Sökresultat:
18 Uppsatser om Skyddszoner - Sida 1 av 2
Skogens struktur och ekonomi över 100 år med fast eller varierad skyddszon runt vattendrag
Skogsbruksåtgärder intill vatten kan ge negativa konsekvenser på vattenkvalitén. Ett sätt att minska den negativa påverkan är att skapa Skyddszoner. I denna studie simulerades olika Skyddszoner i Heureka PlanVis och utvärderades med avseende på ekologiska, ekonomiska och sociala värden sett över längre tid. Tre nivåer av Skyddszoner med varierad bredd baserade på djupet till grundvattnet (DTW-index) samt två fasta Skyddszoner på 15 och 0 m jämfördes. I DTW-Skyddszonerna avsattes mark med ? 1, ? 0,5 respektive ? 0,25 m ner till grundvattnet.
I skyddszon DTW ? 1 m uppmättes nedanstående variablers extremvärden.
Odlingsfria skyddszoner i jordbrukslandskapet : En studie av Dyåprojektet i Nynäshamns kommun
Övergödning, eller eutrofiering, är ett av de största miljöproblemen i Östersjön och orsakas av förhöjda näringshalter i vatten. Eutrofieringen beror till stor del av näringsförluster från åkermark (Bernes, 2005, s. 83). För att sänka näringshalterna i vatten kan ett flertal åtgärder vidtas, till exempel genom att införa odlingsfria Skyddszoner utmed vattendrag (Jordbruksverket, 2008). I denna uppsats studeras sådana Skyddszoner där det 16 år långa Dyåprojektet i Nynäshamns kommun har använts som fallstudie.
Effekten av skyddszoner på antal häckande sånglärkor (Alauda arvensis)
I och med intensifieringen av jordbruket under de senaste 100 åren har jordbruksmiljön utsatts för stora förändringar. Exempelvis har arter som är beroende av jordbruksmark i många fall försatts i en ekologisk fälla. Detta innebär att arter felbedömer habitatkvalitén och föredrar i värsta fall de sämsta habitaten framför de bästa. Det som fåglarna uppfattar som ett bra häckningsrevir i början av häckningsperioden förvandlas ofta snabbt till en homogen, tät grässvål i dagens jordbrukslandskap. Det medför försämrad födotillgång och låg överlevnad hos både föräldrar och ungfåglar.
Beräkning av areal och stående timmervolym i skyddszoner skapade från DTW-index
I Sverige bedrivs skogsbruk på en stor del av skogsmarken vilket riskerar att påverka miljön i vattendragen negativt. Lokala utströmningsområden i anslutning till vattendrag har extra stor betydelse för ytvattnets kemi. Störningar i utströmningsområden, såsom körskador och markberedning, kan därför påverka ytvattenmiljön i närliggande vattendrag negativt. Skyddszoner mot vattendrag är viktiga för motverka negativa effekter av skogsbruksåtgärder i anslutning till vattendrag. Trots Skyddszonernas viktiga funktion har skogsstyrelsen visat på bristfällig kantzonshänsyn i Svenskt skogsbruk.
I och med att Sverige fått en ny högupplöst nationell höjdmodell finns nu möjlighet att beräkna DTW-index (cartographic depth-to-water) med samma upplösning som den ursprungliga höjdmodellen.
Näringsförluster från åkermark : Åtgärder för att minska transporterna till vattendrag
Handelsgödsel och stallgödsel används i stor omfattning i jordbruket, men ungefär en tredjedel av den tillförda kvävegödseln tas inte upp av växtligheten. Omkring hälften av den mängden förs till närliggande vattendrag, något som kan resultera i eutrofiering av sjöar och vattendrag. Även fosforläckage till vattendrag kan orsaka eutrofiering och faktorer som kan inverka på läckaget av näringsämnen från åkermark till vattendrag är jordart, odlingsåtgärder och nederbörd. För att minska förlusterna av näringsämnen från odlingsmarker till vattendrag har det tagits fram åtgärdsprogram inom jordbrukssektorn. Ett program benämns som ?Typområden på jordbruksmark? och är en del av övervakningen av miljön i Sverige.
Integrerade skyddszoner : en granskning av nya åtgärden för minskning av jordbrukets utsläpp av näringsämnen via dräneringsrör
Jordbrukets miljöpåverkan genom diffusa läckage och transport av näringsämnen är ett problem som det arbetas aktivt med på nationell, regional och lokal nivå. I Sverige beräknas jordbruket stå för 43 % av de totala kväveutsläppen samt 44 % av de totala fosforutsläppen. Stor del av dessa utsläpp transporteras till havet där de bidrar till övergödning och algblomning. Östersjön är det hav som får ta emot utsläppen då de transporteras hit med floder, åar och grundvatten. Samtidigt anses jordbruket behöva öka matproduktionen för att tillgodose en växande befolkning.
Mänsklig påverkan på mindre vattendrag i skogslandskapet : en inventering av vägtrummor och skyddszoner kring dessa i Uppsala län och norra Västmanlands län
Interference in an ecosystem means a disturbance. When harvesting, forest roads have to be
build to cope with heavy duty vehicles. Crossing brooks can not always be avoided. In this
case bridges or culverts have to be built. There are many different kinds of culverts and
depending on what type you choose and how you place the culvert, the watercourse and the
water organisms can be harmed in different ways.
Skogsbruksplanen - ett hjälpmedel i vattenförvaltningsfrågor? : en intervjustudie
After the mandatory rules for clearing was removed in 1994, the clearing area has increased in Sweden. After the storms Gudrun and Per, the areas became planted with new plants, mainly spruce, but also other tree species. Storm areas are now being invaded by naturally rejuvenated birch in the tilling tracks. Since the birch often is initially growing faster than the spruce it is inhibiting the growth and is also damaging the spruce.
The purpose of this thesis is to study the new brush saw with chain and compare it with the conventional clearing saw, mainly in terms of performance and ergonomics. The results show that the new brush saw with chain is very good in almost all clearing operations compared to the conventional clearing saw.
Design av monteringshjälpmedel för cylinderrullar
Handelsgödsel och stallgödsel används i stor omfattning i jordbruket, men ungefär en tredjedel av den tillförda kvävegödseln tas inte upp av växtligheten. Omkring hälften av den mängden förs till närliggande vattendrag, något som kan resultera i eutrofiering av sjöar och vattendrag. Även fosforläckage till vattendrag kan orsaka eutrofiering och faktorer som kan inverka på läckaget av näringsämnen från åkermark till vattendrag är jordart, odlingsåtgärder och nederbörd. För att minska förlusterna av näringsämnen från odlingsmarker till vattendrag har det tagits fram åtgärdsprogram inom jordbrukssektorn. Ett program benämns som ?Typområden på jordbruksmark? och är en del av övervakningen av miljön i Sverige.
Variationer i omgivningsmiljö som faktor till variationer i fluvial transport av upplöst sediment : En studie av Librobäckens nedre delar och dess omland
För att förhindra övergödning används Skyddszoner i stora delar av Sverige där jordbruk utförs. Det finns även andra faktorer som kan bidra till, eller förhindra, förluster av sediment via fluviala element i landskapet. Variationer i ett vattendrags omland påverkar hur den fluviala transporten av sediment ser ut. Syftet med den här studien är att kartlägga vilka faktorer som kan påverka hur transporten av upplöst sediment ser ut i Librobäckens nedre delar. Hur variationer i omgivningsmiljön skulle kunna skapa variationer i transporten av upplöst sediment.
Översyn av vattenskyddsföreskrifter med tillhörande vattenskyddsområde i Hallstahammars kommun. : Vilka revideringsbehov finns?
Water is an important food and an important natural resource. In order to protect these are the Environmental Code and the EU directive given to water protection and related water protection regulations will be established for all water sources until 2010. Those who will prepare a water protection and related water protection regulations is the municipality or person responsible for water supply. The person then decides and declares the area as water protection and related water protection regulations are municipal or provincial government. The idea of creating a water protection is to protect the water supply and the body of water against pollution caused by point sources, diffuse sources and accidents combined.
Ekologisk status på Stäholmsbäcken : Enligt EU:s vattendirektiv
Detta examensarbete skrivs på uppdrag av länsstyrelsen i Västmanland, som vill ha en ekologisk statusbedömning av Stäholmsbäcken. En ekologisk statusbedömning enligt EU:s vattendirektiv utförs i tre delar, biologiska, kemiska och hydromorfologiska kvalitetsfaktorer. Den biologiska delen bestod i att på en provplats ta fem prover på bottenfaunan med hjälp av handhåvsmetoden. Djuren artbestämdes och därefter gjordes indexberäkningarna ASPT, DJ-index och MISA. De biologiska kvalitetsfaktorerna fick ett otillfredsställande resultat.
Markvärdets förändring efter askspridning till skogsmark i Götaland
Askåterföringen på fastmark syftar till att återställa den långsiktiga näringsbalansen och motverka markförsurningen. Den är ett led i ett kretsloppstänkande där allt som tas ifrån marken också ska återföras.Ett ökat behov av skogsbiobränslen leder till att grenar och toppar (GROT) i allt högre utsträckning flyttas från skogen därmed förflyttas en stor del av viktiga näringsämnen. Baskatjonerna som annars motverkar markförsurningen blir kvar i askan.Askan som blir kvar efter förbränning läggs vanligen på deponi, men med hjälp av införda deponiskatter är målsättningen att askan ska återföras till skogen för att sluta kretsloppet.För markvärdesberäkningarna användes värderingsprogrammet Plan33. 12 trädslagsrena fiktiva bestånd skapades, 6 fastmarksbestånd och 6 bestånd på dikad torvmark, med medianboniteter för Götaland.Tillväxteffekterna har visat sig vara måttliga på fastmark. Denna studie visar att endast granmarker ger positivt nuvärde vid askåterföring i Götaland.
Skötselåtgärder vid nyetablering av skyddszoner vid bäckar i södra Värmland :
Buffer zones play an important role for the water quality in our watercourses. When harvesting a forest close to a watercourse a buffer zone should be left. When it's not left, it will lead to radical changes in the environment for the water organisms. The overall purpose of this thesis was to illuminate the production- and environmental thinking when establishing new buffer zones in south of Värmland. The partials goals were to determine choice of tree species, ways of regenerate, occurrence of soil scarification and the occurrence of machine tracks in newly established buffer zones.
Utformning av vattenskyddsområde: förslag för Svensbyfjärdens ytvattentäkt
Vatten är en av de viktigaste naturresurserna, som vi i Sverige tar för givet. För att upprätthålla en god kvalité på råvattnet, både nu och i framtiden, har den svenska regeringen upprättat en proposition, 2000/01:130 ?Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategier?. Enligt propositionen skall för varje ytvattentäkt som förser fler än 50 personer eller tillverkar mer än 10 m3 vatten per dygn senast år 2009 ett vattenskyddsområde med gällande föreskrifter upprättas. Piteå Kommuns huvudvattentäkt är en ytvattentäkt belägen i Svensbyfjärden.