När en man diagnostiseras med prostatacancer innebär det en psykisk påfrestning för mannen och hans kvinnliga partner. Reaktioner som chock, meningsförlust, ensamhet och ångest är vanligt förekommande. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur det vardagliga livet upplevs och påverkas hos par där mannen lever med diagnostiserad prostatacancer. Resultaten i studien baseras på tio vetenskapliga artiklar med fokus på parens erfarenheter av sjukdomen. Impotens, inkontinens och fatigue var symtom som drabbade mannen till följd av sjukdomen.

Många människor lever i dag med ledgångsreumatism och detta är en sjukdom som oftare drabbar kvinnor än män. Att leva med kronisk sjukdom inverkar både på det vardagliga livet och på omgivningen. Syftet med denna litteratur studie var att beskriva människors upplevelse av att leva med ledgångsreumatism. I analysen har nio vetenskapliga artiklar analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. I resultatet framkom fem kategorier.

Bakgrund: Under år 2006 genomfördes det 36 045 aborter i Sverige. Var fjärde känd graviditet avslutas med en abort. Statistiskt sett innebär det att varannan svensk kvinna genomfor en abort under sin livstid. I januari 2008 kommer en ändring i Sveriges abortlag att träda i kraft, vilket innebär att utländska kvinnor får tillåtelse att komma till Sverige för att genomgå en abort. Samhället betraktar fortfarande abort som tabubelagt och som en nödlösning bland riskgrupper.

Bakgrund: Hjärtsvikt har dålig prognos och drabbar ett stort antal människor i Sverige. De som drabbas upplever många problematiska symtom och medicineringen har många biverkningar som kan vara svåra att leva med. Obehagliga känslor kan förvärra symtom hos personer med hjärtsvikt. Sjuksköteskan bör kunna identifiera känslor och förstå varför dessa uppstår hos personer med hjärtsvikt för att bättre kunna vårda dessa. Syfte: Syftet är att beskriva hur personer som lever med hjärtsvikt beskriver sina känslor.

The present study is primarily of historiographical type, but also uses comparative method and qualitative text analysis. It mainly aims to explore how Germany and the issue of guilt have been portrayed in Swedish and German nonfiction literature (excluding teaching materials) during the years 1996-2010, in the context of the Holocaust, but also makes a comparison between these two countries' depictions. Furthermore, it also examines whether it is possible to link the various depictions to specific theories, in this case determinism together with the actor and structural perspectives, as well as to other potential factors such as the authors' personal connections to the Holocaust or the millennium. In addition, overall trends is an aspect which is examined. Despite the fact that the Holocaust has been the subject of extensive research, no study with the same selection as this one has been carried out before.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros är en neurologisk sjukdom som drabbar kroppens motoriska nervceller och leder till en försvagning av kroppens muskler. I Sverige drabbas årligen ca 200 personer av ALS. Sjukdomen är obotlig och den drabbade avlider oftast inom tre år efter sjukdomens debut. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av att leva med ALS. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på 12 vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Medfödda hjärtfel tillhör de vanligaste missbildningarna hos levande födda barn. De stora framstegen inom hjärtkirurgin har lett till att fler barn överlever. Att få ett barn med medfött hjärtfel är väl dokumenterat som en mycket stressig upplevelse familjen. Föräldrar till hjärtsjuka barn uppvisar ett sämre välbefinnande jämfört med föräldrar till friska barn.Syfte: Att beskriva föräldrars upplevelser av att leva med ett barn med medfött hjärtfel.Metod: Allmän litteraturstudie med kvalitativ deskriptiv design och en deduktiv ansats. Katie Erikssons vårdteori om lidandet användes som teoretisk referensram.Resultat: Föräldrarna led av oro och stress i hög utsträckning och barnets hjärtsjukdom hadeen stor inverkan på hela familjens tillvaro.

Den psykiska ohälsan ökar mest i storstadsområdena, men ökar i alla regioner och i samtliga sociala grupper. Andelen stressrelaterade sjukskrivningar ökar, främst bland unga människor och kvinnor. Utmattningssyndrom tycks mest förekomma i s k välfärdsyrken; service, vård, skola och myndighetsutövande. Vid sekelskiftet 1900 uppvisades likartade symtom med fysisk och mental trötthet. Syftet var att beskriva hur personer med utmattningssyndrom upplever sin livssituation och effekterna av akupressurbehandling.

Bakgrund: En kronisk oförutsägbar sjukdom som Crohns sjukdom framkallar fysisk, psykologisk och social stress. Sjukdomen påverkar vardagen, försämrar livskvalitet och skapar oro. För att bedriva personcentrerad vård krävs insikt i hur denna oro upplevs.Syfte: Syftet med studien var att belysa sjukdomsrelaterad oro hos personer med Crohns sjukdom.Metod: Åtta kvinnor och fyra män mellan 30 och 64 år som skattat sin sjukdomsrelaterade oro som hög eller mycket hög identifierades. Intervjuer genomfördes och analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Analysen genererade tre kategorier: (1) Oro för sjukdomen i sig, (2) känslor runt oron, (3) samt hantering av oron. Sjukdomens oförutsägbarhet samt nedsatt funktion till följd av trötthet och bristande kontroll över tarmfunktionen var de mest framträdande orsakerna till oro.

Bakgrund: Demens tillhör en av Sveriges största folksjukdomar och idag finns det cirka 150 000 personer som lider utav någon form av demenssjukdom, varav Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen. Sjukdomen medför kognitiv nedsättning som successivt försämras under sjukdomsförloppet och ställer då allt högre krav på den sjukes familj. Syfte: Att beskriva upplevelsen av att vara anhörig till en person med Alzheimers sjukdom. Metod: Studien utfördes som en litteraturöversikt där 15 kvalitativa artiklar granskades och analyserades. Resultat: I resultatet framkom det att anhöriga upplevde en mängd olika känslor under sjukdomsprocessen, vilka kunde skilja sig beroende på vilken relation de hade till den sjuke.

Smärta i livets slutskede behöver inte bara innebära det fysiska obehaget, utan kan även ha psykiska, sociala och existentiella dimensioner. Existentiell smärta har en stor plats i den palliativa vården, kropp och själ hör ihop. Tankar kring livets mening, skuld och vad som händer efter döden kan ge existentiell smärta. De existentiella behoven är enligt många studier försummade. Vårdpersonal undviker ofta dessa frågor.Syftet med studien var att beskriva existentiell smärta hos patienter med cancer i palliativt skede.

Vi möter i denna uppsats kvinnor som successivt förändrar vår bild av det dubbla straffet, som komplicerar vår uppfattning om ett liv i missbruksberoende och livet på kvinnoanstalt, men som också förenklar föreställningen om den djupa kärleken de hyser för sina barn. Eftersom dessa mödrar har arbetat en hel del med sig själva och tagit sig ur långa perioder av beroende har vi fått känna av den kraft som lösgörs då en människa verkar inom någonting hon brinner för. Att hjälpa andra och att tillåta sig själv att ta emot hjälp har guidat denna berättelse kring människans förmåga att resa sig och gå vidare. Det faktum att kärleken tycks verka sida vid sida med den skuldtyngda problematiken har väckt vårt intresse och diskuteras genom texten som en löpande röd tråd. Genom att låta de individuella känslorna möta sociologiska teorier vidgas perspektivet till en vinkel som berör såväl makro som mikronivå i samhället.

Trots att människor intresserat sig för moral och etik sedan antikens Grekland så verkar vi inte kommit närmare konsensus i en enda fråga. Förklaringen till detta kan vara att moral är subjektivt. En teori som stödjer detta subjektiva synsätt är CAD-teorin (Community, Autonomy & Divinity). Den säger att vissa känslor är kopplade till olika typer av moraliska brott, och att vi använder moralen som ett sätt att förklara dessa känslor. Enligt teorin så finns det tre stycken moraliska ?system?.

Denna uppsats har till syfte att belysa några problemområden vad beträffar dagens reglering kring bodelning vid dödsfall samt vid äktenskapsskillnad eller upphörande av samboskap. Fokus ligger på att utreda och diskutera reglerna i Äktenskapsbalkens 11:4 om vederlag samt 12:1 om jämkning vid bodelning. Vi pekar på situationer då en tillämpning av dagens regelsystem ger orimliga och ibland till och med stötande resultat, bland annat kan nämnas situationen då det förekommit våld inom en relation och paret sedan går skilda vägar. Konsekvensen blir då att kvinnan får dela med sig av det skadestånd hon erhållit för t.ex. en misshandel samtidigt som mannen kan reducera sitt giftorättsgods genom att han får räkna av den skuld som han har dragit på sig genom sin skadeståndsskyldighet gentemot kvinnan.

Syftet var att utifrån familjemedlemmars perspektiv, beskriva upplevelser och hantering av att ha en familjemedlem med diagnosen schizofreni. Metoden tillämpades till vald design, där material till litteraturstudien söktes via databaserna Cinahl, MEDLINE och PsycINFO. Studiens underlag bestod av 13 artiklar av både kvalitativ och kombinerad ansats, som efter granskning och analys valdes till resultat. Resultatet presenterades genom två kategorier följt av fem subkategorier och visade att sjukdomens medförda beteendeförändring upplevdes som förlust av den person den drabbade en gång var. Känslor som förvirring och förtvivlan upplevdes till följd av den drabbades främmande personlighet.