Egenvårdens betydelse för personer med diabetes typ II
Bakgrund: Diabetes ökar bland befolkningen och idag finns 350 000 personer med diabetes i Sverige. Diabetes typ II behandlas främst med egenvård som ändrade kostvanor och ökad motion. Detta kan minska senkomplikationer som försämrad blodcirkulation, svårläkta sår och ögonbottenförändringar. För att klara egenvården krävs att personen med diabetes är självständig men ändå känner en trygghet i att sjuksköterskan finns till för att stötta och inge en positiv attityd när motivationen brister. Dorothea Orem förespråkar varje individs förmåga till självläkning genom egenvård och motivation till att upprätthålla liv, hälsa och välbefinnande. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vad som har betydelse för egenvården hos personer med diabetes typ II. Metod: Metoden som användes var litteraturstudie. Innehållsanalysen inspirerades av Graneheim och Lundmans analysmetod (2003). Resultat: Resultatet presenterades utifrån tre kategorier; motivation, kontroll över egenvården och självförtroendets betydelse för egenvården. Resultatet visade att de tre kategorierna tillsammans bildar förutsättningarna för en fungerande egenvård. Sjuksköterskan ska inte ta över patientens behandling, utan ska finnas till som rådgivare och ge stöttning när patientens motivation brister. Diskussion: I diskussionen framkommer det att patienterna vill få kontroll över egenvården samt ha det yttersta ansvaret för sin behandling.