I avloppsvattnet förekommer både naturliga och antropogena ämnen som kan orsaka en negativ miljöpåverkan, såsom eutrofiering och en syrefattig recipient. Förekomsten av näringsämnen och organiskt material kan också vara en värdefull resurs, för det Slam som återstår efter reningsstegen i avloppsreningsverket kan användas för att höja näringshalten i till exempel skogar och på åkermark. För att minska risken för skador på reningsprocessen, en negativ miljöpåverkan på recipienten genom skadliga ämnen som passerar genom avloppsreningsverket samt en negativ miljöpåverkan på grund av ett förorenat Slam är det betydelsefullt att fokusera på mängden skadliga ämnen som förs till anläggningen. Syftet med examensarbetet är att kartlägga förekomsten av hushållskemikalier hos sex hushåll i Västerås som är anslutna till det kommunala reningsverket, studera befintlig litteratur som beskriver vad som sker med utvalda kemikalier då de når avloppsreningsverk i allmänhet, och sedan jämföra detta med Kungsängsverket. De sex hushållens sammanlagda antal produkter var 293 stycken, varav 66 var rengöringsprodukter, 16 tvättprodukter, 112 badrumsprodukter och 99 stycken var garageprodukter.

I avloppsvattnet förekommer både naturliga och antropogena ämnen som kan orsaka en negativ miljöpåverkan, såsom eutrofiering och en syrefattig recipient. Förekomsten av näringsämnen och organiskt material kan också vara en värdefull resurs, för det Slam som återstår efter reningsstegen i avloppsreningsverket kan användas för att höja näringshalten i till exempel skogar och på åkermark. För att minska risken för skador på reningsprocessen, en negativ miljöpåverkan på recipienten genom skadliga ämnen som passerar genom avloppsreningsverket samt en negativ miljöpåverkan på grund av ett förorenat Slam är det betydelsefullt att fokusera på mängden skadliga ämnen som förs till anläggningen. Syftet med examensarbetet är att kartlägga förekomsten av hushållskemikalier hos sex hushåll i Västerås som är anslutna till det kommunala reningsverket, studera befintlig litteratur som beskriver vad som sker med utvalda kemikalier då de når avloppsreningsverk i allmänhet, och sedan jämföra detta med Kungsängsverket. De sex hushållens sammanlagda antal produkter var 293 stycken, varav 66 var rengöringsprodukter, 16 tvättprodukter, 112 badrumsprodukter och 99 stycken var garageprodukter.

I det svenska samhället tillför diffusa och direkta föroreningskällor metaller till avloppsreningsverk, metaller som sedan hamnar i avloppsSlam och recipient. AvloppsSlam innehåller höga halter av växtnäringsämnen som bör återföras till jordbruksmark, men om detta ska ske får inte metallhalterna i Slammet vara för höga. REVAQ är ett certifieringssystem vars syfte är att utveckla och systematisera avloppsreningsverkens uppströmsarbete och därmed möjliggöra en återföring av det växtnäringsrika Slammet till jordbruksmark. Flera REVAQ-certifierade avloppsreningsverk prioriterar antimon, guld, kadmium, silver och vismut i uppströmsarbete på grund av att ackumulationshastigheten för dessa spårelement är hög i jordbruksmark som gödslas med avloppsreningsverkens Slam. Source Finder (SoFi) är ett verktyg som kan användas vid uppströmsarbete för att kvantifiera identifierade källor till utsläpp av kadmium, koppar, krom, kvicksilver och zink.Syftet med examensarbetet var att vidareutveckla och anpassa verktyget SoFi till att göra beräkningar på spårelementen antimon, guld, silver och vismut samt att utveckla källan hushåll så att emissioner inom hushåll kartläggs för spårelementen och kadmium.

Som följd av utökat tillstånd för produktion vid Billerud AB:s pappersbruk, Gruvön, i Grums har bruket byggt en ny avloppsreningsanläggning med flerstegsrening. Den tidigare reningsanläggningen, en luftad damm belägen i Ålviken i anslutning till Vänern, kommer därmed att stängas. Syftet med föreliggande rapport har därför varit att undersöka huruvida dammen behöver hållas aktiv genom luftning en tid framöver för att gynna nedbrytning av organiskt material samt undvika uppkomsten av illaluktande gaser.Nedbrytningshastigheten har studerats med hjälp av glödförlust, COD-tester och alkalinitet. COD-testerna genomfördes enligt ampullmetoden Hach-Lange i miljölabbet vid Gruvöns bruk. Alkaliniteten har bestämts genom titrering av svavelsyra.Försöken gjordes under en tidsperiod på tre månader.

Gästrike Vatten är ett kommunalägt driftbolag bildat 2008. Bolaget har avloppsreningsverk i Gävle, Hofors, Ockelbo och Älvkarleby kommuner som tillsammans renar avloppsvatten från cirka 120 000 personer. Totalt producerar Gästrike Vatten cirka 11 000 ton Slam per år som renderar en total kostnad om 5 000 000 kr.Med anledning av riksdagens uppsatta miljömål om återföring av 60 % av fosforn till produktiv mark vill Gästrike Vatten undersöka hur deras avsättningsmöjligheter ser ut.I dag går Slam från samtliga Gästrike Vattens reningsverk till kompostering till anläggningsjord eller som täckmaterial på deponier. Slammet från fem av sex avloppsreningsverk har metallhalter under, i SFS 1998:944 ansatta, gränsvärden för att få spridas på produktiv mark. Det reningsverk som innehåller för höga metallhalter är Duvbackens reningsverk som tar emot spillvatten från Gävle kommun med omnejd och bidrar med mer än 60 % av den totala Slammängden från Gästrike Vatten.

Flera fall av insjuknande i legionärssjukan, där smittan kunnat härledas till bioSlamsanläggningar vid pappers- och massabruk, har uppmärksammats de senaste åren. Vid de svenska pappers- och massbruken har rekordhöga halter av legionellabakterier, som kan orsaka legionärssjukan, konstaterats. Syftet med denna rapport var att genom en litteraturstudie skapa en kunskapsöverblick beträffande legionellabakterier och dess efterföljande risker kopplat till pappers- och massabruk. Vad Legionella är, vad det orsakar samt vilka risker som finns och hur riskerna kan åtgärdas vid pappers- och massabruk har sammanställts i denna rapport.Det som konstaterats är att legionellabakterier är mycket tåliga och att dess förmåga till tillväxt har ett starkt samband med tillgång till protozoer. Vidare konstateras direkt smittorisk främst finnas i anslutning till den biologiska reningens luftningssteg samt vid hantering av legionellahaltigt Slam.

Vid tillverkning av massa och papper förorenas årligen 505 miljoner kubikmeter vatten som måste renas innan det släpps tillbaka till omgivningen. Vid reningen avskiljs först stora partiklar som sedan avvattnas och förbränns. Vattnet som blir kvar genomgår ytterligare en rening, varvid det bildas bioSlam. BioSlammet innehåller mycket intracellulärt vatten, vilket gör det kostsamt och energikrävande att avvattna. Det är även sedan 2005 förbjudet att dumpa organiskt material, varför en mer ekonomiskt attraktiv behandling av Slammet är anaerob nedbrytning.

Deponering är inte längre en huvudsaklig metod för att göra sig av med avfall, istället energi-, materialåtervinns och återanvänds allt fler fraktioner. Sverige arbetar ständigt för att återföra restprodukter in till kretsloppet. Alla växter behöver olika näringsämnen för att gro och växa. Ungefär som människor behöver vitaminer och mineraler för att må bra. De viktigaste näringsämnena för växter, både på land i och vatten, är kväve, kalium och fosfor.

Användningen av avloppsSlam från kommunala avloppsreningsverk som ett alternativt gödningsmedel ökar i det svenska jordbruket. Ett problem med Slam som gödningsmedel är dock att de metaller och oönskade ämnen som finns i avloppsvattnet också tillförs åkermarken via Slammet, och slutligen, genom ackumulering i mark och grödor, kan ge effekter på miljön och människors hälsa. För att möjliggöra användning av avloppsSlam som växtnäring finns certifieringssystemet REVAQ. Målet med REVAQ är att genom systematiskt uppströmsarbete vid reningsverken förbättra Slammet. Detta, genom att minska metaller och oönskade ämnen i inkommande avloppsvatten till den nivå där halterna i Slammet inte påverkar markorganismer och gröda, negativt.Kalmar Vatten AB är certifierat enligt REVAQ och samtliga metallhalter i deras avloppsSlam, avsett för Slam som växtnäring, har en godkänd halt.

Syftet med denna studie var att undersöka förutsättningar och möjligheter att producera biogas på Utö. Förhoppningen var att på detta vis kunna utnyttja främst Slammet ifrån det lokala reningsverket som en resurs. Examensarbetet utfördes som en del av EU-projektet Green Islands där Skärgårdsstiftelsen i Stockholms Län är Lead Partner.Utöver reningsverkets Slam undersöktes andra möjliga substrat, där matavfall ifrån Utö Värdshus och slakteriavfall ifrån ett mindre slakteri valdes ut som bäst lämpade. En uppskattning av substratsmängderna gav att en lämplig storlek på biogasreaktorn skulle vara ca 50 m3. Lokala användningsområden för producerad gas och rötrest utreddes och ett antal olika typer av små biogasverk har undersökts.

Syftet med denna studie var att undersöka förutsättningar och möjligheter att producera biogas på Utö. Förhoppningen var att på detta vis kunna utnyttja främst Slammet ifrån det lokala reningsverket som en resurs. Examensarbetet utfördes som en del av EU-projektet Green Islands där Skärgårdsstiftelsen i Stockholms Län är Lead Partner.Utöver reningsverkets Slam undersöktes andra möjliga substrat, där matavfall ifrån Utö Värdshus och slakteriavfall ifrån ett mindre slakteri valdes ut som bäst lämpade. En uppskattning av substratsmängderna gav att en lämplig storlek på biogasreaktorn skulle vara ca 50 m3. Lokala användningsområden för producerad gas och rötrest utreddes och ett antal olika typer av små biogasverk har undersökts.

Syftet med denna studie var att undersöka förutsättningar och möjligheter att producera biogas på Utö. Förhoppningen var att på detta vis kunna utnyttja främst Slammet ifrån det lokala reningsverket som en resurs. Examensarbetet utfördes som en del av EU-projektet Green Islands där Skärgårdsstiftelsen i Stockholms Län är Lead Partner.Utöver reningsverkets Slam undersöktes andra möjliga substrat, där matavfall ifrån Utö Värdshus och slakteriavfall ifrån ett mindre slakteri valdes ut som bäst lämpade. En uppskattning av substratsmängderna gav att en lämplig storlek på biogasreaktorn skulle vara ca 50 m3. Lokala användningsområden för producerad gas och rötrest utreddes och ett antal olika typer av små biogasverk har undersökts.

Detta examensarbete behandlar Slamhanteringen på Sibbhults avloppsreningsverk (Sarv).I denna rapport tas det upp hur avvattningen och förtjockningen av Slammet går till i dagsläget och vilka förändringar som kan göras för att förbättra dessa processer.Här visas även vilka eventuella vinster som kan fås med förändringar och eventuella investeringar i en avvattningsapplikation. Redan med små medel kan förtjockningen av Slammet förändras, även om det inte införskaffas en mekanisk avvattnare, som t ex med inblandning av polymerer i avloppsvattnet.För att finna olika fungerande alternativ har information insamlats från flera företag som tillhandahåller applikationer för Slamavvattnare. Information har även införskaffats genom egen erfarenhet under min verksamhetsförlagda utbildnings (VFU) period på SArv, och vid diskussion med personal som arbetar vid vatten- och avloppsreningsverken i Östra Göinge kommun..

Mikroplaster är små plastpartiklar, mindre än 5 millimeter i längd, som vanligtvis har sitt ursprung i kosmetika, hudvårdsprodukter, kläder eller blästringsmaterial. Oavsiktligt hamnar mikroplasterna i avloppsvattnet som leder partiklarna till reningsverken. Under reningsprocessen avskiljs den största mängden mikroplastpartiklar men ändå släpps det ut en ansenlig mängd mikroplaster varje år till recipienterna. Vilka skador mikroplastpartiklarna medför är idag oklart.Ett mål med studien har varit att kvantifiera mängden mikroplaster som kommer in till respektive släpps ut från Käppala reningsverk. För att kunna kvantifiera mängden mikroplaster har ett annat mål med studien varit att utveckla separationsmetoder för mikroplaster från organiskt material och övriga partiklar och ämnen i avloppsvattnet.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att kartlägga vanligt förekommande spelstrategiers effektivitet hos manliga och kvinnliga tennisspelare under Grand Slam turneringarna Australien Open och US Open 2009 sett ur servarens perspektiv. Detta för att möjliggöra en generell jämförelse inom och mellan herr- och damspelare samt mellan olika spelares specifika spelstrategier.Hur ser fördelningen och effektiviteten ut av serveplaceringen i respektive serveruta?Inom vilket slagintervall samt i vilken zon i banan avgörs huvuddelen av poängen samt i vilken zon är effektiviteten högst?Hur ser slagkombinationseffektiviteten och slagkombinationsförekomsten ut ur servarens perspektiv? MetodEn utförlig litteratursökning efter tidigare forskning genomfördes med hjälp av databaserna PubMed, SportDiscus och Google Scholar. Därefter analyserades totalt 15 DVD-matcher från Grand Slam turneringarna (2757 poäng, Herr = 1714 p, Dam = 1043 p) US Open (2009) och Australien Open (2009). Totalt medverkade 18 ATP och WTA- spelare (9 herrar, 9 damer) med en världsranking på topp 30 eller bättre.