Sök:

Sökresultat:

115 Uppsatser om Skyddade omrćden - Sida 3 av 8

PreliminÀr design av lÀtt sjörÀddningsenhet

Detta examensarbete Àr en konceptuell fartygsprojektering av en ny serie fartyg Ät SjörÀddningssÀllskapet. Rapporten presenterar ett förslag till en ny sjörÀddningsbÄt som kan ersÀtta tvÄ Àldre fartygstyper, i storleksordningen tio meter, och det behov som tÀcks av dem. Fartygets huvuduppgifter faststÀlls vara bogsering och sjuktransport och det opererar mestadels i skyddade vatten under sommarhalvÄret. Examensarbetet Àr handlett av Thore Hagman, SjörÀddningssÀllskapet och examinator Karl Garme, KTH,Marina System. Mycket arbete har lagts pÄ att skapa ett kostnadseffektivt förslag vilket gav att en befintlig skrovform anpassades för att passa den kravstÀllning som togs fram tillsammans med SjörÀddningssÀllskapets ledning och rÀddningsbesÀttningar.Huvuddata:Loa 9,95 mBoa 4,2 mT 0,65 mDeplacement 5,65 ton fullastatMotorer 2x350 hk utombordareFart 42 knopBunker 1,5 m2 bensinRÀckvidd +280 Nm i 35 knopFartyget har ett fristÄende dÀckshus som, om det dimensioneras och byggs vattentÀtt, gör fartyget sjÀlvrÀtande.

Konsten att svÀlja rÀtt : OmvÄrdnadsÄtgÀrder för att förebygga aspirationspneumoni vid dysfagi

Vid dysfagi Àr pneumoni en vanlig komplikation som ger ökade kostnader för vÄrden, ett ökat lidande för patienter samt leder till fler dödsfall. OmvÄrdnadsÄtgÀrder som minskar risken för pneumoni Àr dÀrför av betydelse att identifiera. Syftet med denna litteraturstudie var att i vetenskapliga artiklar identifiera omvÄrdnadsÄtgÀrder sjuksköterskan kan tillÀmpa som minskar risken för pneumoni vid dysfagi. I tio vetenskapliga artiklar utlÀstes sex kategorier via databearbetning. I resultatet identifierades att vinkeln pÄ ryggen i sittande lÀge var viktigt att ta hÀnsyn till, anvÀndningen av vÀtskor med lÄg viskositet hade en förebyggande effekt och en intervention dÀr hakan fÀlldes ner mot bröstet vid svÀljning skyddade mot aspiration.

Vem bryr sig? : nÄgot om förutsÀttningarna för samerna och renskötseln under senare Är

Det ena syftet med uppsatsen Àr att rent deskriptivt söka ÄskÄdliggöra hur samerna med avseende pÄ sin renskötsel kommit att fÄ sitt brukande av mark alltmer begrÀnsat till följd av fortgÄende och nya ingrepp frÄn andra markanvÀndare. Med det torde samtidigt möjligen kunna synliggöras vilken dignitet som rÀtteligen kan tillskrivas den konstitutionellt skyddade bruksrÀtt till marken som samerna tillerkÀnts. SammanhÀngande med dessa frÄgor finns ocksÄ en underliggande tanke att det empiriska underlaget skall kunna avspegla inte bara tendenser vad gÀller tillÀmpningen av samerÀtten inom domstolar och myndigheter utan Àven ge utrymme för vissa förutsÀgelser. Det andra syftet Àr att mot den sÄ angivna bakgrunden söka utröna om och i sÄ fall i vad mÄn den samiska brukrÀtten skulle kunna stÀrkas genom internationella pÄtryckningar. - I uppsatsen görs ett försök att nÄ de mekanismer som legat till grund för rÀttstillÀmpningen och detta görs genom att denna testas mot dels ett rÀttsekonomiskt, dels ett diskursivt betraktelsesÀtt.

Vem bryr sig?: nÄgot om förutsÀttningarna för samerna och renskötseln under senare Är

Det ena syftet med uppsatsen Àr att rent deskriptivt söka ÄskÄdliggöra hur samerna med avseende pÄ sin renskötsel kommit att fÄ sitt brukande av mark alltmer begrÀnsat till följd av fortgÄende och nya ingrepp frÄn andra markanvÀndare. Med det torde samtidigt möjligen kunna synliggöras vilken dignitet som rÀtteligen kan tillskrivas den konstitutionellt skyddade bruksrÀtt till marken som samerna tillerkÀnts. SammanhÀngande med dessa frÄgor finns ocksÄ en underliggande tanke att det empiriska underlaget skall kunna avspegla inte bara tendenser vad gÀller tillÀmpningen av samerÀtten inom domstolar och myndigheter utan Àven ge utrymme för vissa förutsÀgelser. Det andra syftet Àr att mot den sÄ angivna bakgrunden söka utröna om och i sÄ fall i vad mÄn den samiska brukrÀtten skulle kunna stÀrkas genom internationella pÄtryckningar. - I uppsatsen görs ett försök att nÄ de mekanismer som legat till grund för rÀttstillÀmpningen och detta görs genom att denna testas mot dels ett rÀttsekonomiskt, dels ett diskursivt betraktelsesÀtt.

Taxaceae : nya prydnadsvÀxter för Sverige?

Det allra mest kÀnda slÀktet inom familjen Taxaceae Àr Taxus, men förutom den finns Àven flera andra mindre kÀnda slÀkten. De flesta arterna inom dessa slÀkten Àr sÀllsynta i Sverige och vÀldigt lite information finns om dem pÄ svenska. I detta arbete beskrivs vÀxternas morfologi och deras geografiska utbredningsomrÄden tas upp. Genom jÀmförelser av klimattabeller samt zonangivelser som stÄr i olika litteraturer ges förslag om hur dessa arter skulle kunna anvÀndas i Sverige. En utav arterna, Austrotaxus spicata, passar bÀst som rumsvÀxt pÄ grund av sitt sydliga utbredningsomrÄde i Nya Kaledonien, andra arter som Torreya jackii bör kanske inte stÄ kallare Àn i ett inglasat uterum, medan Pseudotaxus chienii med sina sagolika vita arillusar borde provodlas pÄ friland i skyddade lÀgen eftersom den odlas i Holland, kanske Àr den ocksÄ odlingsbar i Sverige. Provodlingar bör göras pÄ samtliga arter som inte vÀxer i Sverige sÄ att en riktig hÀrdighetsbedömning ska kunna göras..

Dilemmat att ÄtervÀnda : En kvalitativ studie i hur polis och skyddade boenden förberereder kvinnor utsatta för sexuell mÀnniskohandel i Sverige att ÄtervÀnda till sina hemlÀnder.

Yrket personlig assistent Àr relativt nyetablerat, mÄnga ser det som ett genomgÄngsyrke i vÀntan pÄ ett bÀttre arbete eller som ett extraarbete under till exempel studietiden. Att arbeta som personlig assistent innebÀr att hjÀlpa en annan mÀnniska till ett sÄ sjÀlvstÀndigt liv som möjligt. Den personliga assistenten Àr redskapet för att klara vardagen för mÄnga mÀnniskor. Syftet med denna uppsats var att se vilka erfarenheter personliga assistenter har av yrket.Genom intervjuer har fem personliga assistenter fÄtt berÀtta om sina erfarenheter av yrket. Resultatet visar att arbetet som personlig assistent innebÀr att i sin yrkesroll möta en del problem och utmaningar dÀr stor hÀnsyn mÄste tas till de etiska aspekterna i arbetet med mÀnniskor.

Karteller- Bör de kriminaliseras?

UpphovsrÀtt Àr den rÀtt som författare, kompositörer, konstnÀrer och andra upphovsmÀn har till sina verk. BestÀmmelserna om detta finns i lagen (1960:729) om upphovsrÀtt till litterÀra och konstnÀrliga verk. UpphovsrÀtt avser att ge rÀttsligt skydd för resultat av andligt skapande i vilken form det Àn föreligger samt en rÀtt till ersÀttning för skapade verk. UpphovsrÀtten har emellertid tvingats genomgÄ omfattande förÀndringar pÄ grund av den tekniska utvecklingen som sker pÄ omrÄdet. Den digitala teknologin möjliggör idag att det snabbt, billigt och enkelt gÄr att framstÀlla nÀstan exakta kopior av skyddade verk i alla former och att överföra dem till ett stort antal mottagare med hjÀlp av internationella nÀtverk som Internet.

FastighetsÀgarens stÀllning vid mineralprospektering

Den 1 juli 1992 trÀdde minerallagen (1991:45) i kraft och ersatte gruvlagen (1974:342), samt lagen (1974:342) om vissa mineralfyndigheter. Genom ikrafttrÀdandet kom den gruvrÀttsliga lagstiftningen att bli enhetlig. Minerallagen Àr en exploateringslag vari en avvÀgning gjorts mellan markÀgarnas, prospektörens och samhÀllets intressen. Denna uppsats har syftat till att undersöka fastighetsÀgarens stÀllning vid mineral- prospektering. FramstÀllningen bygger frÀmst pÄ förarbetena till mineral- lagen och 1974 Ärs gruvlagstiftning.

Ett lotteri av stöd och hjÀlp i en organisation för mammor : En intervjustudie om kvinnojourer och deras förutsÀttningar i arbetet med barn som upplevt vÄld i familjen

The aim of this study was to examine women shelters conditions as an organization and how these conditions affect their work with children who have experienced family violence and live in their shelters. In order to achieve a more profound and comprehensive view of the women shelters and their work with these children we selected to execute a qualitative method with semi-structured interviews with collaborators from nine different shelters in Sweden. We found that the women shelter as a non-governmental organization was bicameral and complex where their work with children distinguishes on several areas. We discovered that the women shelters were an organization, affected and formed by its environment. From our empiricism we could distinguish differences on a municipality level where collaborations with schools and social services occur in a resource guided hierarchy which influences the women shelters work with children.

Civila - (o)skyddade? Skyddet för civila i icke-internationella konflikter efter TadicŽdomen vid ICTY

Det humanitÀrrÀttsliga skyddet för civila i konflikter har sedan dess tillkomst frÀmst reglerat internationella konflikter, nÄgot som inte förÀndrats i takt med att konfliktbilden skiftat frÄn att ha dominerats av internationella konflikter till att istÀllet prÀglas av mer svÄrdefinierade, interna sÄdana. Först 1993 togs ett avgörande steg mot en breddning av skyddet dÄ sÀkerhetsrÄdet instiftade International Criminal Tribunal for the former Yugoslavia, ICTY. Tribunalen vilken inte var avsedd att fungera lagstiftande kom detta till trots att skapa prejudikat i form av domen mot TadicŽ, ett prejudikat, vilket kom att fÄ tvÄ viktiga konsekvenser. Det gav upphov till en ny definition av begreppet ?vÀpnad konflikt? och det ledde till att sedvanerÀtten tillskrevs större vikt.

Hunden i statens tjÀnst :

I statens tjÀnst anvÀnds idag hundar inom polisen, försvaret, Tullverket och kriminalvÄrden. Med hjÀlp av statliga medel utbildas Àven ledarhundar. Vi har valt att rikta in oss pÄ polisens, försvarets och Tullverkets hundar. DÄ vi inte vet sÄ mycket om dessa hundar och inte heller har sÄ mycket information om deras hÀlsa vill vi med detta arbete bilda oss en uppfattning om Àmnet. Om vi ska kunna förstÄ om hundarnas liv som tjÀnstehundar Àr bra för dem eller inte mÄste vi ha kunskap om deras grundlÀggande behov.

Illegal fildelning : Ur ett materiellt och processuellt perspektiv.

UpphovsrÀtt Àr den rÀtt som författare, kompositörer, konstnÀrer och andra upphovsmÀn har till sina verk. BestÀmmelserna om detta finns i lagen (1960:729) om upphovsrÀtt till litterÀra och konstnÀrliga verk. UpphovsrÀtt avser att ge rÀttsligt skydd för resultat av andligt skapande i vilken form det Àn föreligger samt en rÀtt till ersÀttning för skapade verk. UpphovsrÀtten har emellertid tvingats genomgÄ omfattande förÀndringar pÄ grund av den tekniska utvecklingen som sker pÄ omrÄdet. Den digitala teknologin möjliggör idag att det snabbt, billigt och enkelt gÄr att framstÀlla nÀstan exakta kopior av skyddade verk i alla former och att överföra dem till ett stort antal mottagare med hjÀlp av internationella nÀtverk som Internet.

Skydd för landskapsbilden förr och nu

Denna uppsats tar upp och jÀmför hur dagens olika natur- och kulturskydd skyddar landskapsbilden. Landskapsbildsskydd Àr en Àldre typ av skydd för landskapsbilden, det vill sÀga landskapets visuella upplevelsevÀrden, som anvÀndes innan möjligheten att skydda omrÄden med riksintresse fanns. Landskapsbildsskydd anvÀndes för att det var lÀttare att anvÀnda Àn naturreservat för att skydda större omrÄden. De omrÄden som har landskapsbildsskydd, behÄller skyddet tills det upphÀvs. Landskapsbildsskydd skyddar stora omrÄden frÄn att bli förstörda av industri och annan exploatering.

Utmattade la?kare? : En kvantitativ studie om utmattning bland la?kare pa? ett universitetssjukhus i Sverige.

Syftet med studien a?r att underso?ka psykosocial oha?lsa med utmattning i fokus utifra?n arbetsrelaterade faktorer, konflikt mellan arbete och familj och ko?n hos la?kare pa? ett universitetssjukhus i Sverige. Studien grundar sig pa? tva?rsnittsdata fra?n projektet Health and Organisation among University hospital Physicians in Europe (HOUPE), da?r arbetsrelaterad oha?lsa bland la?kare pa? ett universitetssjukhus studerats. Underso?kningen genomfo?rdes genom enka?t da?r 2589 la?kare deltog.

Barnarbete: en granskning av tre branscher enligt Nordiska museets minnesböcker

Det övergripande syftet med vÄr uppsats har varit att titta pÄ barnarbete samt barnens arbetsförhÄllanden i tre, för Sverige, viktiga branscher, det vill sÀga sÄgverksbranschen, skogsbranschen och gruvbranschen. Vi har framförallt tre problemomrÄden som ska undersökas. Det första omrÄdet Àr barnens sociala situation i hemmet och pÄ arbetet. Det andra omrÄdet innefattar Sveriges ekonomi och dess betydelse för antalet barnarbetare. Det tredje och sista problemomrÄdet Àr lagarnas betydelse för barnens arbetssituation.

<- FöregÄende sida 3 NÀsta sida ->