Bakgrund: Beröring är livsviktigt genom hela livet. Människor mellan 66 och 100 år är de som får minst beröring. Beröring är en form av icke verbal kommunikation som kan förmedla kontakt och inge trygghet. Då äldre personer ofta får nedsatt kommunikationsförmåga blir den icke nödvändiga beröringen, det vill säga beröring som inte relaterat till omvårdnadsuppgifter, ett naturligt kommunikationsmedel. Syftet: Belysa icke nödvändig beröring i omvårdnaden av äldre personer.

Bakgrund: Personer som blir föremål för hjärttransplantation är mycket sjuka och det finns ingen annan behandling att tillgå. När hjärttransplantationen är genomförd krävs livsstilsförändringar och livslång och kontinuerlig behandling av immunosuppressiva läkemedel. En transplantation är en svårbegriplig händelse som väcker mångskiftande känslor. Syfte: Beskriva vuxna personers upplevelser efter en hjärttransplantation. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes.

Borttagning av kroppshår är ett utbrett fenomen bland kvinnor i västvärlden men det riktas lite uppmärksamhet åt detta inom forskningen. Det finns ingen vetenskaplig undersökning om betydelsen av borttagning av kroppshår bland kvinnor i Sverige.Den här studien undersöker kvinnors upplevelser av sitt kroppshår genom sina personliga hårborttagningshistorier. Studien bygger främst på en fenomenologisk ansats, men har även inslag av grundad teori. Den baseras på kvalitativa intervjuer med ett urval av sex vuxna kvinnor i åldrarna 27-41 år. Resultaten presenteras i följande teman: Normer; Identitet; Kroppsvård; Attraktion och Kvinnlighet; samt Tidsutrymme och uttrycker den diversifierade essensen ur kvinnornas upplevelser av fenomenet.

Bakgrund: I Sverige beräknas ca 50 000 människor leva med bensår och det är främst äldre över 65 år som drabbas. De vanligaste orsakerna till uppkomsten av bensår är venös insufficiens, otillräcklig arteriell genomblödning eller en blandning av dessa. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa patienters beskrivna erfarenheter av att ha svårläkta bensår. Metod: Sammanställning av tidigare forskningsresultat. Resultat: Resultatet visade att patienters fysiska och sociala aktiviteter begränsades på grund av smärta och lukt från bensåren.

Humor kan vara ett sätt att kommunicera men kan även fungera som en copingmekanism för att hantera och bemästra svåra situationer. I mötet mellan människor kan humor skapa goda relationer och vara en isbrytare. Inom barnsjukvården kan humor gebarnet en möjlighet till avslappning och distans till obehag. Syftet med studien var att beskriva barnsjuksköterskors syn på humor och tillämpandet av humor vid omvårdnaden av ett sjukt barn. Studien genomfördes som en empirisk studie med kvalitativa intervjuer med nio barnsjuksköterskor.

Via telefonrådgivningssystemet 1177 finns sjuksköterskor tillgängliga dygnet runt för att ge sjukvårdsrådgivning till befolkningen i Sverige. Det finns begränsad kunskap om sjuksköterskors erfarenheter av sjukvårdsrådgivning som utförs per telefon via telefonrådgivningssystemet 1177. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med sjukvårdsrådgivning via telefonrådgivningssystemet 1177. Metoden som använts är genomförande av fokusgruppdiskussioner med 11 sjuksköterskor och distriktssköterskor som arbetar med sjukvårdsrådgivning via telefonrådgivningssystemet 1177. Analysen genomfördes med kvalitativ innehållsanalys.

Snickarmästare Hjalmar Jackson var med sin verkstad en av Stockholms skickligaste möbeltillverkare under perioden 1916-1956. Exempel på uppdrag var tillverkning av möbler till Stockholms Stadshus, vardagsrummet på Ulriksdals slott och Svenska Tändsticksbolaget AB. Jackson var även en aktiv föreningsmänniska som engagerade sig starkt för hantverkarnas situation i samhället liksom för bibehållandet av hög hantverksstandard och utbildning till kommande generationer. Under hela sitt aktiva yrkesliv hade Hjalmar Jackson ett nära samarbete med olika möbelarkitekter, speciellt Carl Malmsten.Efter ett inledande kapitel om möbel- och inredningsstilar åren 1910-1960 redogör denna uppsats för Hjalmar Jackson som person och yrkesman, hans olika verkstäder och uppdrag samt också för ett antal möbelalster tillverkade av Jackson och hans verkstad. Uppsatsen innehåller även en beskrivning av arbetet hos Jackson grundad på intervju med snickarmästare Inge Johnsson som arbetade hos Jackson på 1950-talet.Det föreligger inget tvivel om att Jackson var en mycket kompetent mästare, hantverkare och arbetsledare och att han och hans medarbetare gjorde en bestående insats för möbel- och hantverkskulturen i Sverige..

De flesta företag har visioner. En visions syfte är att fungera som en kompass som vägleder individer och grupper så att de lättare kan fokusera på företagens mål. Visioner har en förmåga att inge hopp om en bättre framtid, en framtid som är tillräckligt attraktiv att den anses vara värd hårt arbete för att en dag nå dit. Visioner ska fungera som en bas i företaget för att påminna om vad som är viktigt i organisationen, hur den bör relatera till omgivningen och hur intressenter ska bemötas. Tidigare studier visar att nästan alla anställda vid företag har svårt att förstå eller är helt omedvetna om företagets vision.

Bonus har under våren 2009 varit ett starkt kritiserat ämne. Flertalet skandaler har varitbelysta av media, ledare har antingen tagit emot eller efter kritik avstått från bonus i denrådande lågkonjunkturen. I denna studie behandlar vi det omtvistade ämnet bonus som ensymbol där vi söker förståelse för laddningen ordet bonus har fått. För att komma så näraverkligheten som möjligt valde vi att utföra en kvalitativ fallstudie på två företag somanvänder symbolen bonus. Studien kommer inte att resultera i en generaliseringsteoribland företag i allmänhet utan ämnar inge förståelse för specifika situationer.Förhållandet kring varje företag är unikt och måste då också behandlas därefter, studienkommer därför visa hur det kan vara inte hur det är.Vi kommer i studien ta er genom tre steg med början i empirin, för att sedan låta dig tadel av vår tolkning av ordet bonus.

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa närståendes upplevelse av hopp när de vårdar en person i livets slutskede. Elva vetenskapliga artiklar analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys som resulterade i fyra kategorier: Att hoppet stärks genom en inre kraft, tron på Gud och mänskliga relationer: att hoppet förändras för att kunna bevaras: att hoppet försvagas av förluster och oro för framtiden: att få en bra återstående tid tillsammans och en meningsfull framtid. Resultatet visade att hoppet kunde stärkas eller bevaras genom tron på Gud eller genom mänskliga relationer. Däremot olika förluster såsom trötthet, ångest och oro kunde försvaga hopp- et. Närstående beskrev hur de hoppades ändå in i slutet att det skulle hända ett mirakel eller att något bot skulle finnas för personen som var döende.

De flesta företag har visioner. En visions syfte är att fungera som en kompass som vägleder individer och grupper så att de lättare kan fokusera på företagens mål. Visioner har en förmåga att inge hopp om en bättre framtid, en framtid som är tillräckligt attraktiv att den anses vara värd hårt arbete för att en dag nå dit. Visioner ska fungera som en bas i företaget för att påminna om vad som är viktigt i organisationen, hur den bör relatera till omgivningen och hur intressenter ska bemötas. Tidigare studier visar att nästan alla anställda vid företag har svårt att förstå eller är helt omedvetna om företagets vision.

Då behandling med implanterbar defibrillator (ICD) enligt forskningförlänger överlevnaden för hjärtsjuka har socialstyrelsen i sina nationellariktlinjer rekommenderat att behandling av arytmier och hjärtsvikt medICD ska prioriteras. Detta kommer att leda till att antalet patienter medICD ökar i framtiden. Syftet med denna litteraturstudie var att beskrivafaktorer som påverkar ICD patienternas hälsorelaterade livskvalitet.Studierna påvisade generellt sett att ICD patienter som grupp inte hadelägre hälsorelaterad livskvalitet, men på individ nivå framkom detpåverkande faktorer. Dessa faktorer indelades i tre kategorier:psykologiska faktorer, att uppleva defibrilleringchocker samt tid föranpassning och betydelsen av patientens ålder.Sjuksköterskan har en viktig roll i en omvårdnadssituation att ingetrygghet, stödja patienten och bidra till att patientens kunskap ökar. Detger patienten möjligheten att påverka sin hälsorelaterade livskvaliteteftersom den är avgörande för patientens välmående och upplevelse avICD behandlingen.Informanterna i resultatstudierna var övervägande män och ur ettgenusperspektiv begrundas att resultatet i litteraturstudien interepresenterar befolkningen i stort.Med hänvisning till att antalet patienter med ICD kommer att öka iframtiden, behövs mer forskning om kvinnor och deras upplevelse avhälsorelaterad livskvalitet och ICD behandling..

Bakgrund: Diabetes ökar bland befolkningen och idag finns 350 000 personer med diabetes i Sverige. Diabetes typ II behandlas främst med egenvård som ändrade kostvanor och ökad motion. Detta kan minska senkomplikationer som försämrad blodcirkulation, svårläkta sår och ögonbottenförändringar. För att klara egenvården krävs att personen med diabetes är självständig men ändå känner en trygghet i att sjuksköterskan finns till för att stötta och inge en positiv attityd när motivationen brister. Dorothea Orem förespråkar varje individs förmåga till självläkning genom egenvård och motivation till att upprätthålla liv, hälsa och välbefinnande.

För nyinflyttade och besökare styr stadens orienterbarhet vad vi upplever genom att stadens platser är olika lätta att hittat. Hur vi upplever staden påverkas av i vilken mån vi förstår dess uppbyggnad och känner oss välkomnade. Men även alla som länge bott i staden har glädje av att den är logiskt strukturerad. Om vi kan röra oss på ett effektivt sätt kan vi snabbare uträtta ärenden. En tydlig bild av omgivningen är en förutsättning för att ge hemstaden betydelse, och det är en grund för känslan av gemenskap och samhörighet i staden.

De flesta företag har visioner. En visions syfte är att fungera som en kompass som vägleder individer och grupper så att de lättare kan fokusera på företagens mål. Visioner har en förmåga att inge hopp om en bättre framtid, en framtid som är tillräckligt attraktiv att den anses vara värd hårt arbete för att en dag nå dit. Visioner ska fungera som en bas i företaget för att påminna om vad som är viktigt i organisationen, hur den bör relatera till omgivningen och hur intressenter ska bemötas. Tidigare studier visar att nästan alla anställda vid företag har svårt att förstå eller är helt omedvetna om företagets vision.