ränteswap år 2012 och 29 av 42 företag år 2013. Företag som använde rörlig ränteswap var signifikant större än de företag som inte använde ränteswap för år 2012 och 2013. År 2013 hade de företag som använde fast och båda typer av ränteswaps högre andel kortfristiga lån i jämförelse med de företag som inte använde ränteswap. Uppmätta skillnader kategorierna emellan för de resterande tre undersökta faktorerna; andel långfristiga lån, löptiden på företagens lån liksom företagens förväntade obeståndskostnader var inte signifikanta vilket innebar att de uppmätta skillnaderna inte kunde hänföras till svenska storföretag.Slutsatser: Över två tredjedelar av de undersökta företagen använde ränteswap. Storleken för företag som använde ränteswap var en urskiljande faktor i jämförelse med företag som inte använde ränteswap. För svenska storföretags andel kortfristiga lån för ett av de undersökta åren talar det mesta för att företag som använde ränteswap hade högre andel kortfristiga lån än företag som inte använde ränteswap. Skillnader i andel långfristiga lån, löptid på lån liksom förväntade obeståndskostnader kategorierna emellan kunde inte hänföras till svenska storföretag och därmed inte ses som urskiljande faktorer för användande av ränteswap.