Sök:

Sökresultat:

13 Uppsatser om Slaktkyckling - Sida 1 av 1

Ursprungsmärkning av slaktkyckling : en tillgång eller belastning för uppfödare

Under vintern och våren 2013 rullades en livsmedelsskandal upp som innebar en stor förvirring och osäkerhet kring ursprunget och härkomsten av livsmedel. Omfattningen av fusket och vilka åtgärder som blir aktuella under längre sikt för att komma till rätta med problemet är i dagsläget under utredning. Jag har valt att inrikta mitt examensarbete på att utreda hur ursprungsmärkning tillbaka till gårdsnivå påverkar de berörda Slaktkycklingproducenterna. Metodvalet blev att genomföra en kvantitativ enkätstudie. Kommentarerna tolkades med kvalitativ metodik (Patel & Davidson, 2012). Av 43 relevanta gårdar i undersökningen besvarade 30 enkäten innan deadline.Ursprungsmärkning definieras som en märkning för att härleda livsmedel till en specifik plats, stad eller land.

Gas som bedövningsmetod vid slakt av slaktkyckling :

Electrical stunning is the method that has been used in Sweden to stun broilers prior to slaughter. However, for reasons of animal welfare and meat quality, research has been made in the EU to develop new stunning methods. Gas stunning is now regarded as the best alternative. In this study literature has been reviewed with focus on different gas stunning systems and observations have been made at two different slaughterhouses regarding animal welfare before, during and directly after stunning. At one slaughter plant carbondioxide was used in a two-stage system where the birds were standing on a conveyer belt during the stunning procedure.

Åkerböna till slaktkyckling - effekt av enzymtillsats

I Sverige är soja det vanligaste proteinfodermedlet inom fjäderfäproduktionen. Att utfodra med inhemska proteinfodermedel istället för soja kan göra Slaktkycklingsproduktionen mer hållbar. I Sverige är åkerbönan ett alternativ att ersätta sojan med då den är rik på råprotein och skördarna i landet har ökat de senaste åren. Åkerbönan innehåller dock antinutritionella substanser (ANS) så som tanniner, trypsininhibitorer och lektiner, som försämrar näringsupptaget hos kycklingen. Vitblommig åkerböna innehåller låg mängd av tanniner, men innehåller däremot trypsininhibitorer och lektiner, vilket kan medföra att det blir svårare för kycklingen att tillgodogöra sig protein, vilket kan leda till försämrade produktionsegenskaper.

Ekologisk slaktkyckling : från stallbygge till försäljning

Ekologisk kycklingproduktion är försvinnande liten jämfört med konventionell produktion. En undersökning visar att marknad och ekonomi följt av komplexa regler är det som uppfattas som ekologisk kycklings största problem. Syftet med examensarbetet är att ge ett förslag till hur en modern produktion av ekologisk Slaktkyckling kan gå till, samt var och hur den färdiga produkten kan säljas. En av de stora utmaningarna i Sverige är att det saknas långsamväxande hybrider. Sådana raser underlättar den ekologiska produktionen, där kycklingarna ska bli 81 dagar gamla innan slakt enligt KRAVs regler. Övriga problem är hälsa hos djuren då de inte får behandlas förebyggande mot sjukdomar, därför är god hygien avgörande. Ett annat problem är att få till en bra betesdrift där djuren inte för ofta kommer tillbaka till samma bete.

Ekologisk och småskalig uppfödning av slaktkyckling och kalkon i Sverige :

In Sweden in January 2005, there is only one producer of organic broilers and none of organic turkeys. But there are, on the other hand, a few small-scale producers whose housing systems to some extent are similar to what is stipulated in the organic standards. The aims of this work are to investigate what housing systems are used by the Swedish small-scale producers of broilers and turkeys, what main challenges they are confronted with and if there is an interest and a possibility for a change-over to organic production. For the first part of this work a literature study was performed with the purpose of detecting the main health problems in conventional as well as smallscale production. A special focus was on coccidiosis and leg weakness as those were considered to be of particular importance. A study was made of Swedish small-scale poultry production units. In two groups of broilers from the same producer and in three flocks of turkeys the level of Eimeria oocysts in faeces and litter was investigated.

Larver som kvalitativt proteinfodermedel i svensk fjäderfäproduktion

Efterfrågan på kycklingkött ökar i världen och det leder till en ökad produktion. Sojamjöl som är det vanligaste proteinfodermedlet till bland annat fjäderfä har blivit dyrare de senaste åren och även ifrågasatts ur ett miljöperspektiv på grund av regnskogsavverkningen i Amazonas. Alternativa proteinfodermedel efterfrågas därför. Denna litteraturstudie har samlat publicerade artiklar om larver som ett alternativt högvärdigt proteinfodermedel. Husflugans larver har i torkad form en proteinhalt på 50-60 % och bättre aminosyrasammansättning än sojamjöl.

Agroprotein som fodermedel till slaktkyckling

Destillers dried grains with soluble (DDGS) is a by-product when producing ethanol. DDGS from wheat has a high crude protein content and a good amino acid profile, which makes it an interesting feed ingredient for poultry. The disadvantage of feeding DDGS from wheat to poultry is that it also contains a high fiber content that chickens don?t have the ability to break down. Lantmännen Agroetanol has developed a new protein feedstuff from DDGS by extracting wheat protein from DDGS, the product name is Agroprotein SD.

Stress och dödlighet hos slaktkycklingar under transport och slakt

Syftet med denna litteraturstudie var att få kunskap om hur Slaktkycklingarna hanteras från infångning i stallet till dess att de bedövats vid slakt. Fokus ligger främst på hur hanteringen ser ut i Sverige. Hur påverkas Slaktkycklingarna under hanteringen och hur ser stressnivån ut och vilka faktorer bidrar till en ökad dödlighet? I Sverige föds det varje år upp cirka 80 miljoner Slaktkycklingar som vid cirka fem veckors ålder transporteras till slakt. Enligt flera olika forskare har hanteringen från infångning till bedövning många brister ur ett djurvälfärdsperspektiv.

Salmonellasmitta från ägg till människa

Salmonella kan infektera de flesta av våra husdjur och produktionsdjur och är en av de vanligaste livsmedelsburna infektionerna hos människa. Salmonella smittar fekalt-oralt men vissa serotyper som Salmonella Enteritidis kan även överföras från hönan till nästa generation genom äggen. I denna litteraturstudie sammanfattas hur Salmonella, särskilt Salmonella Enteritidis, kan få en omfattande och snabb spridning inom hela fjäderfäproduktionen på grund av att bakterien inte bara sprids med avföringen utan även med äggen från infekterade djur. Smittspridningen kan bli särskilt snabb och omfattande om djuren i avelspyramidens topp infekteras. Därigenom kan smitta hos exempelvis några tusen avelsdjur spridas till miljontals kycklingar och ägg i konsumtionsledet med en massiv exponering för konsumenten, människan. Studien innehåller även hur man ska gå till väga för att minimera risken för smittspridningen. Spridningen av Salmonella Enteritidis ökade kraftigt under åren 1979-1987 och utvecklade sig till en global pandemi av Salmonellainfektion hos människor.

Värmebehandlat mjölfoder till avelsdjuren för slaktkycklingproduktion

Huvuddelen av avelsdjuren för Slaktkycklingproduktionen i Sverige ägs av Lantmännen. Djuren utfodras idag oftast med skuren eller krossad pellets men funderingar finns på att byta till ett värmebehandlat mjölfoder då det eventuellt skulle kunna ge flera positiva effekter. Syftet med denna studie var därför att undersöka huruvida ett värmebehandlat mjölfoder, gentemot skuren pellets, påverkar produktion, ättid, krävans fyllnadsgrad, torrsubstans av träck samt exteriöra parametrar som djurens fjäderdräkt, hackskador, fothälsa och renhet. Dessa parametrar har studerats genom registrering av vattenförbrukning, fotografering i stallarna, fysisk bedömning av krävan, uppsamling och analys av träck, undersökning av äggskalskvalitet, exteriörbedömning samt kontinuerligt insamlad produktionsdata som värpprocent, foderförbrukning, äggvikt, antal kläckägg, golvägg, kassationsägg, dödlighet samt vattenförbrukning. Resultaten visade att det värmebehandlade mjölfodret gav längre ättid, signifikant lägre antal hackskador och färre antal kasserade ägg jämfört med pelletsfodret.

Inverkan av SPC på induktion av protein AF och produktionsresultat hos slaktkyckling

This study was a degree in Master of Science in agriculture with specialization in animal science for the Department of animal nutrition and management at SLU. The subject was created by AS-Faktor, a small company for science and development within the company Lantmännen AB. It was a test of the effect of SPC (Special Processed Cereals) on induction of the endogenous protein AF (an antisecretory factor) in plasma and intestinal lumen in broilers. Previous results have shown positive effects on different intestinal diseases in pigs, horses, dogs as well as in humans. Beside the induction we also studied the effects on results in a conventional slaughter chicken production, including the ability of SPC to compete with or be affected by the coccidiostat, Salinomax.When diarrhoea occurs, it's because there is an imbalance between the secretion and the absorption and it can be caused by for example toxins.

Ekologiskt uppfödda kycklingar : en jämförelse mellan två olika foder

Organic rearing of broilers is not a large production in Sweden. In order to create a sustainable yet efficient production of organically produced poultry meat, at a price that the consumers are willing to pay, much more knowledge is needed. It is therefore important to do more research on organic broilers under Swedish conditions. This report is aimed to be a base for further studies. In the study 2000 broilers of the hybrid Ross 308 divided in to two equal groups. The broiler hybrids that are used in Sweden are selected for a high growth rate and are normally slaughtered at the age of 5 to 6 weeks, with a slaughter weight of 1.7-2 kg.

?Kycklingracet? : en utredning om produktion, försäljning och konsumtion av ägg och kyckling i Sverige

Ägg och kycklingproduktionen i industriländerna har genomgått en stor förändring under de senaste 75 åren. Dagens specialiserade raser är långt ifrån de frigående flockarna med höns som förr fanns på gårdarna. Denna förändring var lyckad för producenterna och mattillgången för ländernas befolkning ökade (Tarver, 1986). Men det blev även negativa följder av den intensifierade produktionen, en av dem är djurvälfärdsproblem (SCAHAW, 2000). Den röda djungelhönan Gallus gallus är generellt ansedd som ursprunget till de domesticerade hönsen Gallus gallus domesticus (West & Zhou, 1989; Siegel et al., 1992; Yamashita et al., 1994).